Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torneåfors - Torp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blåsningen bar skett af Junosuando, Svap- |
pavara och Luossovara samt på sednare i
tiden af Gellivara malmer, uppgåeude
1838 till 485, år 1858 till 779 shä.
tackjern, som föres på Torneå elf, 51/-»
mil till Kengis och 7 mil till Svansteins
bruk, hvarifrån det som stångjern
transporteras antingen på elfven, eller om
vintern, landvägen till Haparanda. En
kortare våg på Kalix-elfven till Törefors,
vid dennes utlopp i Kalix socken, der
säker hamn finnes, föreslogs af Schubert
redan 1820. — Malmen från
Junosuandos grufvor föres 3 mil till Pulokorva,
1/4 mil ofvanför masugnen, och der
koltillgången är lättare att erhålla. Bruket
har 15 frihetsår, räknadt från 1853.
Torp, en socken uti
Wester-Norrlands län och Medelpads fögderi,
belägen 6 3/4 mil från Sundsvall, 12 mil från
Östersund, gränsar i norr till Holm och
Hellesjö, den sednare i Jämtland, i öster
till Stode, i söder till Hassela,
Bjuråker och Ljusdal, alla i Helsingland,
samt i vester till Borgsjö. Längden är
43/4 mil och bredden 2V4 mil; arealen
nära 101 ß qvadratmil, eller:
2,1 I i tid odalåker.
13,.’58 4 " äng.
219, i20 o skogs- och betesmark.
1,594 » mossar.
14,273 » sjöar och vattendrag.
142 >’ gårds- och trädgårdstomter.
S:ma 230,927 (el 1. enl. auuan uppg. 235,061 tid).
Socknen genomskäres af Ljunga elf,
som omkiing kyrkan bildar en bassin,
kallad Torpsjön, och hvaromkring
socknens mest odlade och bebyggda del är
belägen. Imellan Torp- och
Stödesjö-arne har, medelst statsanslag af 253,000
rdr, blifvit (år 1863) öppnadt en 4 1/2
mil lång båtled efter Ljuuga-elfvens
vattendrag. Utsigten från Flackamo backe
är härlig. Höga bergssträckningar löpa
parallelt med floddalen, lemnande
endast öppningar för strömmarne Gimån,
Geterån, Ragg- och Granån. Bland
bergen må nämuas Gjösundsberget och
Borrberget på södra, Hundberget och
Getberget på norra sidan om elfven. Vid
Gissjö by finnas anledningar till koppar-
malm och helsokälla i Rogsta by, hvars
vatten är starkt jern- och svafvelhaltiga
Af den ännu i skogsbygden med finska
seder och språk boende befolkningen vill
man sluta till en tidig inflyttning från
Finland; numera talas dock finskan af
endast några få. Folkmängden är i
stark tillväxt, så att hushållen ökats
fråu år 1650 till 1790 med 183 samt
från sistn. år till 1840 med 456; år
1853 funnos 4,012, samt 1865: 5,342
inbyggare.
Folket, hvars lynne är gladt och
muntert, är i allmänhet sedligt och
ärligt. Hufvudnäringen är åkerbruk, som
pä sednare åren efter laga skiftet
vunnit betydlig tillväxt; på 1830-talet hade
äfven socknens inbyggare ett godt
föredöme i odlingsväg af förvaltaren på
Torpharamars bruk, inspektören J.
Ringdahl. Hufvudsädet är korn, dernäst hafra;
hela utsädet, som 1810 uppgafs till 650,
uppgick 1863 till 1,617 t:r. Dyjord
användes här mycket till gödsel; i
sednare åren har ängsvattning blifvit
anlagd vid Torphammar och Johannisberg,
på sednare stället finnes ett
stamhollän-deri med kor af voightlandsrace,
äfvensom en landtbruksskola. Till löljd af
brist på naturliga ängar har
boskapsskötseln hittills varit ringa. Skogen,
bestående af tall och gran är temligen medtagen.
Af verk och inrättningar finnas
Torphammars bruk, Jansbo manufakturverk
för liesmide-tillverkuing, färgeri och
garfveri vid Geterån, 4 tullmjölqvarnar,
dessutom äro alla åar och bäckar fullbyggda
af husbehofsqvarnar. Bland binäringar
räknas främst forors körande samt
tack-och stångjerns forsling till Sundsvall,
dernäst fiske, jagten obetydlig.
Hemmantalet är 42 29/96 mtl, hvaraf 40 mtl
29 mål, 1 mtl 34 mål krono.
Beskattningen är mycket olika och
ojemn, så t. ex. kan 1/4 skatte i Norr
Nordaned vara lika godt som 3 à 4
skattemål i bygden omkring kyrkan. —
Socknen utgör med Borgsjö ett regalt
pastorat af l:sta klassen i Hernösands
stift samt ett tingslag utan eget
tingshus. Genom socknen löper den
landsväg, som förenar städerna Sundsvall och
Östersund eller rättar Bottniska viken
med Nordsjön, ty den fortsätter sitt lopp
från Östersund, öfver fjellryggen till
Trondhjem. Öfver Ljunga elf finnas
4 broar.
Kyrkan, af sten, är byggd 1785,
och har tornet emot det vanliga bruket,
bygdt på kyrkans östra ända. Barn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
