Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trosa - Trosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
månad 1719, vid hvilket tillfälle endast
kyrkan skonades; efter den tiden har
detsamma aldrig kunnat ernå någon
betydenhet. Staden innehåller 142 hus och
tomter, två torg, Östra och Westra — vid
det förra är rådhuset beläget — två långa
straudgator längs ån, två andra
långgator och åtskilliga tvärgator. Längden
är 1,380 alnar och bredden 570. Långt
upp i nordvest ligga skolhuset och
kyrkan, den sednare af sten, utan torn,
anlagd på 1600-talet. Den lilla staden, som
iunehar JV? 73 bland rikets städer och
hör till 5:te klassen, begärde förgäfves
1848 att få komma under landsrätt; i
följd deraf har den ännu borgmästare och
två rådmän m. m. Kyrkoherden bor i
landsförsamlingen. För öfrigt finnas här
stadsläkare, apothek, postkontor sedan år
1757, tullkammare o. s. v. För
undervisningen är sörjdt genom en pedagogi
med en lärare. Stadens hufvudnäring är
en för städer något ovanlig, nemligen
fiske, som drifves af en stor del af
stadens borgerskap, de s. k. »skärborgame».
Handelsklassen representeras af två
personer; år 1863 räknade man för öfrigt
2 färgare, 2 skomakare, 3 skräddare, 1
bagare, 1 guldsmed, 1 kopparslagare, 1
källarmästare, 1 murare, 1 målare, 1
sadelmakare, 1 smed och 1 snickare. Stadens
egen sjöfart besörjes endast af —
roddbåtar; men år 1865 kom man sig före
att inköpa en liten ångbåt, som nu gör
turer på Stockholm. Allmänna
bevillningen år 1863 var 546 rdr. Antalet
invånare har uuder sista århundradet vexlat,
meu hufvudsakligen aftagit. Ar 1766
var det 566; 1810 uppgick det till
endast 459, 1840 till 529 och 1864 endast
454. Stadeus jord utgör 706 tid 31,7 kpl.,
hvaraf omkring 27 tid stadsplan, 271
tid inegor o. s. v.
Trosa, landsförsamling i Hölebo
härad al Nyköpings län, i ecklesiastikt
hänseende tillika med annexet Wagnhärad
utgörande ett konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, begränsas i norr af
Wagu-härads socken och Trosaåu, i söder och
sydost af Trosafjärden och stadens
egoområde, i vester och sydvest af
Westerljungs socken och Hålfjärden. Med en
bredd af 1/2 mil sträcker sig denna
socken omkr. 1 mil i längd från nordvest
till sydost, men omfattar derjemte en
skärgård ungefär l/2 mil till sjös,
deribland en mängd öar och holmar, såsom
Hanö, Kinholmen m. fi. Socknen
innefattar 29 7/8 mtl, hvaraf 20 5/8 frälse, 2 1/2
krono samt 6 3/4 skatte, på en areal af
7,625 tunnland land; inbyggarnes antal
utgjorde år 1766: 706, hade år 1810
nedgått till 652 och 1815 till 666, men
höjde sig åter 1850 till 885 och steg
1864 till 910 personer. Hela
taxeringsvärdet uppgick 1863 till 614,200 rdr.
— Äfven här återfinnes den vanliga
skärgårdsnaturen: berglandig skogsmark
mellan fjärdarne, klippfvllda stränder med
små täcka dalgångar, men längre upp i
landet jemnare mark med spridda kullar
af obetydlig höjd. Skog finnes till
husbehof, ehuru ej byggnadstimmer mera än
i sydvestra delen, der skogen Ashorn
utbreder sig. Jordmånen är öfver hufvud
leraktig i dalarne och på slätterna; på
en ö i skärgården, Edarnö, har man
upptagit en grufva, som håller silfverhaltig
blyglans. Åkerbruk och skogshygge
utgöra jemte ett icke obetydligt saltsjöfiske
hufvudnäringarne.
Kyrkan, ända till framemot slutet af
1500-talet gemensam för
landsförsamlingen och staden, ligger vid den sydliga
utgreniugen af Stockholmsvägen, som från
Wagnhärad leder mot söder och sydost
till Trosa stad, på ett afstånd af l/2 mil
från denna stad, samt 4 1/2 mil från
Nyköping. I fordna tider har staden varit
belägen invid sockenkyrkan. Den
nuvarande kyrkan är gammal, troligen från
1400-talet, men reparerad och försedd
med nvtt torn efter en år 1776 timad
eldsvåda. Altartaflan är en skänk frän
Thureholms gods, bland hvars egare
slägterna Gyllenstierna och Bielke äfvenledes
låtit derstädes uppföra hvar sitt grafchor;
i det Gyllenstiernska skall Christina
Gyllenstierna hvila. — Bland fornminueu
nämnas en runsten vid Berga, åtskilliga
grafhögar och stensättningar samt märken
efter den gamla stadsbryggan. Såsom
särskildt anmärkningsvärdt kan anföras,
att man på ett ställe finner en stenhäll
upplagd på mindre stenar, det enda
minnesmärke af detta slag i hela mellersta
Sverige. Ett senare historiskt minne hafva
våra östra grannar qvarlemnat genom sina
gräsliga härjningar i socknen 1719.
Thureholms gods omfattar en betydlig
del af socknen, nemligen 13 3/4 mtl; för
öfrigt lyda härstädes 3 1/2 mantal under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
