Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tubbetorp - Tubbetorp - Tufve - Tufvan - Tuhundra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Westgötalagmannen Tubbe, hvilken tros äfven
innehaft något embete vid konungens
hof, ty han kallas Tubbe Stallare och
beskrifves såsom en orättrådig man.
Stället har varit ett domprostens i Skara
præbende-hemman af 2 mtl, men
tillhörde 1813 handelsman N. Fridells enka,
gederrrera Theofila Lejonstolpe och
med-arfvingar. Säteriet uppgafs 1818 haft
44 t:rs utsäde, ymnigt höbol till 100
parlass, skog till husbehof, prydlig
manbyggnad af trä med trädgård.
Tubbetorp, egendom uti Siene
socken af Kullings härad och Elfsborgs
län, utgöres af 3/4 mtl rusthäll, bebygdt
för ståndspersoner och med vacker
trädgård, samt underlydande 1 frälse-säteri
Brunlid, 1 1/4 mtl frälse och 1 1/4 skatte,
Gongstorps tegelbruk och Spånga qvarn
med 2 par stenar allt i samma socken,
samt 1/4 sk. Horla i Horla socken; sjelfva
Tubbetorp är uppskattadt till 28,000
rdr; hela godset till öfver 100,000 rdr
rmt; egare landtbrukaren A. G.
Wettergren.
Tufve, Tufa eller Tiufo, Tuffuo på
1550-talet, socken uti Östra Hisings
härad af Göteborgs och Bohus län, före
1634 moderförsamling, men nu annex
under Lundby; areal 19,677 qvadratref
= 3,514 tld; 14 mtl skatte, 1/2 krono,
5 frälse; 688 inbyggare (år 1865). —
Kyrkan af sten och obekant ålder. Fast
folkskola sedan Mars 1850;
sockenbibliothek finnes. Midt emot skolhuset
är en backe, kallad »Tången» (tinget?),
belägen nästan midt på Hisingen, hvarpå
finnes en s. k. domkrets eller
»tingskringla» af 12 stenar, der folket under
den tid druidismen herrskade i vårt
land, hade för sed att samlas för att
derstädes dyrka sina gudomligheter och
afgöra sina ömsesidiga angelägenheter,
skipa lag o. s. v. Qvillen, en bäck
mellan Nordre elf och den egentliga
Göta elf, utgjorde år 1554 östra
gränsen för den gamla svenska andelen af
Hisingen, se vidare 29 del. sid. 72 af
Handl. rörande Skandinav, historia. —
Största gården är säteriet Holm; — vidare
märkes 1 mtl Grimbo; — 1/4 mtl Hukö
är komminister-boställe. — Adress:
Göteborg.
Tufvan, en egendom uti Wexiö
landsförsamling af Konga härad och
Kronobergs län, vackert belägen nära sjön
Trommen, 1/4 inil från Wexiö, utgöres
af 4 mtl skytte, utbrutna ur byn
Telestad (se den art.) och bebyggda omkr.
1819 af garfvaren Björklund, som
uppodlade »der mossiga ängar och mossjord
förut gåfvo blott ett osuiidt och ringa
hö»; beboddes af biskop Tegnér, förrän
enkebiskopinnan Mörner afflyttade från
biskopsgården. Enligt uppgift i Wexiö
tidning har denna vackra egendom, som
för några år sedan inköptes för 240,000
rdr af bolaget Ed. Meijer à C:ni i
Carlshamn, nyligen (1865) blifvit försåld
till ena bolagsmannen, possessionaten
H. W. Claesson för 177,000 rdr rmt, i
hvilkeu summa inventarierna äro
inbegripna.
Tuhundra, härad i Westerås län,
beläget vester om staden Westerås och
begränsadt i norr och nordost af Norrbo
härad, i öster dels af Norrbo, mot
hvilket Svartån ett stycke utgör gräns ned
till Westerås, dels af Westeråsfjärden, i
söder af Mälaren (Tidöbugten) eller
Asköviken, i vester af Snäfringe härad.
På en areal af endast 1,6 qvadratmil,
omfattar detta härad socknarne Lundby,
Barkarö, Dingtuna och Lillhärad, med
196 1/l6 mtl, samt en liten del af S:t
Ilians församling i Norrbo härad.
Inbyggarnes antal (oberäknadt S:t Ilian)
uppgick 1805 till 3,545, hade år 1840
minskats till 3,497 och utgjordes 1863
I af 3,902 personer.
Landet utgör hufvudsakligast en
skoglös slätt med i allmänhet god lerjord.
I norr finnas dock låga skogbeväxta
bergåsar och talrika kärr, hvarur en
å upprinner, hvilken sedan i en
bördig floddal flyter i sydlig rigtning och
strax öster om Strömsholm utmynnar i
Mälarviken Freden inom Snäfringe härad.
På nordöstra gränsen upprinner ett
annat vatteudrag, som likaledes flyter mot
söder till Asköviken. Längst i vester
finnes en bergländig trakt, som
uppfyller den hithörande delen af S:t Ilian,
och längst i sydvest påträfifas jemväl
några bergkullar. Den sydöstra delen
af landet bildar en halfö i Mälaren af
föga höjd med släta ängar och bördiga
åkrar, ehuru i allmänhet något sidländta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
