Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söndruni.
Sö ii (I rum.
477
som dock varit föga anlitad. Badhus
uppfördes på 1820-talet vid K ah ali nära
hafsstranden, och, enligt Bexell, kunna
de härvarande inrättningarue för
saltsjöbad täfla med de bästa dylika i riket.
Hufvudnäringar äro åkerbruk och
boskapsskötsel. — Rationelt jordbruk
tinnes vid socknens enda större egen-
o u
dorn, Jleagården. Ar 1850 beräknades
socknen hafva en behållning af cirka
6,200 rdr, sedan alla ntskvlderna blifvit
» ’ v
afdragna från summan af hvad socknen
har att afyttra, som antogs uppgå till
500 rdr pr medium af hvarje helt
hemman. Betesmarkerna gifva ett magert
bete; men de i sednare åren placerade
kronohingstarne, äfvensom genom
Hushålls-sällskapet införskaffade norska
hingstar hafva förbättrat hästafveln.
Binäringar äro sjöfart, ylle- och
linnetillverkning samt saltsjöfiske af torsk, kolja,
hvittling, rödspätta och flundra, någon
gång sill, sik och hummer, som med
fördel säljes i Halmstad. Såsom hinder
för storsjöfisket nämnes brist på tjenlig
hamn för uppläggning af större
fiskbåtar, hvarföre på sednare tiden här
bildats en förening för anskaffande af tjenlig
båthamn. Likvisst omnämnes af äldre
författare ett slags hamn med 3 à 4 fots
djup, bestående af en nedsänkning
mellan 2:ne berg utanför Trottabercj, och
som kallas Tjufhålan, äfven utanför I
Villahärad en mindre vik, Skällvik kallad, der
några torpare bosatt sig, hvilka idka
saltsjöfiske. Ingen väderqvarn finnes,
hvarföre säden förmales vid qvarnar i
airlra socknar, på c:a 1 mils afstånd
och deröfver. Vedbrand och
byggnadstimmer måste köpas från andra ställen.
Ali fast egendom taxerades 1863 till
1,217,314 rdr rmt, hvaraf 60,000 rdr
för Halmstads cellfängelse, 10,000 rdr
för lazarett och hospital. I bevillning
efter II och III art. erlades 495 rdr
74 öre.
Folkmängden, som år 1805 var 660,
år 1839: 753, uppgick 1862 till 1,083
personer. Ar 1850 funnos 80 egna
hemmansegare, 27 brukare af andras
hemman, 24 torpare och 9
backstugu-sittare, 212 mantalsskrifna tjenstehjon.
Till upplysning om
hemmansklyfningar-nas beskaffenhet och i hvad mån jorden
brukas i större eller mindre delar, må
meddelas, att nämnda år funnos 6 åboer
med Vlß m(l, 33 med !/r mtl, 45 med
V4 mtl, 17 med ’/2 mtl, 4 med 1 mtl
och 2 med öfver 1 mtl; jorden ansågs
lemna full näring ät 18 lottegare, 32
hade knapp bergning, 34 försvarlig
bergning, 21 producerade öfver egna
behofvet, och 2 egde förmögenhet. Bland
tjenarne råder det bruket, att, då
bonden ej behöfver drängen under vintern,
går denne på tröskarbete åt Skåne, der
han skaffar sig god förtjenst; pigorna
bruka endast taga tjenst under slotter och
skörd; den öfriga tiden arbeta de för sig
sjelfva. Rörande klädedrägten må
nämnas, att karlarne bruka hemma
tillver-kadt vadmal, stundom grått, stundom af
ofärgad hvit och svart ull. men till det
mesta blåfärgadt, rocken med långt lif
och slutande vid knäet; skinn till byxor
och vest omvexla med vadmalet. Vid
högtidligare tillfällen nyttjas kläde af de
förmögnare. Till arbetsdrägt under
vintern brukas ock af båda könen
hemmaberedda fårskinn med ullsidan inåt. Till
hufvudbonad bruka de yngre fruntimren
svarta silkeskläden, men de äldre hvitt
kläde.
Socknen utgör med Wapnö ett reg.
pastorat af 2:dra klassen, hörande till
Halmstads kontrakt af Göteborgs stift,
med 50% mtl, bebodda 1860 af 1,514
personer; pastoratet är beläget 15 mil
från stiftsstaden. Kyrkan, byggd af
gråstensmur, är 54 alnar lång och 20 bred,
å södra sidan blytäckt och å den norra
med tegel, med ofvanpå byggd
klockstapel och hög spira af trä samt
spån-täckt; lion utgör i anseende till sin
belägenhet på en höjd ett godt sjömärke
för seglare i Kattegat, och får derföre
ej förändras utan Förvaltningens af
Sjöärenderna hörande. Kyrkan har
altartafla af Hörberg samt ett mindre
orgelverk; nedanför choret finnes en grafsten
af marmor öfver provincial-läkaren,
assessor Montin. Alla kyrkans äldre
handlingar förstördes vid vådeiden å
prestgården år 1715. Kyrkans årliga ordin,
inkomster äro: jordskyld af jordegare i
Halmstad 4’/o IU smör och i tionde 8
t:r 16 kpr råg, 10 t:r 19 kpr korn och
4 t:r hafra. Onsjö skattlagda vattenqvarn
rantar till pastoratets kyrkor 2 t-.r korn,
2 t:r hafra, jemte skatt till pastor i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
