Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strömsholm.
Strömsholms stilleri.
333
Här märkas herregården ]Vegeholm,
samt gärdeu Wilhelmsfält, l5/32 mantal.
I byn Ströfvelstorp eger kyrkan M 7,
V4 mtl krono; M 9, 3/4 mtl, har varit
pastors annex-hemman. — Adress:
Engelholm.
Ström, en socken uti Jämtlands läns
Norra fögderi, 9 mil från Östersund,
gränsar i norr mot Fjällsjö socken i
Ångermanland, i öster möter Ramsele
med ödemarker, och i vester fjällen samt
ödemark flera mil mot gränsen af Norge;
den innefattar med Alanäs kapell 27,sis
qvadratmil land och 3,023 qvadratmil
vatten; likvisst utgöres den bebodda
trakten af endast 5 mils längd och 4
mils bredd; från kyrkan till gränsen mot
Norge räknas 15 till 18 mil öfver fjäll
och höjder. Socknen är till större delen
uppfylld af strömmar, sjöar, kärr, skog
och fjällberg; de största sjöar äro
Flåsjön, 4 mil lång, Gåx-, Grund-,
Malm-och Fångsjöar ne; Södra Watu- eller
Wassdalen, säger Hulphers, är den
märkligaste däld i riket, på densamma är
båtled till Norge, V4 mil från kyrkan
gör den ett brusande strömfall.
Åkerbruket är lönande, hvilket i synnerhet
tillskrifves jordmånen, som är
kalkblan-dad lera och kalksten. Förnämsta
näringsgrenen är dock boskapsskötsel. I
nämnda Wassdal förekomma
qvarnstens-brott. Bland binäringar räknas främst
fiske af öring, rör och harr m. fl.
utmärkta fiskslag, ehuru mindre än fordom,
dä saltad fjällfisk utgjorde en betydlig
handelsartikel på Ströms vintermarknad;
äfven skogsafverkning räknas till
binäringar. Socknen, som år 1750 beboddes
af 409, år 1810 af 1,037 och 1863 af
3,378 personer, hvaraf 1,602 vid
Ala-uäset och Frostvikeu, innefattar med
nämnda kapell 41^3 mtl.
Fastighetsvärdet är 500,350 rdr rmt.
I Norra Ströms lappmark, hvars
befolkning 1810 uppgick till 230, funnos
vid slutet af 1840-talet 88 skattlagda
nybyggare. Körande skattläggningen af
nybyggena i denna och Fölingc socknar
äro utfärdade tvenne kongl, bref af den
27 Nov. 1792 och den 14 Juni 1826.
(Se Thurgrens Handbok i Svenska
Skattläggningsverket, sid. 236). — Folket i
denna socken berömmes mycket af
Schubert; så säger han t. ex. om dem: »det
är ett godt och förträffligt menniskoslag,
högväxta och kraftfullt byggda; 50-åriga
qvinnor äro ännu sköna. Mildhet,
värdighet, fryntlighet, öppenhet, hjertlighet,
kraft och lif tala i deras blickar. Deras
klädsel är enkel, men smakfull.
Männerna äro klädda i vadmal, qvinnorna i
heminaväfdt kamlott; endast förkläde,
halsduk och mössa af finare tyg, d. ä.
siden eller kattun. Flickornas
sidenmössa, som är rosenfärgad och sluter
sig tätt till hufvudet, kläder särdeles
väl.» — Socknen är annex till
Hammerdals pastorat. Kyrkan, af sten, skall
vara en af de äldre i orten; omkring 4
mil från henne vid Flåsjön ligger
Ala-näsets kyrka. Barnundervisningen
bestrides uti en fast och en flyttbar
folkskola samt sex flyttbara småbarnsskolor,
der under året 1862: 247 barn
uuder-visades af en examinerad och fem
oexaminerade lärare; till skolan hörer ett
planteringsland af 1,400 qv.alnars ytvidd.
Skolan åtnjuter ett statsbidrag af 368
rdr rmt. En enka i denna socken har
nyligen först väl uppfostrat ett
barnhus-I barn och sedan befordrat det till
för-manligt gifte samt med varm hand
tilldelat det betydliga gåfvor.
Inga större gårdar finnas.
Prest-bordet är V« mtl. Af byar förekomma
Tullingsås, Olin och Gärde. — 11/4 Ojarn
är ett lappmarks-krono-hemman. —
Ris-ede och Hedningsßokölen äro nybyggen.
— Byarne Stamsele och Täxan, 1V4 mtl,
tillhöra i judicielt hänseende Ramsele
tingslag af Wester-Norrlands län,
oaktadt de, enligt kongl, bref af den 27
Jan. 1832 i ecklesiastikt hänseende äro
lagda under denna socken. — Adress:
Östersund.
Ström, ett jernbruk uti Harmångers
socken af Helsinglands Norra fögderi
och Gefleborgs län, med mjölqvarn, Laxö
ålfiske samt delar i Nordanå, Eds ätter,
Wattrång och Svedja; allts. var i 1863
års bevillning tax. till 176,100 rdr rmt.
Manbyggnaden nedbrann 1862.
Stångjernsbruket privilegierades på
1670-talet; vid 3 härdar smiddes här på
1840-talet 1,333 skU stångjern af eget
tackjern; afsättningsorten är Stockholm,
bruksstämpeln 2:iie i kors lagda
brinnande facklor. Manufakturverkstäder,
som här varit tillåtna, begagnas nu en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
