Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
Svaneholm.
Svaneholm.
skrifvit sig bland andra gårdar äfven till
Svaneberg i Lugnås socken, hvilket
troligen var detta.
Svaneholm. Herregård uti Skurups
socken af Wemmenhögs härad och
Malmöhus län, är belägen på en holme i
Svaneholmssjön, 2 mil n. v. från Ystad,
2V2 mil s- o- från Malmö, 2% mil från
Lund; har i fordna tider hetat
Skurde-rupsgården och legat nära kyrkan, der
på ett hemman Jtä 16 ännu för 100 år
sedan funnos lemningar efter gamla
borgvallar, som utgjort en del af
befästningarna kring de mäktiga Tulesönernas
(Sparre) borg. Nu går lugnt och fredligt
plogen fram öfver de ställen, som förr
varit skådeplatsen för vilda fejder och
laglöst öfvervåld. — Första kända egaren
till Skurup är Hemming Meinstrup, som
lefde omkring 1450; hans dotter Elsa
blef gift med Jep Tuleson Sparre, som
grundade Skurupsgrenen af Sparreslägten.
Omkring år 1530 flyttades gården af
Mauritz Sparre till en holme i den täcka
skogen kring Svansjön — s. k. af de
svanor, som der uppehöllo sig, och det
nya slottet kallade han Svaneholm. Innan
vi omnämna gårdens ytterligare egare, må
vi upplysa om dess fordna utseende efter
en ritning af år 1680; den var förlagd
på en fyrkantig holme, på tre sidor
omgifven af sjön ach på den fjerde af en
kanal, bestod af 4 och 3 våningar höga
grundmurade tegelstenshus, som omslöto
en trång och mörk borggård; husen voro
så förenade, att man på hvarje sida
utmed det ena husets långsida såg det
andras tinnade gafvel. På midten af
hufvudfagaden fanns ett fyrkantigt utbygge
med till hufvudbyggnaden anslutande tak;
i flygeln till venster var inkörsporten,
till hvilken en vindbrygga förde. Porten
utgjordes af en egen byggnad med
gafvel åt sjön, fastän icke högre än att
dess takås jemnt nådde till
slottsbyggnadens taklist. Utom kanalen lågo
ladugårdsbyggnader och trädgård.
Befallningsmannen på Dahlby kloster
och länsmannen till Söfdes slott Gabriel
Sparres hustru Elisabeth Trolle, som fått
Svaneholm i morgongåfva, innehade
egendomen till sin död 1611, hvarefter den
tillföll Sparres moster, den rika jungfru
Ingeborg Bilde, efter hvars död
Svaneholm öfvergick till Predbjörn Gyllenstjerna,
länsman till Malmöhus; hans hustru, fru
Mätta Hardenberg omnämnes som en
mycket from fru, hvarföre hon ock hade
svåra strider med den onde anden, hvilken
en gån g skall slagit henne så, att blodiga
köttet syntes på kroppen, men fick dock
alltid fly undan för den bibelstarka frun,
som vederlade honom i disputationerna
med Skriftens ord. Då Skåne blef svenskt,
var landsdomaren i Skåne Henrik
Pre-bendsen Gyllenstjernas son, Erik
Hardenberg, egare af gården; sonen Axel
Gyllenstjerna gjorde en början till ombyggandet
af hufvud facaden, hvari 2 våuingar
tillsattes; men arbetet afbröts genom hans
död 1705. Under skånska kriget 1676
var Svaneholm besatt af svenska trupper
till försvar så väl mot snapphanar som
mot danska ströfcorpser.
Dels genom arf, dels genom
testamente öfvergick gården till herr Axels
systerson Axel Julius Coijet, hvars enka
gifte om sig med den ärevördige
karolingeneralen Axel E. Boos, som hade gården
på arrende under styfbarnens
minderårighet. Imellertid processade Axel
Gyllenstjernas syster, fru. Sophia, enka efter
Jens Sehested, sig till halfva Svaneholm;
hon ärfdes af sin dotterson Berendt Juel,
ryttmästare i dansk tjenst. Således voro
nu två herrskaper på Svaneholm, det
ena danskt (Juel), det andra svenskt
(Coijett), om hvilka förmäles, att vid
deras ömsesidiga besök framkörde
fyr-spannet, herrskapet steg i vagnen, med
stor konst och skicklighet svängde kusken
om på den trånga borggården och höll
vid den andra dörren, der herrskapet
åter steg ur. Sistnämnde egares syster,
x\nna Sophia Juel, sålde 1751 sin del
till baron Gustaf Julius Coijet, som
sålunda blef ensam egare. Vid hans död
1782 öfvergick gården till systersonen,
kammarherren, friherre Eutger Maclean —
i Skåne alltid kallad Maklär —
(ursprungliga namnet är Makeléer) den oförgätlige
reformatorn af skånska landtbruket. Han
fann i Svaneholm »en vanhäfdad
egendom» och var ej nöjd att blott för
ögonblicket lindra böndernas belägenhet, utan
ville omfatta och genomföra ett nytt
system af gagn både för dem och
efterkommande. Han hade stora svårigheter
att motkämpa, stridiga och bristfälliga
hushållsförfattningar, allmogens stränga
bibehållande af de orimligaste missbruk,
ja, af sjelfva nöden och olyckan, sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
