Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholm.
Stockholm.
313
deraf, att redan under Carl Knutssons
tid en stor eldsvåda skall hafva härjat
Södermalm år 1454. Imellertid ville
man icke gerna tillåta dessa malmars
bebyggande, för att icke gifva skygd åt
en staden belägrande fiende, och detta
var äfven anledningen dertill, att Gustaf
Wasa lät nedrifva Maria kyrka på
Söder-och Jakobs kyrka på Norrmalm. Stadens
äldsta kyrka är den samtidigt med
densamma och med det äldsta slottet
(deladt i två hufvuddelar: Adelshuset eller
Konungaboningen och Förborgen med
tornet Kärnan, sedan Tre Kronor),
uppförda Storkyrkan (S:t Nicolai eller
Bykyrkan). Clara kloster vid foten af
Brantberget härleder sig från konung
Magnus Ladulås, likasom
Franciskaner-klostret på den derefter uppnämnda
Gråmunkeholmen. Mot slutet af kon.
Gustaf Ls regering började man dock
att allt mer bebygga malmarna, och
Norrmalm fick i Carl IX:s tid privilegier
som egen stad, ehuru dessa togos
tillbaka år 1635, då den nu med 1,000
hus bebyggda stadsdelen införlifvades
med staden, hvilket samma år äfven blef
händelsen med Södermalm. Sjelfva
stadens privilegier, — de äldsta är af år
1255, — bekräftades d. 10 Mars 1636.
Allt ifrån sin grundläggning på det
närmaste införlifvadt med Sveriges historia,
har Stockholm i denna spelat den största
roll och mer än en gång (t. ex. genom
slaget på Brunkeberg 1471) sett
fäderneslandets öde afgöras utanför sina murar.
Under tidernas lopp har staden så
utvidgat sig, att den med sina förstäder
innesluter en omkrets af 2 sv. mil eller
36,000 alnar, och dess 4,725 tomter
inneslöto år 1861 en areal af 37,640,000
qvadratalnar. Stadens n. v. hufvuddelar
äro följande: 1) Egentliga Staden,
upptagande Stadsholmen, Riddarholmen och
Helgeandsholmen; 2) Södermalm, med
Långholmen och Räkningeholmen; 3)
Norrmalm med Blasiiholmen; 4)
Salt-sjöholraarna, d. v. s. Skeppsholmen och
Kastellholmen; 5) Kungsholmen;o 6)
Ladugårdslandet och Djurgården. Ar 1859
innehöllo dessa stadsdelar tillsammans
569 qvarter med 4,525 gårdar, i
taxeringsvärde upptagna till 93,361,000
rdr rmt, medan de 4,725 gårdar, som
räknades år 1861, voro upptagna till
vi.
ett fastighetsvärde af 127,614,594 rdr
riksmynt.
I kyrkligt hänseende indelas staden
i 10 större och 9 mindre församlingar,
deraf 8 s. k. territoriela, nämligen
Stor-kyrko, Clara, Jakobs och Johannis, Maria,
Katharina, Kungsholms, Ladugårdslands
och Adolf Fredriks. Af dess 20 kyrkor
och 15 kapell (under byggnad står ett
Anglikanskt och ett eller tvänne enskilda
tillhöriga), äro de flesta egnade åt
Evangelisk-Luthersk gudstjenst, 1 åt Katholsk,
1 åt Grekisk och 1 åt Mosaisk. Staden
bildar i administrativt hänseende ett
öfverståthållarskap och är säte för alla
rikskollegierna och regeringens
departe-menter, tillika med Riksbanken, Svea
Hofrätt m. m., samt har talrika
vetenskapliga, konst- och
barmhertighetsin-rättningar.
Torgens och de allmänna platsernas
antal uppgifves till 32; staden lär hafva
302 gator, 12 broar, 5 hamnar o. s. v.
Yi nämnde i det föregående såsom
den äldsta bland Stockholms kyrkor den
redan af Birger Jarl anlagda Storkyrkan,
som uppgifves f. n. hålla 103 alnar
i längd, 63 i bredd och liar ett torn
af omkring 100 alnars höjd. Dernäst i
ålder komma Riddarholmskyrkan, den
fordna Gråmunkeholmskyrkan, med ett
151 alnar högt genombrutet torn af
gjutjern, det högsta i Stockholm och
näst Westcrås’ domkyrkotorn, 164 alnar,
det högsta i Skandinavien, samt Clara
kyrka; Tyska kyrkans vackra torn håller
111 alnar. Den till det yttre vackraste
bland Stockholms kyrkor, hvilka i ali-
i/ *
mänhet föga utmärka sig genom
archi-tektonisk skönhet, är Katharina kyrka,
som med sin af 4 småtorn omgifna kupol
år 1724 fulländades, sådan hon nu står.
Äfven Ladugårdslandskyrkans fula
öfverbyggnad kommer nu att efterträdas af
ett smakfullt torn. — Bland öfriga
byggnader märkas: Kongl. Slottet, ett bland
den nyare byggnadskonstens yppersta
verk, uppfördt åren 1728—1753 efter
ritning af Tessin och innehållande, utom
kongl, familjens boningsrum och
praktsalar, äfven ett kapell, rikssalen (begge
125 fot långa och 42 fot breda),
riks-bibliotheket, tafle- och sten-museerna
m. m.; — Operahuset, uppfördt 1775
—1782 och rymmande 1,100 åskådare,
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
