Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderlämia.
Södermanland. 465
Drothems kyrka, ehuru belägen inom
stadens område, tillhör dock
landsförsamlingen, är likaledes gammal, men
ombyggd på 1500-talet. Församlingen
är konsist, pastorat af tredje klassen.
llådhuset vid stadens Stortorg är
bygdt af sten och försedt med torn och
slagur. Det är en åldrig byggnad, må
hända samma hus, som kon. Johan III
år 1578 befallde skola nybyggas åt sig
på Carl Kammarsvens tomt. Huset
ombyggdes 1777 och har sedan undergått
åtskilliga reparationer.
Söderköpings stad lefver, som i det
föregående sades, af
kallvattenkurinrätt-ningen, men idkar likväl äfven jordbruk,
särdeles odling af potates och tobak,
samt någon handel och sjöfart, för hvilka
dock det från hafvet aflägsna läget
lägger stora hinder i vägen. Staden har
sin lastageplats vid Mem, der ett
engelskt handelshus, biträdt af svenska
agenter, anlagt stora magaziner för
spannmålsexport. I öfrigt har Söderköping
handtverkerier, baierskt bryggeri,
rep-slageri, boktryckeri, hvarjemte ett s. k.
dockbolag bygger och reparerar fartyg i
dockan vid Mariehof. Under staden lyder
köpingen Waldemarsvik, och tillsammans
med denna hade Söderköping år 1860:
10 fartyg om 360 läster. Söderköping, som
1865 räknade 1,651 inb., består af 169
hus och tomter, uppskattas till 1,121,020
och erlägger i statsbidrag c:a 13,000 rdr.
Staden har en 1851 stiftad sparbank
tillhopa med de kringliggande häraderna
och telegrafstation af 2:a klassen.
Söderlänna. Se art. Länna, Söder-,
uuder hvilket namn stället blifvit
upptaget.
Södermanland. Landskap i Svea rike,
i norr begränsadt af Mälaren, i öster
ett kustland mot Östersjön, i vester
begränsadt af Nerike, i söder af
Östergötland, håller i största längd från vester
till öster 15, eller med öarna, 17 mil,
i största bredd frän norr till söder något
öfver 9 mil och har en areal af 82
qv.-mil. Det är i administrativt hänseende
deladt mellan Nyköpings och Stockholms
län, af hvilka det förra innefattar största
delen, medan det sednare af
Södermanland innefattar blott det vid pass 15
qvadratmil stora Söder-Törn. Hvad
landskapets naturliga beskaffenhet o. s. v. be-
VI.
träftar, vilja vi här inskränka oss till den
del, som innefattar Nyköpings län, och få i
öfrigt hänvisa till Stockholms län.
Nyköpings län företer en ganska
tydligt framstående vattenfördelning, med
tvenne hufvudsakliga lutningar från stora
landthöjden mot norr och sydost, hvilka
åter bära ganska skiljd karakter, i det
den norra utgör mer en af åsar
afbruten slätt, den andra ett särdeles i
midten mångfaldigt kuperadt bergland
i smått, tills åt vester slätten åter tager
öfverhand, vid södra gränsen deremot
mer sammanhängande bergåsar. Nästan
tvärt öfver de större landthöjderna
fram-stryka sandåsar i hufvudsaklig riktning
från norr till söder.
I geognostiskt hänseende erbjuder
länet endast få omvexlingar. Större delen
af dess berggrund består af gneissarter,
bland hvilka deri varietet, som förer
grå fältspat, är den allmännast rådande.
Större och mindre lager af kornig
kalksten eller s. k. urkalk förekomma
inkilade i den ena eller andra af dessa
gneissvarieteter på en mängd ställen.
Bland dessa har i mineralogiskt hänse-
o °
ende i synnerhet Åkers kalkbrott ådragit
sig en allmännare uppmärksamhet, i
anseende till den der förekommande
Spi-nellen och llositen. Tvenne bildningar
af Iiyperit äro här i länet bekanta, den
ena af grofkornig textur i Julita socken
och den andra mer finkornig i Mällösa
socken. De malmfyndigheter här fore-
v O
komma inskränka sig hufvudsakligen till
jernmalmer, hvilka dock äro af
ringare betydenhet, emedan de till större
delen höra till den afdelning af våra
malmbildningar, som få namn af
körtelverk. Jernmalmen ger likväl ett utmärkt
godt och starkt kanonjern. Bland ädlare
malmfyndigheter har länet nästan endast
ett exempel att erbjuda, näml. Tunabergs
koppar- och koboltgrufvor. Bland andra
i techniskt hänseende nyttiga mineralier
bör nämnas en för några år sedan
upptäckt tillgäng af s. k. stenmärg på
Kräm-bols bruks egor i Öster-Wingåkers socken.
Lager af söndergrusade snäckskal
förekomma pä åtskilliga ställen, äfven
bildningar af Mariekor eller Mallrickor.
Jordmånen i länet är i allmänhet, å den
odlingsbara jorden, stark gifvande lera;
men i de jemnare trakterna är leran mer
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
