- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
50

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjurholmen - Tjureda - Tjurken - Tjurkö - Tjust, Norra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt norrmännen Thorbjörn Kjellsson,
Albrecht Stisson och Gudmar Månsson,
der det fördrag stadtastades, som året förut
blifvit afslutadt i byn Solberg (se den
artikeln) mellan konungarne Birger i
Sverige och Hakon i Norge, hertig Erik,
grefve Jacob af Halland samt hertig
Witzlau af Rügen. Under Krabbefejden
hade norrmännen här uppfört 2:ne
skansar, hvilka med storm intogos den 20
Juli 1657 af svenskarne under grefvarne
Douglas och Ribbing; en skanslemning
och fynd af vapen bära vittne om dessa
strider.

Tjureda, socken i Norrvidinge härad
af Krouobergs län, annex till Tolg,
begränsas i norr af Tolg, i öster af Söraby,
i söder af Gårdsby, i vester af Berg och
Ormesberga; upptager med 1 mils längd
och 4 mils bredd en areal af 0,411
qv.-mil, hvaraf 0,113 vatten, fördelade på 18
mtl, hvaraf 12 frälse, 1’/., krono och
4Vo skatte. Socknen hade år 1770 en
folkmängd af 393 personer, hvilken år
1850 stigit till 677 och 1865 till 795.
Folkundervisningen bestrides i en
flyttande folk- och en småskola; i skolåldern
varande barn utgjorde 1861: 107. —
Kyrkan, belägen °8 mil från Tolg och
2 mil från Wexiö, af sten, var 96 fot
lång, 30 fot bred, med altartafla af
Hagelberg, föreställande Christi dop, samt
i ett fönster Öfver läktaren den helige
Görans bild inbränd i glaset. Kyrkan
nämnes första gången år 1341, då Asrun
Eriksdotter, Knut Kcttilsons enka, skänkte
densamma 20 mark, emedan hon der
valt sin grafplats. — Nu är nv kyrka
uppförd, hvartill egaren till Åby säteri,
kapiten F. Gyllensvärd, gjort betydliga
föräringar, hvaraf må nämnas, att han
efterskänkt betalningen för 29,000
murtegel pr belopp 788 rdr 29 öre, med
föreskrift att härför inköpa ett
tornur samt att återstoden skulle läggas
till grundfond för en orgverkskassa. —
Denna socken, likasom alla i det inre
af Småland, är uppfylld af sjöar, bland
hvilka vi nämna Helgasjön, Tjuredasjön,
Skefvanäs, Westrasjön, bekant i orten
för sitt braxenfiske m. fl. Åby och
Juletorps åar flyta genom socknen.
Jordmånen är i allmänhet god och lönande.
Vacker bok växer vid Lerkernàla, för
öfrigt gran, furu och björk; utsigten från
Nykulla backe berömmes. Den odlade
jorden uppgick 1S60 till 650 tunnland,
hvaraf 500 i ensädes och 150 i
cirkulationsbruk; den naturliga ängen till
1,000 tid; årliga utsädet beräknades år
1810 till 220 och 1860 till 525 t-.r
säd, 375 t:r potates. Vid samma tid
vinterföddes 72 hästar, 466 nötkreatur,
300 får och 100 svin. Ali fast egendom
taxerades 1863 till 444,100 rdr rmt,
inberäknadt för en qvarn och såg.

Inom socknen ligga säterierna Ekna
och Eknaholm, se dessa art.; Nykulla,
Tjureda, som numera eges af bönder,
och hvarest tingstället sedan år 1838
samt gästgifvaregården äro belägna. Åby
med rå- och rörhemmanet Gunnarstorp,
tillhörde länge ätten Sprengtporten, men
egdes 185Q af brukspatronen, mag. C. H.
Ekström. Bland öfriga bvar och gårdar
nämnas: Tjureda, 23/4 mtl, Skofvenäs,
2 mtl, Lerkc, 11/8 mtl, deraf 3/4 mtl
ryttmästare-bost., äfvensom Skjälsnäs, 3/4
mtl säteri, Nykulla, 2r,/8 mtl ro. fl. —
Komminister-bostället Holkatorp, 3/8 mtl,
är beläget 7/s härifrån inom Tolgs
socken. — Adress: Wexiö.

Tjurken, en sjö i Östra härad af
Jönköpings län.

Tjurkö, fordom kallad Tuithö, en ö,
belägen vid stora inloppet till Carlskrona,
hörer till Augerums socken, Östra härad
af Carlskrona län, åsätt 2’/4 mtl skatte
på JtS 62—70, med 57 åboer och tax.
till 65,066 rdr; 309 inbyggare på 86
hushåll (allt år 1863). Ön har ek-,
enoch furuskog samt fiske. Sedan hösten
1859 sysselsättes här en del arbetare
med stenhuggning för hamnbyggnad till
en stad i Bremen; egaren af
stenhugge-riet, konsul Wolff, var härför åsätt en
bevillningsafgift af 40 rdr.

Tjust, Norra, härad, och det
nordligaste uti Kalmar län, beläget utmed
hafvet, innefattar 12,555 qv.mil, hvaraf
l,241 äro vatten, fördelade mellan
socknarna Gärdsrum, Tryserum, Hannäs, Ukna,
Dalhem, Ed
med Eds kapell, Lofta,
Loftahammar
samt Yxnerums skate (2 3/4 mtl),
innehållande 370 1/48 mtl. Detta härad,
liksom Södra Tjust samt hela norra delen
af Kalmar län, är genomskuret af sjöar
och bergskullar, med större skärgård,
der ansenligt fiske idkas; båda häraderna
utgöra ett fögderi och en domsaga med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free