Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1’^rrup.
1’gglansryd. 167
(ler (det var vid sjöslaget vid klippan
Jungfrun i Kalmar Sund), och
bevakades mycket väl, emedan han i kriget
stridt mot vart folk med stor mandom
och spillt många tappra svenskars lif.
Men han var en i allt sitt väsende
behaglig man och vann bland konungens
män många vänner, som talade väl om
honom för konungen. De framförde
slutligen hans önskan och begäran, att blifva
lössläppt ur sitt fängelse så länge
allenast, att han kunde tira sitt bröllopp och
derefter hos sin brud få dröja qvar hemma,
tilldess den säd han nu skulle så
densamma vår, blefve mogen till skörd.
Konungen antog dessa vilkor och gaf
sin förnäma fånge lös, sedan han nu
på ed och riddarelöfte sig förpligtat att
återvända i sitt fängelse efter den tid,
som betingad var. Herr riddaren for till
sin gård i Skåne och höll sitt bröllop
med glädje och fröjd, samt sådde sin
åker; men den säd, som han sådde, var
tallfrö. När nu hösten kom och
konungen förgäfves väntade på sin fånges
återkomst efter aftal, sändes honom bud och
påminnelse om hans gifna hedersord, att
återkomma, när den skörd han sått var
mogen; nu, mente konungen, var hösten
förbi och skörden mogen samt bergad.
Men riddaren svarade, att det var
tallfrö ban sått på alla Ugerups gärden,
och många höstar torde ännu dröja, innan
den sådden blefve mogen. Då märkte
konungen, att hans fånge var en slug
man, och på hans återvändande i
fängelset gjordes mer icke något anspråk.
Den tallskog, som då såddes, växer ännu
på alla Ugerups gärden.
Arild Urup och hans trogna brud,
Thali Tott (hvilka voro de i sagan
om-förmälde), lefde sedan länge till stor
välsignelse för omgifning och
under-hafvande; men småningom har väl
deras minne förbleknat, så att sagan blott
vet att omtala uppkomsten af Ugerups
furuskogar, dock skola häfderna förvara
den ädle riddarens namn bland
mennisko-vännernas antal åt en tacksam efterverld.
Af egare i en sednare tid nämnas den
tappre öfversten Kjeld Christoffer
Barne-kow, gift med en dotter till fältmarskalken
Ascheberg; deras dotter Brita, död 1771,
gift ined kongl, rådet J. A. Meyerfelt,
skref sig till Ugerup och Söfdeborg. Ar
1863 var gr. E. von Reventlow i
Danmark och år 1864 hr P. C. Clausen på
Hejdeholm egare till mtl af säteriet
samt underlydande mtl frälse med
en areal af 1,300 tid, deraf omkring
! -500 tid furuskog; till godset höra mejeri,
schäferi med 200 får af Dishlev-raee,
v ’
i tegelbruk, benstampsverk och 2
mjöl-i qvarnar; alltsammans tax. till 200,000
! rdr. Resten af säteriet, mtl, tax. till
30,000 rdr, egas af 5 bönder. Utom
säteriet, som 1818 uppgafs af Djurberg
varit majorsboställe, finnas i samma
socken 4 mtl frälse Ugerup. Mellan Ugerup
och Gringelstad ses omkring 60 resta
stenar och dervid en oval »Sköldborg"
1 med en Hildursten, som torde utmärka
: stället för en forntida tings- och
envi-gesplats.
Ugglebohl, ett mtl frälse-säteri uti
Ölme socken af Ölme härad och
Carlstads län, beläget omkring 11/2 mil från
Christinehamn; såsom egare uppgifves
i af Fernow från slutet af 1300-talet, då
’ det skrefs Uggleboda, ända till början
af 1600-talet Drake-slägten, sedan en
Gyllengrip. I slutet på 1600-talet Håkan
Andersson Fegræus, adlad Fägerstjerna
till Lundholm och Uggelbo; hans dotter
var moder till lagmannen Carl von
Numers, död 1763, och som äfven synes
varit egare; till sednare tids egare
räknas major H. von Yicken, dennes enka
Anna Wendela Lagerhjelm, † här 1814,
derefter sonen, löjtn. G. W. von Yicken,
död här 1828, hvars enka innehade år
1863 säteriet med 2:{ 4 mtl
underlydande; hela taxeringsvärdet är 82,587 rdr,
folkmängd 133.
Uggelsta, egendom, se Lena socken
i Uppsala län.
Uggelsäter, Vestra och Östra. Två
mtl skatte uti Huggenäs socken af
Carlstads län; se art. Huggenäs.
Ugglansryd, ett mtl frälse-säteri i
Ryssby socken af Sunnerbo härad och
Kronobergs län, vackert beläget på östra
stranden af Stensjön, 11 2 mil v. från
Wieslanda jernvägsstation, 3/4 mil från
sockenkyrkan, nämnes 1637 såsom
tillhörande Jöran Påhlman, hvars söner
sedermera adlades; stannade länge inom
slägten, tills det inköptes af kaptenen
friherre A. J. Raab, som ännu 1863
innehade detsamma. Till egendomen höra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
