- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
452

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

452

Siitila.

Sättersfors.

far i flera led från år 1628 till 1756;
en son, öfverste-löjtnant Gunnar Sittelius,
adlad Zittelberg, föddes här 1629. —
Barnundervisningen: Genom testamente
af d. 6 Maj 1777 donerade borgmästaren
i Warberg, Johan Herrman Sethelius, och
hans moder Petronella Hall, utom stående
kapital, eganderätten till 1/3 mtl
skattehemmanet Flohult Storgården samt
fi\-räntorna af Sätila Alfsgården, Härsnäs,
Halfvardsgärde och Käringeskedet, belägna
inom socknen, jemte fr.-räntan af l/2 mtl
Sunnabäcken i Foutskäls socken af Marks
härad till en skola, som derjemte eger 4
fr.-hemman i Hallands län. Vid 1855 års
slut utgjorde dessutom skolans kapital
5,100 rdr rmt. Undervisningen sker i
en fast och en flyttbar folkskola af en
examinerad och en oexaminerad lärare;
skolbarnens antal uppgick 1862 till 421,
hvaraf 293 undervisades i hemmet. —
Fattigförsörjningen, hvars kostnader blott
i kontanta afgifter uppgå till 18 rdr 75
öre pr mtl, är hårdt tryckande, hvartill
såsom en orsak uppgifvas de tidiga
giftermålen utan bestämd utsigt till bergning,
men dertill man lockas af den hastiga
förtjenst som bomullsväfnaden tyckes erbjuda.
När barnskaran ökas, drages modern från
väfstolen, och mannen med sin lilla
jordtäppa är utan förtjenst — hvadan följden
blir fattigvårdens anlitande af personer
ännu i medelålder och med full
arbetsstyrka, jemte deras nakna barn.

Tingsstället är vid Skene
gästgifvaregård i Örby socken, belägen l3/8 mil
från socknens gräns. Vid Öfra Insjöns
utlopp finnes af egarne till Anderstorps
bomullsspinneri i Lindome socken
uppförd en större vacker dambyggnad af
omkring 100 alnars längd. — Några
fornlemningar finnas icke. Endast sägnen
vet omtala ett gammalt herresäte, benämdt
Deragården, som skall funnits, der kyrkan
nu står; vid utvidgningen af kyrkogården
har man påträffat murar efter källrar.
På hemmanet Ubbliults egor skall fordom
stått en kyrka. Såsom en
gränssocken emot Halland har Sätila förr varit
utsatt för illasinnade grannars
roflyst-nad, och det berättas ännu hurusom i
fordna ofredstider gårdarne blifvit
plundrade och uppbrända samt invånarne drifna
till skogs.

Angående statsbidrag och kommunala afgifter
må nämnas, att bevillningen uppgick 1855 till

1,218 rdr 44 öre. Bränvinsbrännings-afgiften
utgjorde i medeltal för de 5 åren 1851—55
396 rdr 25 öre rmt; men under året 1856 egde
ingen bränvinsbränning rum; ständiga räntornas
belopp beräknades uppgå till 4,947 rdr rmt.
Kostnaden för rustning och rotering 1,952 rdr
29 öre. Här finnas 3:ne skatte-rusthåll, neml.
Bosgården, Hulta, Storegård och Strömma,
hvilka hemmans jordeboks- och hemmantalsräntor,
334 rdr 29 öre, anses svarande emot den del
af rustningskostnaden, som utgår för karl och
mundering, och är icke inberäknad i ofvannämnda
summa. Inom socknen finnas 23 soldater,
försedda med torp, indelta under Marks kompani
af kongl. Elfsborgs regimente; och äro alla
hemmanen, med undantag af nämnda rusthåll jemte
säteriet Ingsered och boställshemmamen, härtill
anslagua. Vägarna äro lätta att underhålla, och
beräknas väghållningsbesväret till blott 9 rdr på
hvarje hemman. Skjutsomkostnaden beräknas
till 279 rdr. Ingen gästgifvaregård finnes.

Gårdar, byar och verk:

Säteriet Ingsered med ganska vacker
belägenhet egdes med andra egendomar
i slutet af 1600- och början af
1700-talet af öfverste Jernsköld, derefter af
Reuterfelt, har i sednare åren innehafts
af bönder. Ifrån kyrkan presenterar sig
majorsbostället vid kongl Elfsborgs
regimente Smälteryd, 1/2 mtl, beläget på en
något sänk långsträckt plats nära åns
utlopp i sjön Lygnen, omgifvet af löfträd
och instängd på östra sidan af ån samt
på den vestra af en skogbeväxt bergås.
Namnet på hemmanet Bosgården tros
vara härledt från den namnkunnige Bo
Jonsson Grip; till detta hemman, som
är väl bebygdt, höra qvarnar, såg,
pappersbruk, der mest tillverkas grå- eller s. k.
karduspapper. — Krono-skatterusthållet
Strömma, äfvenledes väl bebygdt, har
qvarn och såg. Tullmjölqvarnar finnas
dessutom vid Härsnäs, Grimmered och
Tolared. Af salusågar finnas 6 stycken.
En liten vadmalsstamp vid Grimmered.
Vid Sätila finnes tegelbruk. Husbehofs-

o

qvarnarnas antal är 35. Arenäs och
Bobygd äro frälse-hemman af 1 mantal
hvartdera. — Adress: Borås.

Sätter, ett halft mtl frälse uti
Alsters socken, Wäse härad och Carlstads
län, eges af landtbrukaren J. A. Roman;
tax.värdet är 44,000 rdr rmt. År 1818
uppgafs denna gård ha 44 t:rs utsäde,
nödig skog, försvarlig åbyggnad.

Sättersfors, manufaktur- och
kopparhammare uti Habo socken, Wartofta
härad och Skaraborgs län, belägna V2
mil från Habo och Mullsjö
jernvägs-stationer, vid Knipåns utlopp i en liten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free