Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Säter.
Säter.
445
smak. Redan pä 1840-talet voro
tak-hvalfven och oragifningsmurarne
genom-remnade, säkerligen en följd af den illa
beräknade hvalfspänningen. På högra
sidan om altaret i clioret finnes ett
epi-taphium öfver landshöfd. Petter Kruus
och dess fru, hvilka, till kroppsstorlek
i sandsten huggna, ligga på en
fyrkantig huggen sten. Säters stads- och
landsförsamling utgöra ett regalt pastorat
af 2:dra klassen, hörande till Stora Tuna
kontrakt af Westerås stift och beläget
10l/o rail från stiftsstaden. Folkmängden
i pastoratet uppgick 1862 till 2,343
personer. Ett lägre elementar-läroverk
finnes i staden. Om folkskolan, se
Sä-thers socken.
Folkmängden år 1810 var 467, år
1830: 561, 1847: 554 och 1863 den
31 Dec.: 520, hvaraf 266 mantalsskrifna.
0 ’
Ar 1850 funnos 103 husbönder och
borgare.
Staden grundar sitt bestånd på
åkerbruk, handel och handtverkerier.
Handelsartiklarne äro spannmål, salt,
fiskvaror och nödigt kramgods. Sedan
Strömsholms kanal öppnades, har dock en stor
del af handeln dragit sig till
Smedjebacken. Ar 1863 hade staden 5
handlande med 6 personers betjening, utom
20, hvilka, bosatta i de angränsande
socknarna, hafva borgarerätt i Säther,
14 handtverkare med 16 arbetare,
hvarjemte 6 idkade handtverk till
sjelfför-sörjning. Bevillningsafgiften för handel,
handtverk och fabriksrörelse uppgick
nämnde år till 231V2 rdr rmt.
Fabrikerna voro 3 garfverier, 3 färgerier och
1 sämskmakeri. Antalet af handlande
år 1810 uppgifves varit 10 och af
mästare 45 uti 15 särskilda handtverk. —
Bland arbeten, som tillverkas, torde
särskildt förtjena att omnämnas svartsmidet,
hvaraf icke obetydliga partier afsättas på
Gefle och öfriga norrländska städer. —
Hela fastighetsvärdet 1862 var 292,948
rdr rmt, hvaraf 80,318 rdr för
jordbruksfastighet. Hela bevillningen efter
I, II och III art. uppgick till 794 rdr
63 öre.
Endast en marknad om året hålles
i Säter i slutet af Februari månad,
hvilken, ehuru den varar i 4 à 5 dagar,
är af föga betydenhet. Stadens vapen
är en smed med sin hammare.
Utom förutnämnda vattenverk finnas
, vidare på stadens område; tullmjölqvarn
med 2 par stenar och enbladig såg. Ett
tröskverk är i sednare tider anlagdt.
Säters bruks mjölqvarn har 4 par stenar.
— Stadens jord utgör 352 tid 26 kpl.
åker, 314 tid 2 kpl. äng och 1,045 tid
10 kpl. skog och hagar.
Säters socken, belägen uti St.
Kop-’ parbergs län, omsluter staden Säter och
är den östligaste af de fyra socknarna
Gagnef, Stora Tuna, Gustafs och Säter,
soin tillsammans utgöra det s. k. Säters
; läns fögderi. Namnet har socknen
erhållit af staden, ty innan den anlades,
hörde större delen af socknen till
Dahls-bv kapellslag i Stora Tuna, en del till
Hedemora och det öfriga till St. Schedvi.
Den gränsar i norr till Dalelfven och
St. Schedvi; i öster till Hedemora, i
söder till Hedemora och Söderbärkes och
i vester till St. Tuna socknar.
Under kon. Gustaf II Adolfs vistande
på orten, blefvo några mtl af Dahlsbv
fjerding i Stora Tuna lagda till Säter
och fingo då namn af »Säters fjerding.»
Huru obetydlig församlingen var, då den
i 1634 började bygga sin stenkyrka, kan
ses af biskop J. Rudbecks samma år
hållna visitation, hvari han nämner:
»Säters-fjerdingens 71 hushåll»; men
sedan kyrkan blifvit färdig, skedde år
1636 en större afsöndring ifrån
Dahlsby-Ijerdingen; ty sedan Enbacha kapell
(Gustafs kyrka) 1633 började byggas,
blef Dahlsby fjerding helt och hållet
delad, så att en del blef anslagen till
Enbacka och den öfriga till Säter.
Från Silfbergs fjerding i St. Tuna lades
1651 några gårdar ytterligare till Säter
samt Yttre Heden, Gessån och
Tåmjma-lcarbo från Hedemora, äfvensom Kolarbo
från Schedvi. Sedan gjordes åtskilliga
gånger ansökningar att få till Säter lagda
angränsande byar, såsom åren 1651, 1684
och 1751; men de blefvo alla afslagna,
i synnerhet till följd af 1672 års kongl,
resolution på presterskapets besvär,
hvar-utinnan ali prestgäldssöndring förbjudes.
— Sedermera hafva inga förändringar i
socknegränsen timat, annat än medelst
egoutbyte i anseende till rågångsrätuing
mot angränsande socknar.
Längsta sträckningen af socknen är
mellan norr och söder ifrån Dalelfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
