Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Styruäs.
Styriiiis.
349
äro till det mesta artificiela, hötillgången
knapp, änsköut vid vattendragen finnas
åtskilliga utslåttar till ängens understöd.
Betes- och skogsmarkerna (29,214 tid)
äro bergiga och stenbundna, med
undantag af de smärre dalarne, som äro
sid-läuda och till det mesta bestå af
sandjord. Af odlingsbara myrar finnas omkr.
43 tunnland.
Hufvudnäringar äro åkerbruk,
boskapsskötsel och skogshandtering. Binäringar
äro linnetillverkning, fiske,
djurfåug,bruks-körslor samt brädförsäljning. I vanliga
år lemnar åkerjorden betydligt till
afsalu. Utsädet, som år 1818 uppgafs till
140 t:r, uppgifves 1852 till 253 t:r säd,
hvaraf 219 t:r korn, samt 119!/2 t:r
potates. Exempel gifvas, att efter 1 t-.a
korn erhållits 24 t:r.
Pottasketillverkningen har i sednare åren tilltagit; år
1852 kokades 5 à 600 UL Af verk och
inrättningar förtjenar nämnas Lo
finbladiga sågverk, uppbygdt år 1744 af
bolagsintressenten, iuspektoren Hans
Liff-man, som egde % i verket. Enligt
privilegierna ega detta och Kramfors
sågverk hvartdera rättighet att årligen till
försågning fälla 4,000 träd i skogarna
efter Norra och Södra Ådalarne. Det
skattlades den 5 Aug. 1759 med en
tillverkuingsrättighet af 1,166% tolfter
halfbottenbräder. Till verket höra 2:ne
i Loströmmen anlagda tullqvarnar.
Folkmängden, som år 1766 utgjordes
af 466 och 1830 af 660, uppgick 1862
till 948 personer. Hemmantalet är 22j^
mtl, allt af skatte-natur på 81
hemmansdelar (utom nybygget Idsjön), som år
1852 innehades under särskilda rökar af
65 hemmansegare, deraf 17 egde
hvardera under samt t. o. m. % mtl, 36
öfver % samt t. o. m. x/2 mtl, och 12
öfver % t. o. m. % mtl. Ali fast
egendom är taxerad till 615,500 rdr rmt.
Ibland hemmansegarne råder allmän
välmåga. Här finnas de, som genom egen
flit och omtanka med Guds välsignelse
förvärfvat sig en förmögenhet af 40,000
rdr rmt. — Socknen är indelad i 6
båtsmanshåll, hvaraf en del äro roterade, men
en del icke.
I socknens midt och i dess bördigaste
trakt reser sig den nya kyrkan af sten,
uppförd på en vacker, mot elfven
sluttande kulle. Från tornet på kyrkans
östra gafvel, 57 alnar högt, framställer
sig en härlig tafla af de på den
praktfulla Angermanelfven seglande mindre
fartygen och ångbåtarna samt de på ömse
sidor om elfven öfver allt lägrade,
välbyggda byarna med deras i flera färger
skiftande sädes- och gräsfält. I stället
för orgelverk plägar en väl inöfvad ungdom
inom detta tempel utföra en vacker,
fyr-stämmig sång. Den gamla kyrkan, med
sina 2:ne torn, ett i hvartdera af dess
bägge ändar, synes varit begagnad till
försvarsverk, hvarpå äfven märken i vestra
tornet efter kanongluggar och krutkällrar
under golfvet tyda.
Barnundervisningen bestrides nu mer uti en fast
folkskola (år 1852 var hon ambulatorisk)
af en examinerad lärare, som tillika är
hemmansegare inom församlingen; år
1862 besöktes skolan af 54 barn, medan
97 erhöllo undervisning i hemmet. —
Sockenmagazin och fattighus finnas ej;
deremot äro sparlårar inrättade vid hvarje
gård. Fattigkassan hade 1862 en
behållning af 1,000 rdr rmt.
Bland märkligare män, utgångna från
denna socken, må nämnas landskamrer
Peder Månsson Blix, som i början af
1600-talet bodde på Styrnäsgården, och
var fader till den Mårten Blix, adlad
Blixencrona under M 364, som var
præses och kommissarius i
kammar-revi-sionen samt utarbetat den första svenska
rikshufvudboken, generalboken kallad, född
1596, död 1667. Bondsonen Erik
Erik-son från Djupeds by, hvarefter hans
efterkommande togo namnet Djupeedius,
blef kyrkoherde i Grundsunda 1679.
Fornlemningar: I närheten af gamla
kyrkan finnes en större ättehög. Af
några förmodas kyrkan i forntiden varit
det i en sednare tid förekommande
Styresholms slott, se den artikeln. Ar 1760
gjordes, vid nedgräfningen af en
portstolpe i ett stenröse, ett fynd af 40 små
silfverpenningar, som anses varit dels
engelska från konung Etzelreds regering
och dels svenska från konung Sverkers
tid, äfvensom ett rökelsekar och en liten
silfverteu, allt nedlagdt i en näfverrifva.
Socknen skall äfven varit hemsökt af det
på 1670-talet genom vanvett och
vidskepelse skapade trollväsendet.
Af socknens 15 byar äro de största:
3^ mtl Djuped, areal 3,934 tid. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
