Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Suntetorp.
Sura.
377
i samnia by är mtl kapitens-bost.,
Flata % mtl Nohlgård är
regiments-pastors boställe. Suntak skatteg. 1 mtl
(eller Marieberg) med underlydande 1V2
mtl frälse, 7/8 skatte Suntak, är socknens
största gods. — Adress: Sköfde.
Suntetorp, en socken uti Kåkinds
härad af Skaraborgs län, belägen 1 mil
från staden Sköfde, omfattar 0,215
qvadratmil land, fördelade på 7’/8 mantal,
hvaraf 3’/8 skatte, 43/4 frälse, och
bebodda 1810 af 267 samt 1863 af 445
personer. Ali fast egendom taxerades
till 284,000 rdr rmt, hvaraf 22,100 rdr
för annan än jordbruksfastighet.
Socknen, hvars kyrka ödelades år 1615, har
varit annex till Sköfde stad, men
kommer att, jemte Sventorps och Forssby
socknar, med undantag af 6Vs mtl,
utgöra ett eget pastorat. Här märkas af
gårdar Suntetorps och Knistads säterier;
på det sednares egor tinnes en
helsokälla; 1 mantal Ahlebåcken med qvarn
och såg.
Suntetorp med Säterkullen, ett frälse
och berustadt säteri af 2V4 mantal, uti
förutnämnda socken, är sedan 1813 väl
bebygdt; från manbyggnaden, omgifven
af park, men i ett högt läge, nära
landsvägen, har man vidsträckt utsigt;
egendomens areal utgör 1,435 tunnland,
hvaraf omkring 700 tid skog, 100 tid
öppen åker af lera och sandmylla på
lerbotten, omgifvande parken, samt
omkring 200 tid ängar och gräsvall. Af
egare äro kända blott kapiten C. G.
Hammarhjelm år 1813, och 1863
possessionaten Th. Grönvall. Underlydande äro
3/8 mtl skatte, V4 frälse, med Fjälla
mjölqvarn och såg, ^ij mtl i Sventorps
socken. Pä en backe nära gården finnas
lemningar efter socknens fordna kyrka,
der är 1816 anlades en betydlig
trädgård.
Suntrelje. By af 3 f/2 mtl skatte,
1 mtl frälse, 7> mtl krono, uti
Skjelf-vums socken af Kinnefjerdings härad och
Skaraborgs län, med 123 inbyggare. Ett
helt hemman i denna by är bebygdt af
riksdrotset gr. Magnus G. de la Gardie,
som före reduktionen innehade det som
säteri. Enligt traditionen skall konung
Carl X[ blifvit förtörnad på en, vid namn
Elfving, för det att han för 2:ne
rust-håll visat en och samma häst 2:ne gän-
VI.
ger, och derföre gifvit Elfving några slag
ined värjan, men efteråt ångrat det,
hvarföre konungen, pä resa från
Höjentorp till Leckö, vid förbifarten af
Suntrelje, skall hafva sagt: »efter detta
hemman är vårt, skall Elfving hafva det till
°
bevis på att han återfått vår nåd.» Ar
1813 tillhörde gården fänrik Bergii
arfvingar, var 1863 styckad. Tegelbruk
finnes i byn.
Sura, en socken uti Snäfringe härad
af Westerås län, belägen 3 mil från
Westerås, på ömse sidor om
Kolbäcksån, mellan Svedvi i söder, Berg i s. v.,
llamnäs i n. v., Skultuna i öster och
Lill-liärad is. o., upptager en areal af 0,558
qv.-mil, (eller 12,913 tid) hvaraf 0,og6 vatten.
Såsom belägen nordligast uppe i sjelfva
skogsbygden, med på vestra sidan
häradets vestra, på östra sidan häradets östra,
på södra sidan Tuhundra och Norrbo
häraders allmänningar, består socknen
till stor del af berg- och skogsmark samt
kärr, af hvilka Bredmossen i söder följer
ån, men skiljes här derifrån af en
rullstensås, som går till Nora-bergslagen.
1 hufvuddalen är bästa bygden, tämligen
jemn, ined svag lerjord; annars är
mo-jord rådande. Härtill hörer Lisjö
kronoallmänning på 4,013 tid. Näringar äro
åker-, skogs- och bergsbruk samt körslor
för jernverken. Mineralkälla finnes å
Brincks egor. Socknen, som år 1810
beboddes af 671, år 1863 af 1,478
personer, innefattar 3% mtl skatte, ]/4
krono, 6:74 frälse, taxerade till 585,000
rdr, hvartill komma Surahammars
bruksegendom, tegelbruk vid Hofgården, 3:iie
slussvaktare-boställen, tillhörande bolaget
för Strömsholms kanal, som till en del
går genom socknen, alltsammans tax. till
163,000 rdr rmt.
Socknen skall fordom hetat Thura
efter en kämpe, som innehaft borgen,
hvarefter ännu lemningar finnas nära
kyrkan vid sjön, se art. Suraborg; med
tiden anses namnet blifvit förändradt
till Sura. Anmärkningsvärdt är ock, att
bokstafven Thor i gamla
nordmannaspråket, som ännu talas på Island, ofta
tinnes i folkspråket förvandlad till S,
liksom Th. i engelskan uttalas som Ts.
Vid stället äro fästa åtskilliga sägner,
som sättas i samband med gårdsnamnen
Ulofsberga, Hofgården, Olofsbumuren m. fi.
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
