Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Särö.
Säter.
443
egdes derefter af kapten Otterdahl,
landskamrer Åkerman och nu sednast 1863
af Leopold Schmidt.
Manbyggnaden utgöres af 2:ne
envåningsbyggnader från äldre datum, och
en mindre, Skogshyddan benämnd,
uppförd i modern stil, belägen omkring 400
alnar från de andra i den mest
romantiska delen af ön. Byggnaderna äro
uppförda på en af naturen bildad
terrass-formig plan, framför hvilken öppnar sig
en vacker dal, omgifven af kullar, rikt
bevuxna med löfträd. En mängd
boningshus med 180 större och mindre
rum hafva uppförts till uthyrning för
badgäster och utgöra ett litet
sommarsamhälle, utkastadt i det gröna,
skug-gadt af yfviga ekar och löfrika lindar.
Särö, såsom badort, är ej gammalt.
Det daterar sig från 1839, då badhuset
uppfördes af dåvande egaren.
Badgästernas antal, som första året uppgick till
blott 72, har sedan ökats till 3 à 400,
deribland nästan inga af allmoge-klassen,
i^ brist af passande boningslägenheter.
År 1857 besöktes badorten af
konungen, drottningen, prins August och
prinsessan Eugenie samt deras svit. Det
till baden begagnade hafsvattnets
specifika vigt är 1,019 vid -f 17° Cels.
— Badgyttjan utmärker sig för sin
finhet och stora svafvelhalt. Nära intill
badhuset uppfördes år 1840 en
apparat för Gräfenberger-dursch med en
fallhöjd af 22 fot. För H. M. konungens
räkning anlades förlidet år
telegraf-för-biudelse med Särö, som ligger såsom en
oas i öknen, grönskande och frisk bland
de öde skären, med reslig nordanskog
på sina hjessor och yppiga lundar uti
sina dalar. Det är en förvånansvärd
omständighet, att denna ö är så rik på
vegetation, då den kringliggande
skärgården erbjuder bilden af fattigdom och
armod. Sagan förmäler, att vid de
strider, som fordomtima härjat dessa
landamären, en egare af Särö genom
be-hjertenhet och mod så vetat att försvara
sig och sin ö, att denna lemnats obränd
och oplundrad af fienderna. Detta kan
visst vara sannt; dock bör dertill läggas,
att när grannar i norr och grannar i
söder genom misshushållning sjelfva
utplundrat sina berg och dalar på skog,
hafva Särös egare utgått ifrån den sun-
dare grundsatsen: »den, som spar något,
han har något.»
Särö säteri utgör med i sambruk
varande 4g$ (eller enligt uppgift i
tidningarna 3-VJ) mtl fr., och 3:iie holmar i
Saltsjön ett gods, hvartill vidare höra
badhus ined åbyggnader, väderqvarn och
frälse-räntor, motsvarande 16 à 17,000
rdrs kapital. Alltsammans var i 1863
års bevillning taxeradt till 235,000 rdr
rmt, hvaraf 75,000 rdr för sjelfva Särö.
— Säteriets areal uppgifves till 325 tid,
och dess utsäde uppgafs år 1818 till
20 t:r; nu besås hela egendomens
åkerjord, bestående af mergelblandad lera
samt ler- och mulljord af den bördigaste
beskaffenhet, ined 70 à 80 t:r hvete, råg,
korn, bönor och hafra, utom 30 t:r
potates och frö till rotfrukter; ängen gifver
omkring 400 skU klöfver och annat hö,
hvarå, med tillhjelp af halmen, vinterfödas
12 hästar, 4 par oxar samt 40 kor och
ungkreatur. Å säteriet finnes vacker
trädgård med mångfaldiga fruktträd samt
värderik skog (i hvilken växer den
sällsynta Taxus Baccata), af ek, fur och
gran m. m. och å underlydande
hemman goda torfmossar; förträffligt fiske
uti Saltsjön och på egorna tillfälle till
; jagt.
Säter, (Sætera). Uppstad i Stora
Kopparbergs län, är vackert belägen på
norra sluttningen af en mindre
bergshöjd, kallad Åsen, vid nordöstra ändan
af sjön Ljustern och södra sidan af
Ljusterån, 20 mil från Stockholm, 11/2 mil
fr. Hedemora och 3 mil från Falun.
Med visshet är ej känd tiden, när
denna ort först blef bebyggd; men
sannolikt synes det hafva inträffat samtidigt med
upptäckten af den närbelägna Bispbergs
jerngrufva, hvilket bestyrkes af de gamla
lemningar, som här och der i bottnen
af Ljusterån anträffas efter fordna
vattenverk, som troligen varit anlagda vid
de fall, nämnda å gör tätt invid staden.*)
Först år 1621 har inan säkra
underrättelser om de här anlagda verken. Vid
*) Uti konuug Gustaf II Adolfs skrifvelse från
Örebro af deu 26 Febr. 1617 angående
åtskilliga af denna orts skattskyldigheter,
nämnes om 2:ne lass malm, som allmogen i Tuua,
Sehedvi socken samt Dahlby och Finnsta
fjer-dingar af ålder varit vana att bryta i Bispberget
och föra till Säters hytta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
