Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfsbo - Tolfta - Tolg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tolfsbo, Tholsbo (i jordeboken), en
bergsmanshammare uti Söderbärkes
socken af Westerbergslags fögderi, Stora
Kopparbergs län, vid 1 härd och 1
hammare, har haft 200 sk# stångjernsmide,
numer oinskränkt, samt masugn. Tolfsbo
jerngrufva är den betydligaste i
socknen; malmen är godartad, svartgrå,
grofgrynig och magnetisk, i gångarter af
kalk, glimmer och hornblende. Tolfsbo
smedja taxerades år 1863 till 1,200
rdr rmt.
Tolfta, annex-socken till Wesslands
pastorat, belägen uti Örbyhus härad af
Uppsala län, 5 3/4 mil n. n. v. från
Uppsala, på ömse sidor om Tierpsåns
mellersta lopp; areal 24,856 tid, hvaraf
116 tid vatten; 35 1/12 mtl, deraf 29 5/6
skatte, 1 krono, 4 1/4 frälse; c:a 1,390
inbyggare, 984 år 1863. Åns stränder
äro temligen jemna, här och dersanka;
den bebyggda delen föga bred, omgifves
af en något bergländig skogsbygd.
Rådande jordmån sandblandad lera och
mojord; näringarne åkerbruk, bergs- och
skogsbruk samt båtfart. Tax.värdet är
637,300 rdr rmt. Tolptakirkiu nämnes
år 1314 såsom hörande till provinsen
Wendil. Kyrkan, af gråsten, är gammal.
Vid Gillberga lära finnas stensättningar
och en runsten. Här märkes Strömsbergs
bruksegendom, som upptager 18
mtl af socknens hemmantal. — 1 mtl
Skällbo är länsmansboställe. — Byar äro
3 1/3 sk. Norrby, 4 sk. Dökarby, 4 sk.
Rocknö, 5 1/2 sk. Sjukarby, 3 sk.
Wallskoga, 2 1/2 fr. Bro, 2 1/2 sk. Ersta, 2 sk.
Gillberga. — Adress: Tierp.
Tolg, en socken i Norrvidinge härad
och Kronobergs län, utgör tillsammans
med annexförsamlingarne Tjureda och
Asa ett konsistorielt pastorat af 1:sta
klassen. Moderförsamlingen Tolg
begränsas i norr af Asa och Ramqvilla,
i vester af Berg, i söder af Söraby och
Tjureda och i öster af Dref och Hornaryd.
Socknen, som består af 36 1/8 mtl,
hvaraf 12 mtl frälse, 47/8 krono och
19 1/4 skatte, hade 1805 en folkmängd
af 1,172, 1850 af 1,449 och 1864 af
1,575 personer. Folkundervisningen för
de omkring 250 i skolåldern varande
barn, bestreds 1862 uti 1 flyttande folk- och
2 småskolor. — Kyrkan, som ligger
på ett afstånd af 2 5/8 mil från Wexiö,
tillbyggdes på 1760-talet och håller 48
alnar i längd, 18 i bredd. Den skall
vara försedd med ett synnerligen vackert
slagur. Kyrkan »in Tolghe» fick genom
testamente år 1282 af
Wärendslagmannen Folke Karlsson (Puke) »agrum
Brunstathæ», som lades under prestbordet. —
Rådande jordmånen är mulljord, på några
ställen grusjord och lera; på ett ställe
finnes ett mindre kritlager. Jordens
beskaffenhet är sålunda bättre än på de
flesta ställen i Småland. Den odlade
jorden uppgafs 1860 till 1,250 tid med
ett årligt utsäde af 1,915 t:r; den
naturliga ängen beräknades till 2,6u0 tid
och samtidigt vinterföddes 144 hästar,
1,020 nötkreatur, 600 får och 200 svin.
Af socknens tolf sjöar äro Tolg- och
Asasjöarne samt Öjaren de största, de
öfriga helt små; tre sjöar föra myrmalm;
Lidqvarns å flyter genom socknen,
hvilken jemväl genomstrykes af flera
bergssträckningar. Barrskog finnes tillräcklig
för behofvet. Boskapsskötseln intar ett
framstående rum bland ortens
näringsgrenar. Vid Tolgs kyrka hade Wexiö
stads borgare rätt att hålla tre
marknader årligen ända till 1721, då
marknaderna på stadens begäran flyttades til
Dädesjö. — Nära Tolgs by på en höjd,
kallad Lundabacke, finnas en mängd
stensättningar, somliga säga efter en
gammal tingsplats, andra att kyrkan
ursprungligen blifvit anlagd härstädes, men
folktron är att den ej kunnat fullbordas,
emedan hvad som blifvit uppbygdt på
dagen nedföll igen om natten. Vid en
mosse i grannskapet af Ödetofta by finnas
tre källor, kallade »Barnabrunnarne»,
emedan allmogen plägar der bada sina
barn för att böta vissa sjukdomar; efter
badet offras slantar i källorna. — Linné
uppgaf att härstädes den tiden fanns en
helsobrunn. — I Elgaryd var skalden
P. Elgström född af bondeföräldrar
julafton år 1781. Han har gjort sitt namn
fördelaktigt känd genom sina uppsatser
i tidskrifterna Phosphorus, Polyfem och
Atterboms poetiska kalender under den
häftiga litteraturstriden i början af detta
århundrade. Bland kyrkoherdar härstädes
vilja vi endast nämna den bekante
riksdagstalaren, statsrådet och biskopen
Christopher Isak Heurlin, som från sin
lektorsbefattning i Wexiö förflyttades hit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
