Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 Stjcruorp.
Stjmisuinl.
berg och skogsmarker, med trånga dalar,
små sjöar och bäckar, såsom Stockhults-,
Stubbarps- och Hultsjöarne, B jan,
Wadsjön, Öns ören, Fyr sjön och Emten, Ruggen
och Hanssjön, Sten och Rösjöarne m. fi.
Bland skogsmarker är en allmänning,
Slumperhults, inom Finspongs härad, af
702jg- tunnlands areal. Rådande
jordmånen är mest lera, annars sandblandad
mylla, mera sällan mojord. Näringar
äro åker- och ängsbruk, boskapsskötsel
samt bränvinsbränning; äfven kolning,
slöjd i träd och jern, det sednare en
lemning efter fordom befintligt bergsbruk;
fiske i Roxen, i små sjöar och bäckar.
Ar 1852 idkades sjöfart på Roxen med
2 båtar, af tillsammans 16 läster, äfven
finnas åtskilliga qvarnar och sågar,
garf-veri vid Sandvik. Vid Rädsla i norr har
funnits bergsmans-hammare, och
jern-malmsgrufvor hafva tidtals varit arbetade
på nämnde hemmans och Pärstorps egor.
Socknen, som år 1830 beboddes af 1,070,
år 1863 af 1,390 inbyggare, innefattar
1 mtl skatte, 18 mtl frälse inom
Gullbergs härad samt 4JJ mtl fr., bebodda
af 247 personer inom Finspongaläns
härad. Ali fast egendom var i 1863
års bevillning taxerad till 901,300 rdr,
hvaraf 11,400 rdr för 3 mjölqvarnar, 2
sågar, 3 tegelbruk och garfveri.
Socknen har utgjort en del af Wreta,
med särskild kapellkyrka i herrgårdens
ena slottsflygel, der gudstjenst hölls för
både godsets och den öfriga från
moderkyrkan aflägsnare skogsbygdens befolkning;
men år 1810 fick Stjernorp egen
komminister, och utgör nu ett annex till
Wreta kloster. Här fiunes en fast
folkskola och en flyttbar småbarnsskola, der
under året 1862: 76 barn undervisades
af 2 examinerade lärare. Af hemmantalet
består det mesta af större och mindre
enstaka gårdar, tillhörande ståndspersoner,
såsom V2 frälse Flemma med 3 mantal
underlydande ett gods; 1Jl Grytstorp med
lV4 mtl underlydande ett gods; V4 fr.
Halseboda med 2l/2 mtl ett gods.
Finspongaläns häradsdel innefattar hemmanen
1/4 mantal Axhult, 1 Bryttiorp, 1 mtl
Elmesbo, 1 mtl Häggetorp, 1 mtl Rådslå,
V3 Pukhult och V8 Slumpershult.
Stjernorp, ett frälse-säteri af 1 mtl,
utgör med derunder afhysta 3V2 mtl rå
och ror, Högsätter, Åby, Torfsätter och
Brännorp samt qvarn, såg och tegelbruk,
en egendom i förutbeskrifna socken, tax.
till 200,000 rdr rmt; den är bekant för
sitt natursköna läge vid norra sidan af
sjön Roxens strand, lV2 mil från
Linköping, 4 mil från Norrköping. —
Stjernorp köptes 1652 af H. G. Mörner, men
innehades sedermera och bebyggdes 1654
af svågern grefve Robert Douglas, död
1662, med ett praktfullt 6 våningar högt
slott, enligt Antiqvarisk tidskrift, men 7
våningar högt och beläget i Wreta-klosters
socken efter Wetenskaps-akadem.
handlingar år 1755, och efter andra förf. blott
4 våningar högt, med torn och altan samt
2:ne flygelbyggnader af sten, 2 våningar
höga, men en vådeld skadade
hufvud-byggnaderna den 12 Mars 1789, hvilken
sedermera ej blifvit iståndsatt, nu mer
qvarstår endast en vacker ruin. En sägen
lefver ännu bland landtfolket i bygden,
att de två från Tyska kriget hemkomna
stallbröderna grefvarne Douglas och Lilje
öfverenskommit att så högt anlägga sina
gårdar, att de, öfver de vackra lunder
och insjöar, som lågo dem imellan, kunde
se till hvarandra och gifva tecken, när
glada dryckesstämmor vankades i deras
gästfria riddarsalar. Ar 1807 försåldes
Stjernorp från slägten Douglas till
brukspatronen och riddaren 01. Burenstam,
som införlifvade detsamma med sina i
grannskapet belägna bruk, Sonstorp och
Borggård, efter hans död styckades det
af arfvingarne i särskilda egendomar, som
de 1822 sålde på auktion, då ruinerna
af Stjernorps slott med säteriet och
flyg-larne, hvari kyrkan och
komministerbostället ligga jemte 4V2 mtl, qvarn, såg
och 22 torp, köptes af handl. Wirén i
Linköping. Närvarande egare äro bröderna
Pontin.
Stjernorps egendom har en areal af
2,256 tid, hvaraf cirka 230 tid öppen
åker, 370 tid äng, 800 tid skog samt
god, med löfskog beväxt betesmark.
Utsädet uppgafs för år 1750 till 40 t:r,
1818 till 245 tunnor. Till gården höra
god jagt och ypperligt fiske.
Stjernsund, ett frälse-säteri af 5 mtl,
utgör med Edö, 1 mtl frälse-säteri, och
underlydande i Askersunds och Hammars
socknar af Örebro län, utgörande för
närvarande 22% förmedlade mtl, jemte
qvarn, såg, tegelbruk och kalkugn, allt
till husbehof, ett gods, med en
sammanlagd areal af öfver 7,000 tunnland, deraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
