Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Surte.
Surteby. 379
och emot slottet. Några af hans
vänner, som hade följt honom på afstånd,
att se, huru detta kunde aflöpa, sågo
snart åtta utaf hedningarne komma
honom till mötes. Deras strid lyktades
så, att första gången Ölfver lyfte yxan,
passade han hugget på det sätt, att han
skar strupen af en, som stod bakom
honom, i samma hugg, som fällde den
död till marken, hvilken stod närmast
framför honom. Andra gången han
lyfte yxan, dräpte han två i ett
dubbelt hugg, men blef sjelf illa sårad,
under det han med yxhammaren
förföljde de fyra qvarblifna, som togo till
flykten. Två af dem sprungo i
förskräckelsen ned sig i ett moras, der Olfver
fällde dem; men sjelf sjönk han så ned
1 hängdyn, att han icke kom lös förr,
än de förutnämnda af hans folk kommo
och hjelpte honom samt förde honom
hem till Skiurte, der hans sår blefvo
snart läkta. Då sades allmänt, att ingen
bonde i Sverige eller Norge på den
tiden gjort manligare gerning än Olfver.
— Surte egendom med vattenverk och
fabriksanläggningar är 1862 inköpt från
kommersrådinnan Wyk för 135,000 rdr
af disponenten till Eda bruk, Gustaf
Santesson. Hemmanet Surte, 1 mantal
skatte, beläget på östra sidan at Göta
elf och i kyrkligt hänseende hörande till
Nödinge socken i Ahle härad, hade
förutnämnda år enligt taxeriugslängden 3
egare. Här anlades under åren 1856
—60 det största tegelbruk i länet,
dervid tillverkningen, som afyttras i
Göteborg och inom orten, sistn. år uppgick
till 3,500,000 murtegel samt 500,000
st. dikesrör.
Surte, en by uti Angereds socken af
Wädtle härad och Elfsborgs län, belägen
5/g mil n. v. från kyrkan, består af 23/8
mtl skatte i 13 brukningsdelar, bebodda
1863 af 28 hushåll. Största egolotten
utgöres af 7/g mtl skatte med qvarn samt
2 tegelbruk, allts. tax. till 153,000 rdr
rmt; egare herr A. Keiller i Göteborg.
V8 mtl lyder under Gunnered. Anders
Haraldsson, adlad Appelbom, drottning
Kristinas kommissarie 1633, häradshöfd.
i Hölebo härad 1637, och som var af
konung Gustaf II Adolf mycket brukad
i värfnings- och handels-kommissioner
samt skall tillskyndat kronan mycken
vinst, uppgifves i Adelns Ättartaflor hafva
skrifvit sig bland andra gärdar till Syrte
i Angered, hvarmed troligen menas detta
Surte.
Surteby. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Marks och
Bollebygds kontrakt af Göteborgs stift,
utgöres af socknarna Surteby,
moderförsamling, samt Foutskäl och Tostared,
annexer, med 705/g mtl, bebodda 1860
af 3,838 personer. — Surteby socken,
belägen i Marks härad af Elfsborgs län,
omfattar en areal af 6,535 tid, hvaraf
4223/4 tid äro mossar, 132V8 tid sjöar;
endast l,5863/4 tid äro i häfd, och häraf
låg ännu 1848 nära V3 ouppodlad. Af
rinnande vatten nämnes Surteby-ån, som
utfaller i Wiska-ån, hvilken till en del
skiljer socknen från Kattunga socken. Berget
Gallåsen, beläget vester om Kullens eller
Senås inegor, anses för det högsta berget
i Marks härad. Jordmånen består till
stor del af god mylla och lerjord på
lerbotten; mellan åarna Surtan och
Wi-skan är jordmånen magrare, bestående
af djup sandmylla på sandbotten.
Tillverkning af bomulls- och linneväfnader
utgör socknens hufvudnäring.
Jordbruket och boskapsskötseln, såsom mindre
gifvande än nämnda handaslöjd, måste
betraktas som blott binäringar. Till
väfnad afhemtas bomullsgarn från
förlagsmän i Kinna och Fritsla socknar, 2 mil
från Surteby. För tillverkning af 160
alnar fint bomullstyg äro hustru som
man sysselsatta under en månads tid
och erhölls derföre år 1848 i arbetslön
10 à 12 rdr rgs. Lin odlas i socknen
till både egna behofvet och
tillverkningarna, som försäljas utom orten. Af
hampa och humla odlas obetydligt.
Jorden är i allmänhet lätt brukad. I
Holm-åkra och Björketorps byar, der den anses
magrare, användes torf från ej odlade
marker till beredande af gödsel. Utsädet,
som år 1818 uppgafs till 300 t:r,
uppgafs år 1848 till 517 V2 t:r säd, hvaraf
korn, hafra och råg utgjorde de vanliga
sädesslagen, samt 224 t:r potates.
Hö-bordet är tillräckligt mot åkervidden;
endast naturliga hårdvallsängar finnas, hvilka
gifva 3 skU hö pä tunnlandet.
Betesmarkerna äro tillräckliga för hemmanens
behof. Socknens ståndskog, som bestod
J af bok, björk, tall och gran, är till det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
