Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sturdsjn.
Svärds) ii.
415
fas många berg, hvaraf de märkligare
äro Ågsherg, der vårdkase stått, Ujberg,
Flintberg, Sälgberg, Hjelpberg, Orreberg,
Gumberg, Kamliafsberg, alla mycket höga,
och till en del bekanta af malmstreck,
särdeles Wå c kelberg, om hvilket är eu
gammal sägen, att det skall vara brorsdelen
till Kopparbergs grufva; på Rysjö klack,
belägen mellan Svartnäs bruk och
Wind-tjerns grufva, kan man i klart väder se
7 kyrkor. Jordmånen inom denna
vidsträckta socken är olika; kring
Svärdsjön är lera, vid Lnmsheden, Linghed
med största antalet hushåll 77, Enviken
och Marnas är sand, i Finnmarken,
belägen 4 mil från kyrkan, finnes ingen
lera; men der äro många odlingsbara
myrar. Hela norra trakten är en vild
skogstrakt, der många fäbodar påträffas.
Storskiftet, som här i socknen börjades
1848, var först 1862 afslutadt. Rörande
sättet att bruka åkerjorden, så synes
man här anse trade kunna undvikas.
— Ortens näringar äro, utom åkerbruk
och boskapsskötsel, bergsbruk, kolning,
väfveri, spånad, fiske och djurfångst.
Fordom ha här funnits flera hyttor och
grufvor, numer drifvas Windkerns
(Wind-tjerns) och Risängs grufvor samt
Sjö-grufvefältet, der under året 1861 brötos
ur 9 grufvor 349,172 centn. jerumalm.
Svartnäs stångjernsbruk, masugnar vid
Svartnäs och Ag, spiksmedja vid
Öfver-Täng er; qvarnar finnas i Linghed, Ilog,
Forssgärde Lumshed och Böda, sågar i
Rönndal, Linghed, Hinsnäs, Lumshed,
Borgardet, Öfver- Tänger, Marnas och
B örsjö.
Socknen, som år 1805 beboddes af
4,820, år 1855 af 4,113 i Svärdsjö,
2,411 i Envik och Svartnäs kapeller,
1863 af c: a 7,000 personer på 1,283
hushåll, innefattar 46.^] mtl skatte, \ *
krono, bergfrälse, taxerade 1863 till
1,341,060 rdr rmt, hvartill komma verk
och lägenheter taxerade till 184,194 rdr
rmt. I bevillning för egendom erlades
sistn. år 493 och för inkomst 1,003 rdr.
— Folket, till tal, seder och klädsel
mer beslägtadt med Gestriken än
Dal-karleA, är långsamt, fromt och
allvarsamt, ej särdeles händigt. Tingsställe
finns i sockenstugan.
Ortens första uppodling skall vara
skedd af Thorsångsboer, hvilka haft i
denna trakt, kring sjön Toften, sina
fäbodar och fiskekojor; i början voro här
endast 4 byar, som någon tid lydde
under Thorsängs kyrka; men för det långa
afståndet af 3 mil uppfördes sedan ett
kapell vid Heden, hvaraf ännu
lemningar skola finnas. Man antager detta
hafva skett i 13:de seklet. — Kyrkan,
byggd af sten, på en vacker plats vid
Ostansjön, norr om Svärdsjön, har flera
gånger blifvit tillbyggd i anseende till
ökad folkmängd samt är en ljus och
rymlig korsbyggnad, täckt med spån.
På taket äro smärre jernspiror, hvaraf en
bär tvenne förgyllda sflfverkronor om 3
skålpunds vigt; den ena är ditskänkt
af kon. Gustaf I till ett äreminne af den
trohet, honom i Svärdsjö vederfarits, och
den andra af drottning Kristina.
Svärdsjö utgör med Enviks kapell, som
kommer att vid blifvande ledighet utgöra
särskildt pastorat, och Svartnäs
bruksförsamling ett konsistorielt pastorat af 2:a
klassen, hörande till Stora Tuna kontrakt
af Westerås stift, beläget 15 mil från
stiftsstaden. Den första pastorn efter
reformationen var Johannes Baccalaureus
eller Joen 1520, som herbergerade Gustaf
Wasa på hans flykt. Barnundervisningen
bestrides uti 11 fasta folkskolor, 4 fasta
och 3 flyttbara småbarnsskolor af 3
examinerade, 12 oexaminerade lärare samt
4 lärarinnor; omkring V2o skolbarnen
undervisades i hemmet. — Till skolan
hörer ett planteringsland af 72,000
qva-dratalnars ytvidd. Socknen har 4
spann-målsmagazin.
Socknen är i synnerhet af historisk
märkvärdighet genom Gustaf Wasas
vistande härstädes; så äro lians tröskande
i Zb«Za-ladan och emottagande af
bröderna Matts och Per Olofsson i Marnäs
by under sina art. redan omnämnda; innan
Gustaf på prostgården besökte sin
ungdomsvän hr Joen, den förutnämnda
sock-nepresten härstädes, uppehöll han sig om
natten i byn Bengtsheden och tog
her-berge i Åkersgarden; bondhustrun,
sittande vid ett korftråg, sade då till
honom: »vägkarl (d. ä. vandringsman), gör
mig några korfstickor, medan du har
intet annat att göra!» Men hansvarade:
«Inte kan jag göra edra pölsepinnar.»
Der hvilade han öfver natten och kom
följande morgon till prestgården, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
