- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
385

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svanhals.

Svanhals.

385

Bohus län; stället är redan närmare
beskrifvit under artikeln Långelanda. —
Redan 1681 förenade sig fögderiets tre
härader om ett tingslag och uppförde
då hiir det första tingshuset. — Från
gäst-gifvaregården skjutsas till:

Assmunderad n. v.....I1/, mil,

1 Vrüland v. n. v.....1 »

Svanhals, Svanshals. Konsistorielt
pastorat af l:sta klassen, hörande till
Lysings kontrakt af Linköpings stift,
utgöres af Svauhals, modersocken, med
annexet Kumla, innefattande 59V4 mtl,
bebodda 1860 af 1,568 personer. —
Pastoratet är beläget 5 mil från
stiftsstaden.

Svanhals socken, belägen i Lysings
härad af Linköpings län, 2 mil från
Wadstena, l3/4 mil från Skenninge, ligger
invid Täkerns södra strand, mellan Kumla
och Harstad i öster, Rök i söder och
vester. — Socknen innefattar inom
rågångarna en areal af 8,452V2 tid, hvaraf
102 tid tomter, 3,032 tid 10 kappland
åker, 977 tid 28 kpl äng, 1,198 tid 3
kappl. betesmark, 911 tid 23 kpl
landvinning från sjön Tåkern, 2,222 tunnl.
5 kappland impedimenta. Uti
ofvanstående arealsumma äro inberäknade 351
tid 6 kpl mossar och 2,131 tid 18 kpl
vatten. Norra delen af Svanhals
utgöres af en fullkomligen skoglös slättmark,
och endast södra delen antager en
skogsbygds omvexlande charakter, dock utan
högre berg och kullar.

De flesta rinnande vattnen hafva sin
normaldirektion från söder åt norr och
äro: Wallbybäcken, som kommer från
Iiarstads socken och förenar sig med
Lorbyåu straxt norr om Wallby,
Yo:ne-kidlabäcken, Åby än, genomlöpande
Rehn-stads säteris egor. — Den
hufvudsakligaste jormånen är, så väl uti åkerjorden,
som ängen och betesmarken, svartmylla
på lerbotten. Vid Wallby, Lorby, Stora
Solberga och en del af Walla träffas
ganska stark lera. 1 södra delen af
socknen, och likaledes å socken-allmänningen
Brännemarken är leran deremot mycket
grusblandad.

På Öfverby egor vid gränsen af
sjömarken finnes en helsokälla, bestående
af starkt mineral-vatten, som har visat
sig mycket verksamt mot gikt,
rheuma-tism, förlamning och nervsvaghet.

vi.

Folkmängden, som år 1805 var 919,
år 1815: 813, år 1852: 1,138, uppgick
1862 till 1,284 personer. —
Huvudnäringen är åkerbruk.
Tvåskiftes-sädes-bruket, hvari halfva åkervidden trädes
och den andra bär säd, begagnas
allmännast, I södra delen af socknen
förekommer treskiftes-bruk, hvari 2/3 af
åkern årligen besås. Omkring 1,900
tunnland åker besås med 615 tunnor
blandsäd, 497]/o tunnor korn, 2771/2 t:r
råg, 150% t:r "hvete, 106 ’/4 t:r ärter,
38 t:r hafra samt 472 t:r potates;
utsädet uppgafs 1818 till blott 780 t:r.
Potatesodlingen har på sednare tidén
mycket aftagit. Rofvor och kålrötter
förekomma sparsamt, utom vid Kyleberg,
der 55 tid årligen dertill användas. Lin
odlas knappast till husbehof, humla och
hampa alis icke. Inom norra och största
delen af socknen är ängen, bestående
af hårdvall, otillräcklig; södra delen af
socknen har deremot naturlig äng fullt
motsvarande åkervidden, ehuru till det
mesta stenig och bergbunden.
Naturliga betesmarken är äfven otillräcklig
med undantag af socknens södra del.
Ladugårdsskötseln är försummad. Hästarne
deremot skötas omsorgsfullare än de andra
husdjuren. På sockenallmänningen
Brännemarken samt i beteshagarna till Stora
och Lilla Kullen, Lilla Lorby.
Dahlbo-beta, Walla, Kärr, Tomta och Alsike
är skogstillgången tillräcklig till
husbehof. Pä Rehnstads egor, intill
Dagsmosse, är en liten park, Holmedungen
kallad, som består af vacker och väl
vårdad tallskog. Ehuru byggnadstimret
ofta måste forslas flera mil, uppföras
det oaktadt i allmänhet prydliga
bonings-oeh ladugårdshus. Tegeltak har i sednare
tiden börjat blifva begagnade i stället
för de förut brukliga af näfver och torf.
Något fiske idkas i sjön Tåkern, der
god tillgång finnes på lake, gädda, aborre,
mört samt braxen.

Svanhals eller Svanshals förekommer
på 1300-talet, en kyrkoherde 1313. —
Kyrkan, ombyggd 1844—45, är modern,
vacker, med en långhalsad svan som
flöjel. Altartaflan, 3 alnar 8 tum bred
och blott 1 aln 1 tum hög, är ett
mästerstycke i haut-relief, belt förgyldt,
med endast figurernas händer och
ansigten målade; skall hafva kommit från

49

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free