- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
355

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stäringe.

Stode.

355

hvarifrån det köptes af kammarherre
Jonas Steuch, derpå Ramsell, egdes från
1804 af kapten Johan Julius Bagge af
Söderby och koin efter långvarig process
med grefve Hermansson på Ferna till
öfverste-löjtn. Henrik Tham, gift med en
dotter till förutnämnda kapten Bagge.
— Vid Stäholm jemte 1 mtl ladugård
Sör- Wàhle och 2 mtl frälse Norr- Walde
uppgafs utsädet på 1780-talet till 40 t-.r;
nu uppgifves det på förutnämnda under
eget bruk varande hemmantal till cirka
230 t:r. Skog växer till nödtorftigt
behof. Manbyggnaden omgifves af en
ansenligare trädgård. Sjelfva Stäholm var
i 1863 års bevillning åsätt ett värde af
70,000 rdr rmt.

* o

Stäringe, en sätesgård uti Ardala
socken af ^Villåttinge härad och
Nyköpings län, beläget vid Urens s. v. hörn,
är en gammal gård, som tillhört r. r.
Åke Göransson (Tott) till Tidö († 1520),
hvars dotters andra mans brors son, r. rv
Gustaf Björnsson, egde det till sin död
1594; hans dotter Brita, Arvid Lageson
Posses till Ängsö enka, erhöll år 1616
tillstånd att bebygga det till säteri. Har
sedermera tillhört medlemmar af
slägterna Sparre, Bjelke, Preutz, Palmstjerna
och Ribbing, ur hvilken sistnämnda slägt
det kom genom gifte till landshöfding,
friherre G. Falkenberg; såldes 1806 till
friherre S. Ribbing och af honom 1828
till nuvarande egaren, karamarh., friherre
A. Th. Adelsvärd.— Manbyggnaden finnes
afritad i Dahlbergs Suecia; härtill hörer
ansenlig trädgård med stort antal
fruktträd. Gården uppgifves af Djurberg år
1818 haft 40 t:rs utsäde med deremot
svarande äng, tillräcklig skog; på egorna
finnas qvarn med 2 par stenar, enbladig
såg och tegelbruk.

Säteriet, om 4 mtl frälse med
Stoc-ketorp och Ekhammar, utgör med
underlydande mtl rå och rör, 21/4 mtl
frälse samt 3 mtl i Blacksta,
alltsammans taxeradt till 526,200 rdr, hvaraf
148,000 rdr för sjelfva Stäringe; det bildar
med Stora Sundby eller Sofielund i Forssa
en egendom.

På egorna finnes en runsten öfver
en af de mest namnkunniga
Osterlands-larare, som lade Estland och flera länder
af nuvarande Ryssland under svenska
kronan; stenen har följande inskrift: »Ger-

mund, Anund och Ottamar läto rista sten
efter Byrsten, broder sin, soin var öster
ut med Ingwar, en snäll och tapper
dräng, Offe Jarls son.»

Stake eller Stäkesholm, ett berustadt
säteri uti Näs socken i Uppland, se art.
Almare-Stäke.

Stode, en socken uti Medelpad af
Wester-Norrlands län, belägen omkring
elfven Ljungan, 3l/o från Sundsvall,
innefattar 4,999 qvadratmil land, 0,53i
qvadratmil vatten eller 778,730 qv.ref.
Marken är i allmänhet bergig;
ursprunget till en af Norrlands märkligaste
sandåsar, Gnarpsåsen, spåras inom denna
socken. Rådande jordmånen är lös eller
sandblandad lera, utom i de s. k.
Finn-byarna, hvarest jordmånen är mager. Till
alla hemman hör ymnig skog. Här
finnes en af Norrlands djupaste insjöar,
kallad Stödesjön, på åtskilliga ställen
hållande 50 famnars djup och derutöfver
och ansedd såsom ganska farlig att
befara. Socknen, som år 1810 beboddes
af 1,237 och 1863 af 2,861 personer
på 565 hushåll, innefattar 28g\\ mtl på
218 hemmansdelar. Ali fast egendom
är taxerad till 1,338,800 rdr rmt.

De här boende Finnarne säga sig
härstamma från Tavastland; de skola vara
ganska stränga i sina seder, så att okyskhet
bland dem är en ohörd sak. Rörande
svenska befolkningen skrifver Schubert,
att den lefver tarfligt, men gladt och
fredligt, hatande processer. Af honom
omförmäles följande anekdot: »När kon.
Gustaf III införde nationaldrägten, som
var bestämd endast för ståndspersoner,
klädde sig äfven ett par bondsöner deri
och tyckte sig derigenom ega ett stort
företräde. Länsmannen, som ansåg för
sin pligt att vaka öfver bibehållandet af
folkets enkelhet och fruktade en
efter-härmning, lät på sin bekostnad
»afdraga-ren» bära samma drägt och placerade
honom i kyrkan bredvid dessa
bondsöner, som genast aflade densamma, och
ingen försökte vidare att dermed
utmärka sig.»

Socknen är annex till Tuna pastorat;
kyrkan, först uppförd i 13:de århundradet,
men ombyggd 1760, ligger 2,8 mil från
moderkyrkan. Barnundervisningen
bestrides uti en fast och en flyttbar
folkskola samt två flyttbara småbarnsskolor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free