Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svarta rp.
Svarteborg.
389
ledsagat honom på Holaveden förbi
kyrkan på konungens resa till Jönköping.
Socknen, som år 1710, då pesten
bortryckte 414 personer, beboddes af 1,200,
1805 af 950, 1843 af 1,007 och 1863
af 1,045 personer, innefattar 44 mantal,
hvaraf 12å/fi skatte, 25/e krono, 29 frälse,
taxerade till 1,121,200 rdr rmt, deraf
dock 17,200 rdr för verk och lägenheter.
Af indelta arméen äro här förlagda 20 man.
Socknen, som af H. Brask skrefs
Svartatorp, utgör med Lekeryd ett regalt
pastorat af l:sta klassen, hörande till Tveta
kontrakt af Wexiö stift och beläget 12
mil fråu stiftsstaden. Kyrkan, byggd af
steu, är densamma, i hvilken Brask
invigde 3 altaren, men utvidgad 1702,
hvarefter hon nu håller 38 alnar i längd
och 22 alnar i bredd. En del af henne,
kallad Biskakyrkan, inreddes till 2:ne
grafchor för familjen Adlerbeth.
Barnundervisningen uti pastoratet bestrides
uti en fast och en flyttbar folkskola samt
en flyttbar småbarnsskola af två
examinerade och en oexaminerad lärare; under
året 1862 undervisades 225 barn i
skolorna och 97 i hemmet. Till boställe
åt skolläraren är skänkt af baron Jac.
Adlerbeth ’/o mtl i Löffällan. Läraren
tillsättes genom 3 röster: 1 af egaren
till Ramsjöholm, 1 af pastor och 1 af
församlingen, samt bör enligt
instruktionen också undervisa i »jordbrukets
grunder, mekanik, kännedom af
nödbrödsämnen» m. m. Sockenbibliothek
tinnes. Hen först kände kyrkoherden är
en vid namn Måns, är 1540, som gaf
torpet Kråsekulla under prestgàrden; han
sköts af Häckarne, som sedan togo
blytaket från kyrkan och stöpte kulor af.
Bland öfriga kyrkoherdar må nämnas
Johannes Bazius 1625—47, Sv. Follin,
1794, † 1815. Af fornlemningar
omtalas åtskilliga fynd från åren 1758,
1806 och 1818, bestående af en
svärds-klinga af 3 alnars längd, flintknif, en
hartsartad rökelseblandning m. m.
Bland gårdar märkas
fideikommissegendomen Ramsjöholm, hvarunder, bland
andra, lyder eu af ortens bördigaste och
bäst odlade egendomar, säteriet
Strömsholm. Vidare må omnämnas 3 mtl
fr.-säteri Djufvarp, 1 mtl Jacobstorp, ett
gods. — l3/4 mtl (jfr av ad. — 1 mtl
krono, ’/., mtl skatte Björnaryd, kyrko-
koherdens boställe; år 1644 gaf K. M.
öppet bref för Johan Baazio, »att fritt
och oturberat njuta och bruka ett
sk.-bol, Biörnare», köptes 1671 af kyrkan
för 45 dal. s:mt ät kyrkoherdens
bo-hemman, fick 1690 lika rättighet som
krono-hemmanet. — X/A mtl Fagerhult,
pipare-boställe. — ]/2 mtl Roestorp,
sergeant-boställe. — Byar äro Brunnseryd,
Ilögstorp, Hässlarp, Svartarp och G
öfvat uis. — Adress: Jönköping.
Svartebo, en bergsmanshammare uti
Hellestads socken af Finspångaläns härad
och Linköpings län, uppförd 1690 på
frälse-hemmanet Svartebos egor,
uppgifves 1825 hafva 2:ne härdar för 60 sktt
redskapssmide. Ett mtl frälse Svartebo
taxerades 1863 till 45,000 rdr rmt.
Svarteborg, en socken uti Tunge
härad af Göteborgs och Bohus län,
belägen 3V4 mil från Uddevalla, omgifves
i norr af Moo, i öster af Krokstads,
Hede och Håby socknar, i söder af Bro
och Berflendals, i vester af Qville samt
omfattar, inberäknadt Tose socken, som,
sedan dess kyrka blifvit raserad, nu mer
betraktas som en del af Svarteborg, en
areal af l,i7o qvadratmil land och 0,oü4
vatten. Den starkt kuperade trakten
mot BerÖendalen, Asgränsen kallad, samt
omkring gården Fjell, der i dalarna
påträffas ymniga hafslemningar, utgöres af
en bördig slättmark, hvilkens jordmån,
mylla på lerbotten och mergelartad
grälera, räknas för den bästa inom häradet.
Nedanför Svarteborgs kyrka öppnar sig
en vidsträckt, till betydlig del
ouppodlad slätt, der jordmånen omvexlar
mellan lermylla, mo- och sandjord. A
ömse sidor om den djupa dal, som går
I frän kyrkan till Bullare-sjön, ligga
fjell-ryggar, på hvilkas vestra sluttning så väl
soru på de gårdars egor, hvilka ligga i
dalen, rådande jordmånen är sämre lera;
men skogshemmanen på östra sidan hafva
sand och sandmylla. På denna sida
finnas ännu i behåll hjelpliga skogar;
men pä den vestra egas sådana endast
af gårdarna Westersüter och Skåneröd,
det öfriga är naket. Hufvudsädet är hafran,
dock sås här icke ringa korn. Socknen,
som år 1805 beboddes af 1,883 och år
1863 af 2,285 personer, hvaraf 1,180
skattfria, innefattar 47V4 mantal, deraf
29 jj skatte, 75/i2 krono, 97/8 frälse, tax.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
