- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
127

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tunaberg - Tunafors - Tunalund - Tunalän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Näfveån, men flyttades då 1/4 mil längre
i vester. Kyrkan, af trä, utan torn, är
byggd 1620 och utvidgad 1776; har
2:ne murade grafvar för slägterna
Silfversparre och Sederholm.

Fornlemningar äro: grafhögar vid
Ytterbo, vallar på Pryssegårdsängen,
stenhopar på Gullängsberget, 218 (?) fot öfver
berget, och Svartudden. — Största godset
utgöres af Näfveqvarns styckebruk och
Tunabergs koboltverk med underl. 30 1/2
mtl, Adolfsbergs och Österbergs samt
Beatæ grufvor och kopparverkets skog.
Bland hemmans-namn förekomma
Koppartorp, Fada, Brakärr, Fogelhyttan,
Uttervik
, kommin.-boställe. — Adress:
Nyköping.

Tunafors, en brukslägenhet invid
Eskilstuna, i Klosters socken af
Öster-Rekarnes härad, belägen vid ån, på en
för industriela anläggningar särdeles
lämplig plats. Verket kallades fordom
Eskilstuna hammare och förekommer under
detta namn på Carl IX:s tid; sednare
fick det namnet Thomas Blonimertz’
hammare. Af Carl XI indraget till
kronan, upplåts det sedermera år 1734 åt
woiwodinnan Alina Woynarowska tillika
med Tynnelsö och åtskilliga andra gods
för en fordran af kronan, och egde då
snii-desrätt till 460 sk℔; 1749 såldes bruket
till Halenius, ökades följande året med 100
sk℔ stålsmide och 15 sk℔ frälse fören
plåthammare. På 1780-talet, då bruket
egdes af Nettelbladt, fanns en nyanlagd
kopparhammare tillika med äldre knipp-,
spik- och stångjernshammare, valk och
stamp; sednare återgick verket till slägten
Halenius, och har på sista tiden egts af
assessorskan M. S. Noreus, född
Halenius. Koppar-, stångjerns- och plåtsmidet
nedlades dock 1845; följande året
privilegierades ett manufakturverk, bestående
af jerntrådsclrageri med räckhammare. Ar
1850 funnos här knipp-och
manufakturhammare, sliplius, valk och tegelbruk.
Ären 1858—59 anlades ett valsverk;
dessutom finnes qvarn, såg och
ben-stamp; alltsammans var 1863 taxeradt
till 40,500 rdr rmt. — Numera synes
dock en ny aera snart komma att börja
för Tunafors. Inbjudning har nemligen
under November månad 1865 utfärdats
af två personer, som böra anses
kompetenta att bedöma ett dylikt företags
utsigter, nemligen fabrikören L. F. Ståhlberg
på Stålfors och kaptenen G. Nerman, till
bildande af ett bolag under namn af
»Tunafors bolag», för att tillgodogöra de
rika krafter naturen härstädes erbjuder.
Det nya bolagets syftemål är dock ej
att sjelft drifva rörelsen, utan går ut på
att endast uppträda såsom förläggare af
verkstadslägeuheter med drifkraft för dem
| soin syssselsätta sig med den finare
jernhandteringen, men icke hafva nog stora
förlag att sjelfva skatfa sig verkstäder
och kraft att dermed drifva sina
arbets-i maskiner. — Ett 19 fot högt fall i
Eskilstuna-ån lemnar en hittills
obegagnad vattentillgång, hvarest under vanliga
förhållanden 900 kubikfot vatten
fram-rinner i sekunden, af hvilka tredjedelen,
motsvarande 300 hästkrafter, skall
tillgodogöras för jernhandterings drifvande;
den återstående vattenmängden skall
användas för de redan befintliga
vattenverken, som likväl äro ämnade att
förändras. Inköpssumman för vattenfallet
med alla tillhörande byggnader och
inrättningar är 220,000 rdr, men derjemte
bör bolaget disponera ett kapital af
80,000 rdr till utförande af förändringar
och till företagets utvidgande.

Tunalund, gästgifvaregård, 3/8 mtl
frälse, uti byn Tuna, om 8 mtl, uti
Hjelsta socken af Lagunda härad och
Uppsala län; skjutsar till

Säfva i norr.....1 1/2 mil.

Långtora i v. n. v. ... 1 1/4 »
Wänsjö i Westerås län . . l 1/4 »

Bo<i></i>lsta i s. o......1 1/2 *

Litslena i vester .... 1 »

Tunalän, ett härad i Kalmar län, i
vester skildt från Aspelands genom en
landrygg, gränsar i öster till Östersjön, i
j norr mot Södra Tjust; den bekanta
klippan Jungfrun hörer jämväl hit, ehuru
belägen närmare intill Stranda härad.
Häradet intager en yta af 6,919 qv.mil,
hvaraf 150,890 tid fast land, 0,399
vatten, fördelade på 137 5/8 mtl.

Häradet, som utgöres af tvenne
uppsocknar, Tuna och Christdala, samt
skärsocknen Misterhult, anses i afseende pä
naturskönheter vara ett bland de mest
i gynnade i riket. Här finner man
öfverallt en behaglig omvexling af sjöar,
skogar, berg, källor och floder; en
skärgård, rik på vackra öar, med bördig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free