Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stigsjö och M iksjo.
Stigsju och Wiksjö. 303
Högsjö, i öster till Säbrå och
Häggdån-gers socknar i Ångermanland, i söder
socken. Hela arealen är i Stigsjö 38,956
tid, hvaraf 2,856 myrar och insjöar;
Gussjön, Brunne och Långsjön dock
derutinnan ej inberäknade; — i Wiksjö:
42,526 tid, eller 238,123 qv.ref, hvaraf
2,946 tid myrar och sjöar.
Namnet »Stigsjö» påstås gissningsvis
utmärka, att elgar fordom vintertiden
haft sin stig öfver den s. k. Ultråviken
till den plats, der kyrkan nu är byggd,
hvaraf prest-gården tillförne kallades
»Stig» och sjön ofvanför »Stigsjön.» Efter
Brunne by kallas denna sednare sjö
numera Brunnesjön. De inom Wiksjö
förekommande finska namn på byar, berg,
myrar och sjöar, t. ex. Villola, Neavita,
Kompomark, Kemalatjem, ra. fi., bekräfta
en gammal sägen, att någon finsk koloni
fordom funnits der. Hela Wiksjö socken
kallas ännu i dag med ett gemensamt
namn Wiksjö Finnmark. Sägnen
förmäler, att för omkring 370 år sedan
en finsk qvinna vid namn Ingrid med
2:tie söner skall hafva begynt bygga och
odla på den trakt, der nu Gammalgården
är belägen. De finska sederna och
språket äro nu mer undanträngda, och
Wiksjö socken-boer så till utseende,
språk som lefnadssätt föga skilda från
landets öfriga befolkning. Genom
Gus-sjön, Brunne och Långsjön är Stigsjö
socken delad uti tvenne delar. — Den
större vidden af den odlade jorden,
jemte nästan alla byarne, ligger utmed
ofvannämnda sjöars fruktbärande stränder,
hvilka, omgifna af dels kala berg och
dels skogbeväxta höjder, förete ett
omvexlande och rätt behagligt landskap.
Wiksjö socken, liggande mer
nordligt och öfver allt angränsad af endast
skogstrakter, har en mer fjellisk natur
och är genomskuren af ett icke
obetydligt vattendrag, Mjellån, som under
sitt lopp frän Gudmundrå sockengräns
förbi Westanå bruk upptager flera
bifloder och mindre bäckar samt utfäller
vid Lögdö bruk, i Ljustorps socken, uti
Indahls-elfven.
Utom förutnämnda vattendrag finnes
inom pastoratet Elgsjöån; alla
genomskära skogsmarkerna, hvarigenom en stor
lättnad i sågtimmer-transporten vinnes,
medan flottningen nästan öfver allt med
fördel kan begagnas. — Rådande
jordmånen inom Stigsjö socken är uti
åkerjorden stark lera, sandblandad lera och
mojord. Inom Wiksjö råda deremot
sandblandad lera och sandjord.
Ängsmarken består till en del af svartmylla,
men till största delen af sand- och
mossjord jemte starrmyrar. Betesmarken uti de
vidsträckta skogstrakterna god. — Vid
Westanå finnes väl en helsokälla, men
ringa anlitad och af föga värde.
Folkmängden utgjorde 1805 i Stigsjö 914,
år 1862: 1,717; uti Wiksjö, år 1805:
421, år 1862: 1,199. Hemmantalet uti
Stigsjö: 20}J-J mantal skatte, l/3 krono,
uti Wiksjö: 8r\Yh mantal skatte, lj\\riö
mantal krono. — Inom Stigsjö funnos
1864: 113 hemmansegare, och inom
Wiksjö 64.
Inom Wiksjö socken råder mindre
välmåga än i Stigsjö, och får grunden
till detta förhållande till stor del sökas i
det mera sedeslösa tillstånd, som är
rådande inom förstnämnda socken.
Socknarnas hufvudsakliga näringar
äro åkerbruk och boskapsskötsel,
skogs-handteringen deras förnämsta binäring.
I Stigsjö socken utgör åkerns areal 884
tunnland, skogens och betesmarkens
32,049 tid; inom Wiksjö upptager den
förra 484 tid, den sednare 36,419 tid.
Lin odlas till husbehof och något
derutöfver; år 1854 beräknades hvarje
hemmansåbo vårtiden aflåta 100 à 200
alnar gröfre lärft. — Ladugårdsskötseln
är mer försummad än åkerbruket. Med
den rika tillgång på bete här finnes
borde den kunna uppdrifvas till en
betydligare höjd. Det bästa fodret åtgår
till föda åt hästen. På Hernösand
af-sättes likväl icke så obetydliga qvantiteter
smör och ost. Skogen, ännu tillräcklig
både till husbehof och afsalu, är dock
betydligt medtagen. För barrskogens
återväxt till ved beräknas omkring 70 à 80
år, men för sågtimmer och bjelkar minst
dubbelt så lång tid. Vintertiden användas
alla arbetskrafter på sågtimmers, bjelkars,
sparrars och kolveds huggande och
forss-lande till flottbara vattendrag och sågar.
Fisket är obetydligt. Elgsjö ålfiske,
beläget i Stigsjö socken, har 1853 uuder
skattemannarätt blifvit försåldt till en
hemmansegare i byn för 107 rdr 50 öre.
Jagt idkas inom Wiksjö socken, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
