Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorsåker - Thorsåker - Thorsång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
10 båtsmansrotar. Sockensigillet visar
en sköld och axlupen åker med en half
sol och 2 bilor på sidorna. — Socknen
utgrör med Ytter-Lennäs och Dahl ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen,
inom Hernösands stift. Kyrkan, ehuru
gammal, är vacker och rymlig; på dess
väggar ses porträtterna af socknens mest
aktade prestmän, Eurenius och Carl
Geu-berg. Predikstolen, en af de kostbaraste
i Norrland, har tvenne gånger blifvit
skadad af åskeld, sednast år 1813. —
Barnundervisningen bestrides uti tre
ambulatorisk^ skolor, gemensamma med
Dahls socken. Sockenmagasin finnes ej,
men s. k sparlårar äro hos hvarje
jordegare inrättade, hvaruti T/2 t:a korn
och l/8 t:a råg på hvarje seland finnas
inslagna i händelse af missväxt. Breflåda
inrättades 1856 i Hämra by. Af
fornlemningar återstå endast 3:ne ättehögar
vid prestgården af de fordom många
här befintliga, samt vid elfstranden å
prestbordets egor en kulle, omgifven af
tvenne grafvar, än i dag kallad Borgen,
’ som Danskarne skola uppkastat då de
stridde mot Svenskarne, hvilka innehade
den gent emot på andra sidan elfven
belägna fästningen Styresholm. Hog,
som nu är en del af prestgården, anses
varit ett herresäte. (Viks by, af 4^
mtl, det största skattetal i Norrland, må
äfven nämnas bland fornminnen, tillföljd
af byamännens fordna kända
kroppsstyrka, hvarföre de äfven fått namnet
Wiksmagtcn; ännu finnas väl inom byn
afkomlingar efter dessa starka förfäder,
hvilka ej heller svika, då fråga är om
styrka. Trollväsendet på 1670-talet var
här i socknen mycket gängse. leke
mindre än 71 personer blefvo då inom
detta pastorat för blåkullafärd och
sig-lieri dömda till döden samt halshuggna
och på bål brända på det allt sedan
benämnda berget Bålberget.
Gårdar och hemman: 17 till artalet,
hvaraf må nämnas Prestgården, mtl.
— Hammar, mtl, härvarande
landtbruksskola flyttades i slutet af 1850-talet
till Johannesbergs egendom i Medelpad.
— Hohla, 3 1/64 mtl. — Björned, 2$
mtl. — Saloms by, der en särdeles
väl-bebyggd gård finnes. — Af verk och
lägenheter finnas Lavattnets såg,
kronofiskena Ilarf och flohla, Kjerfsta och
Thorsåug.
Björned, tvänne ödelagda vid Fanorn
och Oppnäs. — Adress: Hernösand.
Thorsåker eller Tjursåker, ett
belastadt säteri af 4 3/4 mtl, uti Stockholms
län, Wallentuna härad och Hammarby
socken, vackert beläget vid sjön
Fysin-gens östra strand, har vacker
manbyggnad af trä i två våningar med 15 rum,
samt ladugårdshus af sten; trädgård och
park. Thorsåker, som varit 3
kyrko-hospitalshemman samt 1 frälse, tillhörde
från år 1629 till reduktionen slägten
Sparre, iunehades derefter på lifstid af
Billingsköld och tillhörde 1740 grefve
Gyllenborg; omfördes till skatte enligt
kollegii utslag af den 27 Juni 1798.
Af egare må nämnas landsh. v. Törne
på 1820-talet och doktor Lake på
1840-talet, hvilka båda betydligt förbättrat
och uppodlat egendomen, som år 1863
försåldes af possessionaten O. Caërs för
155,000 rdr rmt till brukspatron J.
Westling. — Thorsåker, som år 1818
uppgafs ega, med i sambruk varande 2
mtl frälse-säteri Stjernborg eller
Trvn-ninge, 80 t:rs utsäde, ymnigt höbol,
men ringa skog, utgjorde 1840—1863
en egendom af 63/4 frälse-säteri och 1
skatte, ined en egorymd af 825 tid;
höafkastningen uppgafs till 500 parlass:
kreaturens antal var 10 hästar, 90 kor,
15 par oxar; egendomens ouera cirka
1,500 rdr rmt. Thorsåkers säteri var
ensamt taxeradt till 100,000 rdr rmt;
på dess egor bodde s. år 13 hushåll.
Thorsång, fordom Thorsangur, en
socken uti Kopparbergs fögderi och St.
Kopparbergs län, 1% mil söder från
Falun; areal 9,188 tid, hvaraf 1,875
vatten, och befanns vid storskiftet 1828
1,708 tid åker och äng, 1,908 tid skog;
35.^4 mtl äro taxerade till 421,900 rdr;
c:a 595 spannl. bergfrälscjord till 330,300
rdr rmt; c:a 1,100 inbyggare (den 1
Jan. 1865). Af sjöar märkas Milbosjön
och Runn, hvilken sednare i sydvestra
delen af socknen förenar sig med
Dalelfven, som ofta vårtiden öfversvämmar
omkringliggande slätt, såsom år 1764,
då vattnet steg upp i sjelfva kyrkan.
Marken utgöres af stark lera, utom på
de bergshöjder, som omgifva socknen.
I sednare åren lia tvenne mindre
ångbåtar börjat göra regelbundna turer
mellan denna, Wika, Gustafs och St. Tuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
