Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
458 Söderbjärke.
Söderbärke.
Wansätter (eller Wansäters by), af
hvilken en bondson, född derstädes, tog sig
namnet Wannqvist och blef stamfader
till den på sin tid särdeles omtyckte
polismästaren i Stockholm, 01. af
Wannqvist, † 1834; vidare Berga, Kingstacl,
Östansjön, Sunnanå och Myskje. — Adr.:
Gefle och Söderhamn.
Söderbjärke (Sörbärke), en socken
uti Wester bergslags fögderi af St.
Kopparbergs län, belägen 7x/2 mil från
Falun, 7 mil från Hedemora, 113/*
mil från stiftsstaden Westerås,
nederst i bergslagen mot Westmanland,
gränsar till Norrbärkes, Tuna och
Hedemora socknar i Dalarne, till Norbergs,
Westanfors och Skinnskattebergs socknar
af Westerås län samt Eamshytte socken
af Örebro län; arealen uppgifves
approximativt till 119,509 tid, hvaraf 12,580
äng, 5,680 åker, 78,134 skog, 19,263
sjöar, 3,737 mossar, eller enligt Hahr
till 5,164 qvadratmil, hvaraf 0,994 vatten,
inberäknadt Malingsbo kapell, som enl.
kongl, brefvet af den 7 Oktober 1862
kommer att skiljas härifrån och utgöra
ett eget konsistorielt pastorat. Marken
är i allmänhet bergig, stenig, grusartad
och ojemn, vid sjöstränderna något
slätare och mer odlad; här förekommer
lera, eljest är jordmånen sandmylla och
myrjord. Skogen är nog medtagen, se
vidare härom art. Smedjebacken, en på
sednare tiden genom Strömsholms kanal
blifven märklig köping. Förnämsta
näring-arne äro bergsbruk, kolning och körslor;
åkerbruket, ehuru genom flera hyttors
ödeläggande betydligt utvidgadt, är dock
otillräckligt. Bland sjöar är Barken (se
den art.) den betydligaste, och torde
gifvit den söder om sjön belägna
socknen dess namn; dessutom finnas vidare
Jer sjöbo och Malingsbo, G orken,
Stor-sveten, Saxen, Billsjön och Djurlången,
m. fl. Bland berg märkas Skallberget,
Klockberg, Wanberget och Opsvet.
Bisp-berg samt den stora landthöjden och
vattendelare!!, som löper söder om
Barken. Malmanledningar finnas flerstädes,
såsom den betydligaste jerngrufvan
nämnes Tolfsbo; Bromsberget vid Billsjön har
flera jerngrufvor, och U/berget vid
Barken har en ödelagd koppargrufva. År
1861 brötos ur Jordstensgrufvan 11,546
centn. jernmalm. I socknen finnes en
mörkröd jordart, jernockra eller myrjord
kallad, hvilken brukas till rödfärgning.
Mineralkällor finnas vid Malingsbo bruk
och vid Björsbo by, hvaraf den sistn.
är funnen år 1752 af faktor Alm och
dess vatten undersökt af doktor Sidrén.
— Socknen, som år 1810 beboddes af
3,758, hade år 1850 4,805 och 1863
nära 5,000 inbyggare, hvaraf
hemmans-egare och bergsmän 1,553, kolare 1,054,
arbetare 1,373, ståndspersoner 1,002;
hemmantalet är 6mtl
rekognitions-krono-skatte, 43g{ mtl skatte, krono,
l/2 frälse-säteri. Ali fast egendom
taxerades år 1863 till 2,352,600 rdr rmt,
hvaraf 229,500 rdr för annan än
jordbruksfastighet; i bevillning erlades efter
II och III art. 1,561 rdr rmt;
jordeboks- och hemmantalsräntorna,
förvandlade och omsatta i räntor, beräknas i
pgr till 1,366 rdr.
Söderbärkes socken skildes från
Norrbärkes socken 1646. Kyrkan, med
vackert läge vid sundet mellan Norra och
Södra Barken, påbörjades i sitt
nuvarande skick 1729 och fullbordades 1734;
dess stil är vacker; 16 hvalf uppbäras
af 8 göthiska pelare. Ehrenheimska och
Tersmedenska familjerna hafva här sina
särskilda grafvårdar. Bland
kyrkoher-darne förtjenar ihogkommas Olof
Kalse-nius, död 1716; ännu vet traditionen
att förtälja om den kraftiga hand, med
hvilken han inom församlingen vakade
öfver ordning och skick; hans fru, Anna
Rudbeckia, förtjenar äfven att nämnas
såsom den yngsta prestbrud, hvilken
troligen funnits i hela riket; vid sitt
första gifte med Kalsenii företrädare
skall lion ej hafva fyllt sitt 14:de år.
Prosten Erik Montelius var äfven en
utmärkt man. Hans olyckliga dödssätt
förvaras ännu i folkets minne. Han biet
nämligen stångad af sin tjur, då denne
ej såsom vanligt erhöll bröd ur sin
husbondes ficka, och afled efter flera dagars
svår plåga år 1729. Kyrkans med ur
försedda och med koppar beklädda torn
färdigbyggdes 1743. Omkring kyrkan,
der under drottning Christinas tid fråga
varit om en stads anläggande, ligger den
ståtliga Kyrkbyn, på l3/8 mantal, med
prestgàrden, 3/4 mtl, som har ett
prydligt hus med flyglar på udden mellan 2:ne
vikar af den närbelägna sjön; — i grann-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
