Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423 Säbrå.
Säbrå.
slageri, bageri, tullmjölqvarn med 4 par
stenar, skattlagd 1781, tegelbruk,
lastageplats med magazin, 3 färgerier, 2
häst-manglar och 2
kakelugnsmakare-verkstä-der. A Biskopsgårdens egor ha funnits
en pottaske- och calcineringsugn.
Anledningen till socknens namn
uppgifves olika; så kallas den i
Chron-Archi-Episcop. Ups. Sjöborad af en mängd
vid stränderna uppförda sjöbodar; andra
derivera det från Sär (sjö) och Sä fara
(sjöfart); andra uppgifva namnet komma
af Sa brått (så bittida). — Att denna
församling är bland de först bebyggda
i Norrland kan slutas deraf, att gamla
Helsingelagen (K. B., fr. XI) upptager
Norrstigs by, under namn af »Nordstiger
i Siobaradhi» såsom hörande till
»Uppsala Odhe». En sägen förmäler, att
skeppsankare blifvit funnet på Ramsås
bys skog, hvaraf man vill sluta till att
denna högt belägna mark i forntiden
varit vattendränkt. Den första kända
handling, som omtalar Säbrå såsom
ordnadt samhälle, är en af påfve Clemens V
på kyrkomötet i Yienne gifven
befallning om utskrifning i erkestiftet af s. k.
sexårsgärden, som erlades af
domproste-rier, decanater, præbenden, pastorer och
kloster. — Socknen beboddes år 1805
af 1.745, år 1855 af 2,461 (hvaraf 2
af ridderskapet och adeln, 5 af
presteståndet, 75 ståndspersoner, 12 borgare,
1,952 af bondeståndet, 415 alla andra)
och år 1864 af 2,865 inbyggare. En
allvarlig gudsfruktan och lefvande
kristendom har på sednare tiden visat sig
bland allmogen. — En drängs lön, inb.
beklädnaden, motsvarar vanligen 73 rdr,
en pigas 43 rdr rmt; stundom erhåller
den förre t. o. m. 150 och den sednare
70 rdr rmt.
Hemmantalet är 50 mtl 18,250 seland,
deraf skatte, 1 krono, ^ frälse;
ali fast egendom taxeras till 1,653,950
rdr rmt.
Kyrkan, af sten, i en dal, nära en
sorlande bäck, uppbyggdes 1759, sedan
den gamla blifvit bränd af Ryssarne
1721, genom biskop Kiörnings nitiska
omsorg på 6 månader; hon är 120 fot
lång, 60 fot bred och 52 fot hög
utvändigt; henues murar äro 13 qvarter tjocka.
I henne finnes orgelverk för 16 stämmor;
kyrkans silfver väger 4025/8 lod. Bland
kyrkogårdens grafmonuinenter utmärka
sig de öfver biskoparne von Körning,
Hesselgren samt Almqvist. Den första
evangeliska pastorn i Säbrå (1541) var
Laur. Sv. Bure, stamfader för adliga
ätterna Bure och Burensköld. Socknen
har från urminnes tider varit
moderförsamling för Säbrå regala pastorat,
hvartill Stigsjö, Wiksjö, Häggdångers samt
Hernö socknar voro annexer. När
drottning Kristina år 1647 skiljde Norrland
från erke-stiftet och deröfver tillsatte
egen superintendent, blef Säbrå gäll hans
præbende, hvilket förhållande fortfor till
år 1806, då Stigsjö och Wiksjö socknar
anslogos till præbende åt första, samt
Häggdånger åt andra theologiæ lektorn
vid Hernösands läroverk, hvaremot,
biskopen såsom vederlag fick Nora och Säbrå
pastorater, äfvensom Hernö och
Hernösand, utgörande ett pastorat. Säbrå utgör
alltså nu ensamt ett præbende-pastorat
af 2:dra klassen för biskopen och hörer
till Ångermanlands Södra kontrakt af
Hernösands stift. I socknens fasta
folk-och 4 småbarnsskolor undervisades 1862
303 barn af 5 examinerade lärare, medan
118 undervisades i hemmet och 32 voro
i saknad af ali undervisning. — Skolan
erhåller ett årligt statsbidrag af 393
rdr 34 öre.
Fornlemningar inskränka sig till 2:ne
mindre ättehögar i Ålands by samt
stenkummel på Wägnö, Ytterfälle och Gådeå
skogar. Af historiska minnen vet folket
ännu att tala om Ryssarnes infall i landet
år 1721, då 62 gårdar blefvo jemnade
med marken, kyrkan plundrad,
prest-gården samt derjemte superintendenten
Georg Wallins frus lik uppbrända. Till
att återhemta sig från dessa olyckor
erhöll socknen af regeringen tvenne års
skattefrihet. Äfven omtalas ännu
konungarne Carl XI:s och Adolf Fredriks
besök år 1694, dervid den förre spisade
middag på biskopsgården hos biskop
Matth. Steuch, och den sednare hade sitt
nattläger på samma gård år 1752.
Angående statsbidrag och kommunala afgifter
ma nämnas, att år 1860 uppgick beloppet af
bevillningsafgiften till 1,314 rdr 12 öre rmt, af
ständiga räntor till 4,109 rdr 73 öre, af kostnad
för rustning och rotering till 2,028 rdr rmt. —
Hemmanen Aspnäs, Furuliult och Wester-Själand
erlägga rotevacansafgift, socknens öfriga hemman
äro inroterade vid andra Norrlands första båts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
