Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strengnäs landsförsamling.
0,oi5 äro vatten. Närmast omkring staden
är tämligen jemn, odlad bygd, småningom
stigande inåt till skogbevuxna åsar, som
här och der äro mer än 200 fot höga.
Tosterön omvexlar med skogiga
bergkullar, kärr, löfrika hagar och odlade
bygder. Mot Fogdölandet bildas delvis
gränsen af det ännu år 1723 farbara,
nu mer nästan igenvallade sundet mellan
Norr- och Söderfjärdarna, från Eldsund
vester ut. Vid höjdernas fot finnas
källor, märkvärdiga för mineralisk halt eller
för riklig vattentillgång. Rådande
jordmånen är lera, ej sällan sandblandad;
näringar äro åkerbruk, ängs- och
skogsbruk, fiske samt biförtjenster på staden. —
Socknen, som år 1810 beboddes af 790
och 1863 af 839 personer, innefattar
36% mtl, hvaraf HV4 skatte, 93/8 krono,
16 frälse, taxerade till 874,500 rdr rmt.
I Mälarfjärdarna är stor segelled utefter
stränderna, med flera både ankar- och
lastningsplatser.
Strengnäs landsförsamling är af
gammalt i kyrkligt hänseende fästad vid
staden, begagnar dess kyrka och har
presterskap gemensamt med densamma
och i viss mån äfven folkskola, i det
några rotar här nyttja den i staden
befintliga; å andra sidan innehåller
landt-socknen ej blott stadens, utan ock en
del af dess presterskaps och af
domkapitlets hemman och lägenheter. —
Bland fornlemningar finnas rösen och
grafhögar vid gästgifvaregården Malmby
och flerstädes, lemningar efter borgar
vid Stenby på Tosterön och vid
Kasgar-holmen nära pastors-bostället Eldsund,
1 mantal. — Vid sistnämnda ställe ha
åtminstone på 1400-talet ting varit hållna;
der, eller på isen derimellau och staden,
blef Carl Knutsson slagen 1457 af Jöns
Bengtsson. Af gårdar märkas det af
Gyllenhjelm sammanbragta godset
Olive-häll, säteriet Lästa, tillhörande slägten
Liljestråle. — Vidare må nämnas:
Bress-hammar, 1 mtl, som innehafves af
domkyrkosysslomannen; Sundby 2 mtl,
innehafves af biskopen; — 1/2 mtl Åsby,
komministerboställe. — x/2 mtl
Inrest-mista och V4 mtl Biskopsqvarn äro
præ-bende-hemman till domkapitlet;
kronoängen Gärsingeholm med åbyggnad
disponeras jemte Stubbängen för kungliga
stallet.
Stribergs grufvor. 327
Strengsered, en socken uti Redvägs
härad af Elfsborgs län, omgifves i norr,
vester och söder af Liareds, Gullereds
och Grönahögs socknar samt i öster af
Bottnaryds socken i Skaraborgs län.
Marken är i allmänhet jemn; rådande
jordmånen sand. Skog växer ymnigt,
och igenom socknen sträcker sig
kronoall-männingen Hattåsen. Här märkas
Streng-sereds sjö, hvarigenom Tidan rinner samt
Norr- och Sörsjöarne. A hemmanet
Tors-hults (Törhults) egor finnes en helsobrunn.
Socknen, som årl805 beboddes af 312
och 1855 af 552 inbyggare, innefattar 9
mtl; hon upptages ej särskildt uti
mantals- och tax.-längden, utan föres under
Gullereds socken. Strengsered är annex
till Hössna pastorat. Kyrkan, af okänd
ålder, repareredes 1824; (hon var utdömd
af biskop Brask, men folket behöll henne).
Enligt biskop Falks bref af år 1554,
skulle kyrkan läggas till Gullered. Hon
eger V4 mtl Ilumlered Storegården af
Bottnaryds socken. Socken-bibliothek
finnes. — Af hemman förekomma
Kinna-rebo, Elmö, Holmö, Aspenäs. — Qvarn
finnes vid Tokared. — Adress:
Ulricehamn.
Stribergs grufvor, uti Nora
landsförsamling af Örebro län, innefatta
As-bobergs, Repabergs, Norra Stribergs och
Svartbergs grufvefält, som egas af ett
bolag med brukspatron C. Lindberg till
disponent; detsamma eger tillika en
landtegendom af 7/8 mantal i Ringshytte by,
5/64 mtl i Fogdhytte och 3/16 mtl i
Åhs-hytte byar samt nyttjanderätten af
Lönnbottens allmänning och enn del af
Gyt-torps grufve-allmänningar. Ärliga
malmvinsten vid samtliga bolagets grufvor
uppgafs 1857 till omkring 68,000 skU
jernmalm om 50 à 70 % jernhalt och
år 1863 till c:a 100,000 skü, då 250
arbetare sysselsattes vid grufvorna. Se
vidare art. Nybergs tingslag. Af ett
särskildt bolag, kalladt »Stribergs
jernvägs-aktiebolag», är en jernväg byggd från
grufvorna å Stribergs Norra grufvefält
till sjön Saxen om 13,636 fots längd
med cn bibana oin 1,500 fot, hvarå
malmen forslas, men sedan öfver Saxen
på båt, dels till Gyttorp, vid norra
ändan af sjön Wickern, och dels till
Wic-kersvik, vid södra ändan af samma sjö.
Från Gyttorp föres malmen landvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
