Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torna - Torneby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hofby, Håfstad, Wallkärra, Stångby,
Eserup, Gårdstånga, Hellestad, Dahlby,
Bonderup, Stora Råby, Bjellerup, Efverlöf,
Weberöd, Blentorp, Göddelöf, med 382^
mtl, hvartill komma delar af
Kyrkheddinge, Knästorp, Esarp, Gårdstånga och
Lomma med 159/32 mtl tills. 398࣠mtl
bebodda af cirka 23,500 och när härtill
läggas 9,330 i staden Lund, utgör bela
folkmängden cirka 33,000 inbyggare på
5,714 hushåll; beväringen utgöres af 976
man. — Häradet innehåller flera insjöar,
hvaraf de största äro: Silfåkra, Wembs
och Söfde sjöar; af åar finnas utom
förutnämnda Sege, Heljarps och
Hemmestorps, hvarvid finnas många och stora
qvarnverk anlagda. Den odlade jorden uppgifves
till 54,885 tid, naturlig äng till 7,973
tid. All fast egendom var 1863 taxerad
till 23,571,900 rdr. Bevillningen efter
II och III art. var 9,563 rdr rmt. —
Jämte åkerbruket utgör boskapsalveln, i
svnnerhet i norra delen, en betydlig
näringsgren. Trakten, som innehåller både
höjder och slättland visar inom sitt lilla
område, på ett märkligt sätt, det olika
inflytande som olika natur utöfvar på
invånarnes både utseende, lynnen och
sedvanor. Det välstånd, som i allmänhet
råder, följer tröghet, lätja och beqväm ligt
lefnadssätt. I afseende på klädedrägten
må nämnas, att qvinnorna nyttja allmänt
blåa och gröna vadmalskläder samt röda
pelskjortlar. I södra delen bruka karlarne
långa tröjor af blått vadmal och qvinnorna
korta lif samt korta kjortlar. De karlar,
som bo i norra delen, hafva hvita långa
tröjor och på resor gråa kappor; byxorna
äro antingen af skinn eller linne. I en
del socknar nyttjas mest blåa strumpor.
— Jordmånen är omvexlande mylla,
beck-jord, sand och lera, de fruktbaraste
trakterna äro på "/a mil från sjökusten,
sträckande sig ända till 3/4 mil i
nordöstra delen af häradet. I nordöstra
trakterna finnes större tillgång på betesmark,
höbol, torf och skog.
Torna härad, uppkalladt möjligen af
en de gamle Skandiers afgud Thor, åt
hvilken en af de tre högarne vid Lund
på s. k. Fäladsmarken var helgad, eller
af götiska ordet Törn eller Taurn
kanhända af Törn, berg, af den i landet vidt
bekauta Romele Klint, hör till 2:dra
fögderiet, innefattande Torna, Bara och
Harjagers härader. Sigillet är ett tornträd
med omskrift: Tornæ Härads Sigill 1682;
tingsstället är å Dahlby gästgifvaregård,
der häradet har gemensamt tingshus med
Bara härad. Bland märkliga ställen
intager universitets-staden Lund främsta
rummet, vidare må nämnas säterierna:
Björnstorp, Svenstorp, S:t Peders kloster,
Stora Bjellerup, Åkarp, Borreby, Södra
Ugglarp, kungsgårdarne Dalby och
Flyinge, Råby institut.
Torneby, en by uti Fornåsa socken
af Bobergs härad och Linköpings län,
belägen l/4 mil från kyrkan, som ligger
omkring 3 mil från Linköping, består af
4 mtl skatte, deraf 1 säteri, samt 1 mtl
; frälse; häraf lydde på 1850-talet 1 mtl
skatte under Börringe i Elfvestad, 2 mtl
skatte, ’/■> krono, 1 frälse egdes af
bönder, 1 mantal berustadt säteri af Sven
I Andersson. Torneby sätesgård har tillhört
ryttmästaren Hans Carlsson, som den 2
April 1645 förunnades af drottning
Kristina, till följd af hemmanets undergång
genom vådeld, att vara fri från alla s. k.
vissa och ovissa utskylder, både då och
framdeles, äfvensom han erhöll år 1645,
i anseende till långvarig och trogen
krigstjenst, Tornby att under adlig frälse-frihet
rättighet och frälsemannatjenst till
evär-delig egendom njuta, bruka och behålla,
dock under de i Norrköpings beslut af
år 1604 stadgade vilkor. Efter hans död
omkring 1657 eller 1658 tillföll Torneby
sonen, qvartermästaren Johan Hansson
Torneer, som blef ihjelskjuten af sin syster.
Enkan Märtha Silfversparre erhöll 1685
för sig och sin son, korporalen Otto Johan
Torneer, konung Carl XI:s stadfästelse
och frihetsbref derpå, i anseende till fru
Marthas sä väl svärfaders, som mans
derå använda ansenliga förbättringar samt
deras trogna tjenster, och undgick
sålunda ödet att reduceras till kronan. Ar
1694 såldes egendomen till kapten Joh.
Gustaf Boije gift med Margareta
Carls-dotter Sparre, samt lemnades af dem,
jämte tillköpta 6 3/4 mtl genom
testamente till mågen, majoren Anders Boije,
† här 1768, under hans tid egde Torneby,
berustadt säteri med l/o 30 tunnors
utsäde, öfverflödig skog, hvilket är så
mycket märkligare, som vid egendomen
icke fanns vid dess förstörande af nämnde
vådeld det ringaste byggnadsvirke. År
1863 egdes Torneby Österg., 1 mtl ber.
säteri samt 3 1/2 mtl skatte, 1 mtl frälse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
