Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såfsnås.
Säfstaholm.
433
af arbetet har Kongl. Maj-.t beviljat ett
statsbidrag af 10,000 rdr rmt.
Kostnadsförslaget upptager en summa af
22,141 rdr 50 öre rmt; men verkliga
kostnaden anses uppgå till mer än
dubbelt.
Räfsnäs, äfven kalladt Säfsen, i äldre
skrifter Säbsen, en socken uti
Wester-Dalames fögderi och Stora Kopparbergs
län, belägen 13 mil från Falun, 20 mil
från Westerås, gränsar till Grangärdes,
Näs, Jerna och Äppelbo socknar, emot
Gåsborns och Bämmens socknar i
Carlstads stift samt Nya Kopparbergs och
Hellefors socknar i Örebro län; den
omgifves af stora bergshöjder, små sjöar,
kärr och moras samt vidlyftiga skogar.
Dess längd är 4 och bredden 3 mil,
arealen 113,454 tunnl., hvaraf 2,773 äro
vatten. De största sjöarne äro Leijen,
Skärsjön, Stora Lusen, Säf sjön och Ilaen;
i Wesman utfaller socknens största å
Làselfven. De högsta bergen äro
Leij-berget, Kullerberget, Österhöjden och
Eskilsberget. Malmanledningar träffas på
Malmbergshöjden, som har gul kopparkis af
23 procents halt med gnistror af
blyglans, samt i Björndalen, som har
bergkalk med serpentin och äfven jernmalm.
Åkerbruket är ringa, boskapsskötseln
betydligare; bruksrörelsen gifver dock
invånarne deras förnämsta näring, utom
hvilken trakten vore nästan icke annat
än en vildmark, der Finnarnes
svedjeland vore den enda odlingen. Angående
socknens första befolkning lefver ännu
en tradition bland härvarande finska
folkstam; »hyfva konungas Carl (det är
den förträfflige) har rest igenom
skogarna här och saknat inbyggare,
hvadan han förskrifvit deras förfäder från
Finland och Tavastland, dem han gifvit
frihet och förmåner, för det de här
anlagt sina boställen»; men sedan
bergsmännen begynte drifva sina hyttebruk,
hvartill skogarne behöfdes, nödgades
Finnarne att uppsöka sig mer aflägsna
platser. Ibland bergsprivilegierna finnes
en kongl, resolution under d. 22 Juni
1G41, som påbjuder, att Finnarne skulle
bortdrifvas och deras kojor uppbrännas
m. m.; men på det de icke alldeles måtte
blifva utödda, hafva de låtit skattlägga
sina torpställen, ehuru icke annorlunda
än efter häradsrättens godtfinnande, till
vi.
vissa pund myrjern, hvarföre de ock åt
Wärmlands bergslag i jordeboken stå
antecknade för bergskronotorp. Socknen,
som år 1805 beboddes af 1,981, 1850
af 2,845 och 1863 af 2,932 personer
på 639 hushåll, innefattar 3V3 mantal
skatte, 7/q4 nitl krono; uppskattade
värdet är 546,959 rdr rmt, hvaraf 174,177
rdr för verk och lägenheter. —
Soldat-rotarne äro 4.
Kyrkan, af trä, är uppförd 1763 på
bruksegarnes bekostnad, hvadan de hafva
patronatsrätten till pastoratet. Den gamla
kyrkan var uppförd 1696.
Barnundervisningen bestrides uti 2 flyttbara folkskolor
af 2 examinerade och 1 oexam. lärare;
af skolbarnen undervisas öfver hälften
i hemmet. Skolstationerna äro mycket
aflägsna från hvarandra, äfvensom
hemmanen från skolorna. — Utom
bondhemman, fäbodställen och finntorp,
anlagda på höjder, har socknen inga
märkligare gardar, utom bruken, som äro
Gravendals, Fredriksbergs och Thyfors
samt Strömsdals och Ulriksbergs
masugnar. Nybyggarne, som blifvit kolare
under bruken, hafva byggt sina egna
torpställen, der de uppodla något åker.
— De först bebyggda byarne äro Säbsen,
Skipsen, IJrapsen och Hån; en del hafva
j namn af belägenheten, såsom Qvarnberg,
Dunderberg, Elgberg, Riliöjd, Elgsjöhöjd
och Fröserås m. fi. — Adress:
Phi-lipstad.
Säfstaholm, Sevedstaholm. Herrgård
uti Westra Wingåkers socken af Oppunda
härad och Nyköpings län, är belägen
Vb mil vester om sjön Kolsnaren, vid
den deri utfallande Wingåkers-ån, som
genomskär den grönskande, fastän ännu
vattusigtiga slätten, hvilken sträcker sig
omkring den på en liten höjd nästan
midt i socknen belägna, stora och
prydliga kyrkan, och som omgifves på tre
sidor af skogbevuxna höjder och på den
fjerde af nämnda vackra insjö. Platsen,
der Säfstaholms herrgård nu ligger,
intogs fordom och ännu 1847 af en stor by
med det, från det gamla Säfvestad
förkortade namnet Säfsta; byn utgjorde en
mönsterbild för det svenska ursprungliga
bondesamhället och beskrifves såsom »trång,
sammangyttrad af en mängd kojor och
kåkar, utkastade enligt tillfällighetens
spel i alla möjliga vinklar; den egde
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
