Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Södertuna.
Söder-Törn. 469
Tämligen branta åsar stryka fram på båda
sidor om nämnda vattendrag mot sjön,
skogvuxna inåt landet. Jordmånen
omvexlar af lera, svartmylla och sand. —
Näringar äro åker- och ängsbruk,
skogsbruk, något fiske, sjöfart med 2 båtar
samt åtskilliga biförtjenster på staden.
Ali fast egendom är tax. till 1,041,700
rdr rmt. — Folkmängden, som år 1805
var 573, uppgick 1863 i Öster-Telge till
418 och i Wester-Telge till 419.
Telghia eller Tælha förekommer 1281;
församlingarne synas af gammalt varit
förenade med staden i kyrkligt hänseende
och haft med den gemensam kyrka. Ortens
fornlemningar bestå af grafhögar,
runstenar, lemningar efter befästningar vid
Lina; här finnas ock flera s. k. jättegrytor.
— Af gårdar märkas i Öster-Telge:
säterierna Glasberga, Hall och gården Igelsta
med tegelbruk; 3/4 mtl Karleby är
kom-ministerbost. — I Wester-Telge: säterierna
Hanstavih, Kiliolm och Lina. — 1 mtl
Genesta är kyrkoherdeboställe.
v
Södertuna. Frälse-säteri, bestående
af 3 mtl och beläget i Frustuna socken,
Daga härad af Nyköpings län, 23/8 mil
från Mariefred och 3/4 mil från Gnesta
jernvägsstation. Hette fordom Wad och
synes år 1593 lia innehafts af Jacob
Kouskild, död före 1619; utbyttes från
kronan af riksrådet frih. Claes
Stjern-sköld 1646 och 1668 samt hade då
namnet Tuna; egdes såsom säteri 1681
af hans måg, amiralen friherre Gustaf
Adolf Sparre, och 1692 genom köp, af
den rika landshöfdingen friherre Erik
Lovisin på Brandalsund, som skall ha
byggt det stora stenhuset. Gården
kallades redan då Södertuna och innehades
sedermera af Lovisins afkomlingar af
fri-herrliga ätterna Lovisin, Palmfelt och
Ehrensvärd till slutet af 1790-talet, då
en af rikets herrar, amiralen grefve Claës
Adam Wachtmeister af Johannishus, gift
med den rika grosshandlaren i Göteborg
John Halls dotter, tillhandlade sig
densamma. Han dog på Södertuna den 26
Juni 1828 och ligger begrafven på
Frustuna kyrkogård under en der midtför
vestra kyrkodörren rest minnesvård af
brun marmor. Hans son, som ärfde
egendomen, sålde den till kapitcn Anders
Otto Adelborg, också rikt gift, och den
eges nu af dennes enkefru, Lovisa
Bohnstedt. Under Södertuna lyda inom sock-
nen Wackarbv eller Stjernsnäs, äfven
gammal gård och utgörande 1 mantal
skatte-sätcri och 4 mtl frälse, samt Hållsta
såg och Wads ålfiske, och i annex-socknen
Catharinænäs eller Kattnäs 4 mantal i
Kattnäs by. Enligt Djurberg har stället
icke obetydlig åker, men medelmåttig äng
och ingen skog. Under kapiten Adelborg,
hvilken var en rationel landtbrukare,
upp-drefs afkastningen i alla hänseenden
betydligt. Ladugården och
inspektorsbygg-» ningen ligga på fasta landet, men sjelfva
mangården naturskönt på en större holme
i Frustunasjön och hvartill en rak allé
samt en, enligt nämnda författare, 100
famnar lång bro leda. Det stora stenhuset
af 2 våningars höjd med sina fristående
flyglar thronar högt på holmen och är
omgifvet af en präktig trädgård med
orangeri och vinkast samt persiko- och
aprikoshus. En lummig park sluter sig
deromkring och sträcker sig äfven till en
annan mindre holme. På en i sjön
utskjutande bergudde är ett litet öppet
tempel anlagdt.
Söder-Törn. Så benämnes östra delen
af Södermanland, mellan Mälaren och
Östersjön. Sedan det näs, som förut
åtskiljde Mälaren och Östersjön, blifvit
genomskuret medelst Södertelge kanal,
utgör hela Södertörn en stor ö, hvilken
lyder under Stockholms län och
innefattar Sotholms, Svartlösa och Öknebo
härader, se vidare art. Sotholms fögderi.
En stad finnes här, Södertelge. Fordom
kallades denna trakt Tör eller Tören.
Redan Thiodolfer nämner Taur såsom det
ställe, der konung Agne ljöt döden, och
Sturleson säger detta ställe vara beläget
på östra sidan Tören vester ut från
Stocksund. Till en början synes under detta
namn inbegripits hela den trakt, som
omgifves af Mälaren, Saltsjön och
Mörkö-eller Telgeviken, tilldess tvenne till
utsträckningen noga bestämda trakter, Y/ra
Töör och Ythra Töör, deraf uppstodo;
dessa omfattade Svartlösa och Sotholms
härader. Detta Tören — nu Södertörn
— eger till hela sin vidd lynnet af en
gammal skärgård och bebos af ett folk,
som intill våra dagar bibehållit en
märkbar skiljaktighet i förhållande till
närboende allmoge. Af särskilda ställen, till
hvilkas artiklar vi hänvisa för vidare
kännedom af denna trakt, må nämnas
Sorunda, Wester- och Öster-Haninge sock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
