Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Säter.
Säter.
447
den 1847 åter uppgick till 1,738
personer, nämligen 885 man- och 853
qvinkön. Ar 1862 var invånarnes antal
1,834 på 395 hushåll. Hemmantalet är
23i5r mtl skatte, Ht? mtl krono, eller
1,905 tid 2,438 kpl. reduceradt jordtal,
taxerad till 476,334 rdr, hvartill
kommer annan än jordbruksfastighet,
taxe-xeradt till 49,000 rdr, sockenmagazin,
tax. till 460 rdr rmt. 1 bevillning för
egendom erlades 1862: 162 rdr 74 öre,
för inkomst 749 rdr 42 öre samt efter
III art. 03 rdr 25 öre. ßränvinet har
här — åtminstone ännu på 1850-talet
— troligen i högre grad än annorstädes
hulpit till folkets demoraliserande.
Hufvudnäringen är jordbruket, hvilket
dock icke ännu hunnit någon synnerlig
höjd; men efter det öfvergångna, mer
än 20-årigt låugvariga storskiftet, som
till iuegorna afslutades år 1836, har
denna näringsgren betydligt blifvit
utvidgad och förbättrad. Brukningssättet
är cirkulation, sålunda: l:sta året råg,
2-.dra, 3:dje och 4:de åren foder, 5:te,
6:te och 7:de åren hafra och 8:de året
träde; råg och hafra äro med högst få
undantag de enda sädesslag, som brukas.
Likväl har en och annan under de sista
åren försökt att odla vårhvete och ärter,
hvilka båda sädesslag lyckats ganska bra,
hvarföre det är att förmoda, att de komma
i allmännare bruk. Potates odlas
betydligt, hvaremot andra rotfrukter och
lin obetydligt begagnas, likasom träd-,
krydd- och hunilegårdsskötseln föga idkas.
Någon fastare alf finnes i allmänhet icke,
och är således gödslingens verkan på
jorden mycket ovaraktig, hvarföre ett
annat cirkulationssätt, hvarigenom jorden
oftare erhåller gödsling, är nödvändig.
Boskapsskötseln är ej så högt
uppdrifvet som den borde vara med
afseende på de tämligen goda betesmarkerna,
hvilka likväl med nog ringa omtanka
vårdas och rödjas. Höbordet är
medelmåttigt.
Skogen består nästan endast af gran
och tall, utom i hagar och ängar, der
den omvexlar med björk, al, asp m. m.
Kn och annan ek träffas vild, men är
sällsynt. Barrskogen har förr varit mer
än tillräcklig till husbehof, så att
allmogen haft en väsendtlig inkomst af
kolförsäljning till i orten varande jern-
bruk, beräknad till 2,000 stigar h 3lA»
till 4 rdr rgs pr stig; men på de
sednaste tre åren har den blifvit så
medtagen, att nu mer föga återstår.
Hemmanen äro i allmänhet sämre bebyggda
än i angränsande socknar.
Fisket har fordom varit lönande,
i synnerhet i Ljustern, der en ypperlig
sik finnes, men har i sednare åren
mycket aftagit. Deremot har allmogen
god inkomst genom arbete vid
grufvorna, äfvensom genom forsling af malm
och tackjern mellan bergverken.
Stora Bispbergs, Bock och Elsbergs
grufvor lemnade år .1863: 258,084 ctr
jemmalm. Årliga uppfordringen uppgafs
på 1840-talet till 2,000 lass. I trakten
ödelagda grufvor äro: Silfver grufvan,
samt jerngrufvorna Gräsgrufvan, Prest
-grufvan, Stora och Lilla St.jelkgru.fvorna,
Schivabgr ufvan, Forssbacka grufvan m. fi.
Risshytte Östra Hammare, l/2 mil 3Öder
om Nisshyttan, blef privilegierad 1826
för en härd och en hammare.
Brodd-grufvorna vid södra ändan af Grufsjön
hafva malmer, som begagnas att
utblanda Bispbergs ovanligt rika, men
derföre trögsmältare malm. Jönshyttan, nu
mer ödelagd, fordom silfverhytta,
förtjenar att omnämnas, emedan Arendt
Perssons maka Barbro Stigsdotter föddes
der. Westrnanland-Dala jernväg går förbi
Säter.
Socknen begagnar stadens kyrka. —
Barnundervisningen bestrides uti 2 fasta
skolor samt uti 1 fast och 3 flyttbara
| småbarnsskolor af 2 examinerade lärare
och 4 examinerade lärarinnor;
skolbarnens antal uppgick år 1862 till 404,
hvaraf dock 131 undervisades i hemmet.
— Till bestridande af fattigförsörjningen
utgå årligen 13 t:r hafra ur
sockenma-gazinet, och pä länge har ej behöfts
sam manskjutas något till
fattigförsörj-ningeu. Intet fattighus finnes och har
ej heller varit behöfligt.
Af fornlemningar finnes endast
stenfoten efter det s. k. Dalilsby kapell.
Angående statsbidragen och
kommunala afgifter må nämnas, att personliga
skyddsafgiften utgår af skatte-allmogen
inom denna socken endast till hälften,
emedan mantalspenningarne utgöras med
kol till Stora Kopparbergs bergslag.
Solvarbo, Bojas t bo och Ängarne jemte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
