Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thoresund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— I nordvestra och södra delen består
landet af ängstrakter eller åkerfält
mellan bergkullar och omkring små, snart
uttorkande vattendrag; i norra delen är
landet mer jemnt och odladt, hvaremot
nordöstra delen, framemot Mälaren, är
uppfylld af berg, hvilka sluta i udden
Tboruishufvud. Sjöar finnas i mängd,
men de flesta små; de största äro
Herresta-sjön, Brexna-, Mar- och
Qvarnsjöarne. Skog finnes, ehuru betydligt
medtagen, till husbehof. Rådande
jordmånen är lera; men på flera ställen är
marken ända till ytterlighet stenbunden.
Åkerbruk och fiske äro hufvudnäringar.
Till gästgifvaregården och tingsplatsen
Sundby leder en väg från vester från
Strengnäs och en från söder, vid hvilken
kyrkan är belägen, 1 mil från Mariefred
och % mil från gästgifvaregården.
Kyrkan är mycket gammal, byggd af
gråsten på fordomdags vis. Ett gammalt
träsnitt sitter öfver altaret, försedt med
en sol ofvanför; men den egentliga
al-tartaflan är yngre, ett verk af v. Breda.
Predikstolen är svart med hvita figurer.
Utom åtskilliga träbeläten, hvilka enligt
sägnen skola härröra från hednatiden,
iunesluter kyrkan äfven flera adliga
grafvar, såsom Anund Gustafsson Stures till
Räfsnäs, död 1462, broder till
riksföreståndaren Sten Sture, Ryningska och
Liljenbergska m. fl. grafvar från sednare
tider. År 1773 åtog sig församlingen
att underhålla Sturens graf emot en
ersättning af 1,200 daler kopparmynt.—
Flera fornminnen förefinnas inom
socknen, såsom en runsten vid Harby, en
mängd grifthögar vid Wånga, der man
torde återfinna en gammal valplats. I
dessa högar hafva funnits sporrar,
stigbyglar, hästskor och förrostade värjor
samt ett svärd, som förskrifver sig från
sednare tider, 1 aln 14 tum långt, 2
tum bredt. Det är väl arbetadt och
prydt med flera sirater samt bokstafven
F. 3. (förmodligen Fredrik III) med
kongl, krona. Vid Herresta och
Wax-äng finnas lemningar efter borgar. Om
Gapaberget i närheten af Björkeby säteri
berättar folksägnen, att der skall finnas
en stor skatt gömd; skattgräfvare hafva
ej heller saknats; det berättas, att
öfverste Cronstedt, som dog på Björkeby
1811, använde mycket arbete på
sprängning och gräfning, ehuru det gick
honom som de flesta skattsökare. Rå ett
j annat ställe fann en kronoskogvaktare
år 1862 i jorden en knapp af massivt
; guld, utan alla orneringar, vägande 17
i lod eller 68 dukater. I samma täppa,
der detta fynd gjordes, hittades för flera
år sedan en gröfre guldpjes, i form af
j en 8, hvilken dock upphittaren
nedsmälte. Ännu vigtigare minnen anknyta
sig till det i denna socken belägna gamla
Sture- och Wasagodset Räfsnäs, om
hvilket vi på dess ställe nämt.
Egendomen Herrestad, 2 mtl frälse-säteri,
med underl. gårdar, utgörande 18 27/64 till
ll 7/8 förmedl. mtl af olika natur, har
särskild artikel. På »Ista», nu Hista
säteri bodde i början af 1700-talet en
bonde, hvars son Ericus Isberg blef
prost 1740 och var farfader till
presidenten i Svea hofrätt Carl Erik Isberg,
hvilken blef adlad, men sjelf slutade sin
ätt, då han barnlös dog 1856. Denna
gård nämnes först 1330, då 2 öresl. i
»Hesta» pantsattes af Lars Jonsson till
biskop Styrbjörn i Strengnäs. Björkeby,
beläget nära Marsjön, 2 mtl kr.-säteri,
är öfverste-löjtnants-boställe sedan 1693;
före reduktionen var gården frälse och
tillhörde då slägten Liljeqvist. Bland
öfriga gårdar inom socknen må nämnas:
Ökna, 1 mtl krono, pastors-boställe, väl
bebygdt med en stor och vacker
trädgård, hvarunder lyder allt sedan 1639
Karlunda V3 mantal; Karlkulle, I/4 mtl,
komminister-boställe sedan 1736; Wånga,
3/4 mtl krono, länsmans-boställe, hvarest
ganska stora och kostsamma
nyodlingar i den ovanligt stenbundna marken
vittna om innehafvaréns nit och förmåga :
Qvicksta, 1 mtl frälse, har varit
herresäte under 15- och 1600 talen och ti
11-j hörde omkring 1640 slägten Qveckfelt,
! är numera med underl. 1 \ mtl sk.
Mosstorp jemte 4 torp värderad till 75,000
rdr; Eneby, Lilla och Stora, 1 1/2 mtl,
med underlydande Ulfsberga, 1 mtl sk.,
Åkerby, 3/4 d:o, och Girista, 1/8 d:o, ett
gods; Ulriksberg, se särskild art.;
Waxäng, 1/2 mtl var 1678 doneradt till
Bönman, derefter reduceradt, utgjorde år
1863 med 1/4 Jätteberga ett gods; Norrby,
3 mtl fr., förr herregärd, lyder nu till en del
under Mälsåkers gods; Gesta, 3 1/2 mtl,
lyder under Låsta i Strengnäs socken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
