Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sundsvall.
Sundsör.
369
endast kyrkan skonades. Efter fredens
v
afslutande uppstod imellertid staden snart
ur sin aska i förnyadt och reguliert skick,
hvarefter ständerna 1765 beviljade
staden delaktighet i Hernösands stapelrätt
med upplagsplats och frihet för de varor,
som exporterades m. m., jemte
obehin-drad handel på de orter vid Östersjön,
der tillgång fanns på linfrö. Framdeles
erhöll staden egen stapelrätt och
utrustades 1859 med allmän nederlagsrätt.
Genom alla dessa friheter repade sig
stadens handel ansenligt, och exporterade
den bjelkar, bräder, spiror o. s. v., så
att uppbörden vid dess landt- och sjötull
steg till 3, 4 à 5,000 daler silfvermynt
årligen och Sundsvalls skeppsbyggeri
ansenligt utvecklade sig. Stadens utseende
var imellertid länge ruskigt nog, och
icke förrän 1849 hade Sundsvall
stenlagda gator. En eldsvåda lade östra
delen i aska 1803; men cholerafarsoten,
som hemsökte staden 1855, uppträdde
här med ovanligt mild karakter.
Bland Sundsvalls byggnader utmärka
sig främst stadens kyrka, af trä från år
1650, men grundlagd af sten 1737 och
uppförd af Anders llomberg från
Leksand med sådan drift, att hon redan år
1739 var färdig till det yttre. Hon är
åttkantig och hvilar på 6 fristående
pelare; men som man befarade, att
hvalfvet skulle instörta, måste en tillbyggnad
göras, och först 1753 var kyrkan färdig
och uppkallades efter drottning Lovisa
I lrica. — Dernäst böra i staden nämnas
nya rådhuset och hotellbyggnaderna, —
lasarettet och kurhuset, vid hvilka
stadsläkaren är läkare, — telegrafbyrån, —
theaterhuset, af trä, färdigt år 1857, —
elementarläroverket (femklassigt, med 6
lärare och 97 lärjungar 1864), —
folk-och slöjdskolan, packhuset,
sjötullkammaren, jemgården, kallvattenkurinrättningen,
fattighuset m. m. — Den reguliert
anlagda staden har 6 gator på längden och
21 på bredden, och på elfvens andra
sida ligger dessutom en förstad,
bestående af en gata och kallad Norrmalm.
Hela arealen är 108 tid; pä stadsjorden
odlas hufvudsakligen foderväxter, och på
stadens egor finnas 3 tullmjölqvarnar,
1 såg och ett tegelbruk, alla tillhöriga
bolag inom staden, hvilken sjelf eger
tvenne manufakturverk, ett för målning
vi.
af färgträd och krita, det andra för
beredning af snestänger och spik af s. k.
gul metall för skeppsförhydning.
Sundsvalls stad tillhör 3:dje klassen
och taxerades, med dertill hörande 4,370
tid jord, till 3,311,600 och erlades i allmän
bevillning 12,247 rdr. Invånarne, hvilkas
antal 1850 var 2,440 och nu uppgår till
öfver 4,900, lefva hufvudsakligen af
handel och sjöfart, hvarförutan skeppsbyggeri,
handtverkerier, strömmingsfiske och
jordbruk utgöra invånarnes binäringar.
Staden exporterar jern från de kringliggande
bruken samt trävaror, hvilka på Ljungan
och Indalselfven flottas hit från
Medelpad och Jämtland m. m.; deremot
importeras salt, vin, specerier, medicinalier
och manufakturvaror, hampa och äfven,
från Fiuland, råg, tjära och smör. Till
inrikes sjöfart begagnade staden år
1860: 10 fartyg om 417 läster, och
i till utrikes 43 fartyg om 6,787
läster, utom ångfartyg, som göra
reguliera turer mellan Sundsvall, Stockholm
och de norra orterna; för år 1863
uppgick hela tulluppbörden till 171,494
rdr rmt. Stadens handelscorps räknade
1860: 23 gross- och 127
minuthandlande. Sundsvall har filialbank och
sparbank, folk- och slöjdskola, lasarett och
kurhus samt kallvattenkuranstalt; staden
var landshöfdingesäte från år 1762 till
1778.
Sundsör, ett frälse-säteri af 2 mtl uti
Turinge socken af Öknebo härad och
Stockholms län, med ett eget, i många
afseenden vackert och pittoreskt läge vid
Turinge-åns utlopp i Mälaren, 1%
från Södertelje, omgifvet af höga och
branta berg, hvaraf må nämnas ett berg
utmed ån af ungefär 150 fots höjd öfver
vattenytan, och hvarifrån en vidsträckt
utsigt erbjuder sig. Öfverst på toppen
stå ännu murar qvar efter en
vikinga-borg.
Hemmanen Sund och Östersund
donerades af konung Gustaf II Adolf till
ryttaren Pehr Grönberg och sammaiilades
sedermera med Sundsör, som förr varit
en stor egendom med många underlydande
hemman. Ar 1678 deu 12 April erhöll
egaren af Sundsör, assessor Abrah.
Cron-ström, privilegium på 2 stålugnar och
en stålhammare; förut skola här varit
inrättade tvenne kopparhamrar, allt till-
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
