Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428 Säby.
som rå och rör; Hofvetorp genom byte,
som fadern gjort med kronan 1623 och
såsom säteri sedan 1670. Godset kom
med sistn. egares dotter Catharina till
lagmannen frih. Er. Cederhjelm, död 1743,
och förblef inom slägten tills på
1840-talet, då det egdes af grefve E. F. von
Saltza. Ar 1863 egdes godset af
kammarherre S. Sparre på Mem.
Pä en holme, der Stångån delar sig
och med 2:iie forsande vattenfall störtar
ned i en insjö, utvisas ännu märken
efter källrar och grushögar, der det
mäktiga riksdrotset hade sin borg, och
kallas ännu holmen till minne deraf,
Bos-holmen; år 1632 uppfördes här ett stenhus
af 2 våningar, 1791 ett nytt af 3
våningar med flyglar, och det gamla
inreddes till magazin; flera rum hafva en
märkvärdig anordning samt prydas af
dyrbara statyer af Sergel o. a., af taflor
m. m. Under Cederhjelmska ättens tid
samlades ett bibliothek af flera tusen
volymer, äfvensom en mängd
handskrifter, hvilka dock sedermera blifvit
aflem-nade till Uppsala akademi. Här finnas
ock trädgård, park med ett monument
af sten, djurgård o. s. v. Skorpa
knipp-hammare privilegierades 1736, jemte en
manufakturhammare med 2 härdar, som
dock aldrig blifvit uppförda. Vid
Ceders-berg, f. d. Djurberg, har funnits glasbruk;
men detta är i sednaste tider nedlagdt.
Här och på Lambohof begagnas
torkugnar för aftröskad våtbergad säd. De
uppgifvas såsom särdeles ändamålsenliga
och hafva erhållits hos grosshandlaren
Seipel i Stockholm för ungefär 75 rdr
bco pr stycke. På en vanlig höstdag
kunna på en dylik ugn omkring 30 t:r
säd torkas, hvartill åtgår en tunna kol.
Genom anställda försök har visat sig,
att säden ej genom dylik torkning
förlorar i groningskraft.
Säby, ett frälse-säteri af 3 mtl uti
Ingarö socken af Wermdö skeppslag och
Stockholms län, beläget vid den efter
gården uppkallade viken, innehades från
1645 till reduktionen af slägten Fleming,
lydde, enligt Tham, 1741 och inpå
1850-talet under Lämshaga; men i Adelns
Ättartaflor uppgifves general-majoren och
landshöfdingen Fredrik H. Sparre, död
1764, hafva skrifvit sig härtill. Det
egdes 1863 jemte mtl samt Fogel-
Säby.
viks qvarn med 2 par stenar, af baron
Th. Leuhusen; hela godset taxerades
nämnda år till 133,619 rdr, hvaraf 60,000
rdr för hufvudgården.
Säby, ett frälse-säteri af l3/8 mtl
uti Wings socken, Åhs härad af
Elfsborgs län, vid sjön Magden, V4 mil n. o.
om kyrkan, som ligger 3/4 mil n. v. från
Ulricehamn, har allt sedan början af
1500-talet innehafts af adliga ätten Oxehufvud;
den förste af slägten, som man vet
innehaft gården, var Bo Andersson,
härstammande i 7:de led från Pehr
Tön-nesson, af en ätt, som skall ursprungligen
vara ifrån Italien och inkom från
Danmark till Holland vid år 1320.
Närvarande egaren är löjtn. C. G. Oxehufvud.
— Säby, som år 1818 uppgafs hafva
20 t:rs utsäde, äng till något öfver 100
stackar, hjelplig gran-, fur- och löfskog
samt var bebygdt med en tvåvånings
manbyggnad af trä jemte
flygelbyggnader, var i 1863 års bevillning taxeradt
till 65,000 rdr, inberäknadt värdet af en
ångsåg och underl. 17/ie
Säby, ett frälse-säteri af ett mantal,
uti Bäckeby socken, Westra härad och
Jönköpings län, har bland egare haft
Fab. von Vitinghoff, öfverste Hillebard,
biskop Linnerius i Lund, professor
Nehr-man Ehrenstråle m. fl. af denna slägt,
år 1809 såldes Säby af kapiten
Ehrenstråle för 8,000 rdr rmt till 3 bönder.
Taxeringsvärdet år 1863 var 26,400
rdr rmt.
Säby, 2 mtl frälse Uppe- och
Neder-gården, belägna mellan Wettern och
Landsjön i Skärstads socken, Wriste härad
af Jönköpings län, med omkring 100 tid
åker, 50 tid äng och vidsträckta
betesmarker, uppfyllda med löfskog af björk,
al, ek, alm, lind, asp, ask, lönn samt
barrskog närmare Wettern.
Af gamla handlingar upplyses, att
denna egendom haft olika egare.
Uppe-gården egdes 1695 af kongl, rådet gr.
Jacob Spens, som mot vederlag afstod
sin eganderätt till Kongl. Maj:t och
kronan, hvarefter den öfvergick till
asses-soren Israël Stickman och sedermera till
fru Maria Westenhjelm. Vid samma tid
eller början af 18:de seklet uppgifves
hans excellens grefve Abraham Brahe
såsom egare af Nedergården. Vanligen
anses båda gårdarne legat under Lyckås,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
