Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tomarp - Tomta - Tomta - Tomta - Tomtebo - Tomteholm - Toppeladugård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skog. — Under eget bruk äro 197 tid
åker, 556 tld äng; höafkastningen
betydlig; 46 torp, stora torfmossar och
mejeri höra till gården, hvarunder legat
alltsedan 1300-talet ett laxfiske uti Rönne
å, men som på sednare tiden genom en
process gått förloradt. Bönderna utgöra,
enligt en af kollegierna den 24 Nov.
1785 fastställd öfverenskommelse mellan
indelningshalvarne och bönderna, 31 1/2
hela arbeten.
Tomta, ett mtl frälse-säteri uti
Rasbo socken och härad af Uppsala län,
beläget vid Tomtasjön, tillhörde 1741
kammarherren, baron S. Cederström;
hörer sedan 1782 till Frötuua
fideikommiss och befriades 1803 från
skyldigheten af sätesbyggnad, så länge som
det derunder brukas. Utsädet år 18l8:
20 t:r, höbolet godt, skogen ymnig;
tax.värdet är 45,000 rdr.
Tomta, ett mtl frälse-säteri i Bärbo
socken af Jönåkers härad i
Södermanland, beläget omkring 1 mil från
Nyköping, omtalas först år 1594, då hertig
Carl (sedan Carl IX) till sedermera r. r.
Lybert Kauer upplät skatte-hemmanet
Tomta, liggande för 3 öresl. att ligga
under frälset. Gården innehades 1632
af dennes enka Gunilla Rosenstråle, åren
1648—1664 af Carl Sabelskjöld,
reducerades 1683, utbyttes från kronan år
1687 af ryttmästaren Anders Tornerfelt,
kom 1707 under Täckhammar, då
general Creutz inköpte gården, men kom
genom köp den 14 Dec. 1800 under
Tistad och har sedermera alltjemnt legat
under denna egendom. Nuvarande egaren
är grefve C. A. Wachtmeister.
Tomta, ett berustadt säteri i
Romfartuna socken af Norrbo härad i
Westerås län (2l/4 mil från Westerås), om
1 mtl med underlydande Wrettmö,
Si-monsho och Hoffmaustorp, tillsammans
iy2 mtl skatte, alltsammans år 1863
tax era dt till 84,153 rdr. Godset,
beläget i socknens nordligaste del mellan
Tortunaån i vester och Badelundsås i
öster, 3/4 mil norr om sockenkyrkan,
har en egovidd al 934 tid, hvaraf 399
tid temligen god skog, godt mulbete,
men lågländta inegor, om tillsammans
389 tid. Det grundades på 1660-talet
af Lars Ornstjerna, egdes hundra år
sednare af ryttmästaren G. Gyllengahm, år
1825 och 1847 af kamereraren Collinder
och innehafves nu af hr J. A. Högman.
Tomtebo, koppargrufva i Schedvi
socken i Stora Kopparbergs län, är ännu
rik och lönande. År 1825 egdes Tomtebo
koppar- och svafvelverk af lagmannen,
doktor Jean Noréus samt brukspatronerna
H. Öhman och P. Forslind, nu eges
hälften i grufvan, tax. till 3,020 rdr af
Såghytte bolag, 1/4:del af Löfås
silfver-verk, resten af kommissions-landtmätaren
J. Steffenburg.
Tomteholm, Tomtaholm, ett mtl
berustadt säteri uti Drothems socken af
Hammarkinds härad och Linköpings län,
beläget vid Wispolen, 1 mil från kyrkan
inom Söderköpings stad, har varit köpt
af Olof Bures arfvingar, innehades 1683
och 1687 af landshöfd. Gustaf Adolf
von der Osten, genandt Säcken, hvars
dotter blef gift med ryttm. Carl Gustaf
Lagerfelt, ovisst är dock om han eller
dess son varit egare till säteriet, den
sednare dog dock här 1727, på
1750-talet egdes Tomtaholm af landshöfding
von der Osten genandt Säckens
dotterdottersson, kapiten C. G. Gyllencreutz,
mot slutet af 1700-talet och alltsedan
af friherrliga slägten Funck.
Säteriet, som år 1818 egde 18 t:rs
utsäde, någorlunda godt höbol,
nödtorftigt mulbete, skog och fiske, taxerades
1863 till 50,000 rdr; 12 hush.; under
lydande hemman äro 7/8 mtl skatte.
Toppeladugård, ett frälse-säteri af
3 1/8 mtl uti Malmöhus län, Bara
härad och Genarps socken, omkring 1 1/2
mil från Lund, är bebygdt med
envånings manbyggnad och 2:ne flyglar af
sten, omgifna på 3:ne sidor af vacker
trädgård och park; angående den
samma nämner Linné uti sin »Skånska
resa 1749", att trädgårdskonsten här
gjort sitt bästa; ett qvarter ir.stängdes
af höga, jemnt klippta afvenbokshäckar,
frammantill stod en skön ligusterhäck,
klippt i figurer, vid södra sidan en
la-byrinth, 65 alnar i diameter, med ett
åttkantigt lusthus i midten; uti
trädskolan funnos persikor, aprikoser och
vinrankor m. fl. Utsädet är 250 t:r
(år 1818: 90 t:r), som gifva 2 à 3,000
t:rs skörd, god åker och ängsmark samt
någon skog och torfjord; var år 1863
taxeradt till 177,900 rdr; folkmängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
