Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Täby.
Grebby, Skålhamra äro välbyggda gårdar
af skatte- och frälse-natur. Björkby, 11/4
mtl prestgård; — V2 mtl Skogberga,
kommin.-boställe. — 1 mtl Skålhamra,
1 , mtl Risbyhle, 3/4 mtl Fällbro och 1
mtl Thorslunda, hvilka i civilt afseende
tillhöra denna socken, räknas i kyrkligt
hänseende till Fresta socken, Thorslunda
likvisst endast hvart 3:dje år. — Adr.:
Stockholm och Afva eller Ensta.
Täby, socken i Örebro härad af
Nerike, annex till Mosås af Örebro prosteri,
omfattar på en areal af endast 5,207
tid 18:> 8 mtl, hvaraf 161/8 skatte, ll/2
krono samt 1 frälse, och beboddes år
1865 af osa 780 personer, emot 436 år
1805. — Kyrkan, gammal, byggd af
sten, är belägen österut i socknen, 1
mil från Örebro, i närheten af Täbyån,
en ström, som från Siiallunda socken i
sydvest flyter in i socknen, gör en båge
mot norr och derefter mot sydost, då
den utgör Mosås sockens södra gräns,
hvarefter den utfaller i den temligen
stora, men grunda Mosåssjön, belägen
114 fot högt öfver hafvet. Denna å har
under sitt lopp åtskilliga namn; efter
sitt utflöde ur Mosåssjön antager den
namnet Telgeån och utfaller i Hjelmaren
vid Segersjö efter ett lopp af 7 mil.
Trakten i närheten af ån inom Täby
socken är i allmänhet sänk, mellersta
delen af socknen är slättbygd med god
jordmån af lerjord och svartmylla, den
norra är deremot något skogig och
kuperad. — De flesta gårdarne ligga i
byelag. — Adress: Örebro.
Täckhammar, ett och V2 fr.säteri uti
Nyköpings län och Bärbo socken af
Jönåkers härad, 1 mil från Nyköping, 33/4
mil från Sparreholms jernvägsstation,
med underlydande 11 mtl, belägna i
Bärbo, Råby och Runtuna socknar.
Godsets läge nära sjön Långhalsens utlopp, i
förening med den på 1850-talet
uppförda ekonomie-byggnaden, — troligen
den vackraste i Södermanland — hvars
yttre prydes af småtorn och som
inrymmer bland annat mejeri i tre våningar,
med en 10 alnar hög mjölksal, göra
ställets namn till en sanning.
Mangårdsbyggnaden, af sten, är
uppförd år 1800 i enkel smak på en liten
klippa, som stupar nästan ner i sjön.
För blott få år tillbaka var Täckham-
Täck hammar. 151
mars täcka strandudde öfver- och
kringbyggd af småruckel, nu finnas vid
ut-gårdarne och arrende-hemmanen uppförda
tidsenliga byggnader, äfven arbetsfolket
har erhållit snyggare och sundare
bostäder.
Första gången Täckhammar af
häf-I den nämnes är 1385, då en Finvid
Finvidsson (enligt Tham) sålde (huru
stor del af det nuvarande Täckhammar
är ej kändt) jord här till Bo Jonsson
Grip. Ar 1399 skref sig en Peder
TolVason till Täckhainmar, år 1500
tillhörde det Nils Ehrengislason och läugre
fram på 1500-talet Erik Gabriel
Oxenstierna, sedermera befinnes gården eu
längre tid innehald af fruntimmer. Eu
kusin till den store rikskansleren Axel
Oxenstierna, fröken Ebba^ Eriksdotter
Oxenstierna till Eka och Arstad, köpte
på 1620-talet, dels af drottning
Christinas förmyndare-regering, dels af enskilda
alla till Täckhammar hörande gårdar
utom 2l8 mtl och bildade alltså godset
! nästan sådant det ännu i dag sig
be-, finner; det kom sedan till hennes
systerdotter Sofia Christina Natt och Dag,
i gift med en af Carl XlLs hjeltar, gen.
frih. Carl Gustaf Creutz, som tillköpte
resten, Tuna 2 mtl och Rösbol 1 s mtl,
hvilket sistnämnda alltsedan har utgjort
största och bästa delen af hufvudgården.
Efter hans död 1728 innehades godset
I af döttrarne; kom med eu deras
syster-I dotter till frih. Fredr. Bengt Rosenhane,
som tillöste sig hela Täckhammar och
var deraf egare till sin död 1800, samt
ärfdes af dottern Sofia Eleonora,
sedermera friherrinna Jennings, bela
Södermanlands grande tante pä sin tid,
om hvilken skulle kunna berättas
åtskilligt karakteristiskt för lefnadssättet och
sederna ännu på 1800-talet, men vi
inskränka oss att omnämna att den ömma
friherrinnan, som var så gifmild, att hon
aldrig nekade torparen när han kom och
bad om 1 tunna råg, lät sig kyssas pa
hand af alla yngre än hon sjelf;
underlydande fingo nåd att kyssa hennes
kläd-nad. Hon styrde emellertid i sitt lilla
hof på Täckhammar efter bästa förstånd,
så att godset blef ett tiggaregods — och
hon sjelf fick gå från gården för Lara
i godhets skull. Redan år 1850 såldes
i väl Täckhammar till landshöfding G. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
