Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
182
lltuna.
t||una.
niugar ega artistiskt värde) och raka
hållniug någonting gammalt
aristokratiskt, som väl passar tillsammans med
dess 220-äriga anor. Bland annat visas
här än den häst, som flera gånger
genom sin snabbhet frälsat kon. Carl X:s
lif i striderna, nu uppstoppad och med
konungens sadel uppå. Slottet omgifves
af en bland landets största och bäst
vårdade trädgårdar med park, orangeri,
höga majestätiska lindalléer, af hvilka
Drottningalléen är bekant för sin längd,
vattenkonster, sköna konstgjorda kanaler
och holmar, en kiosk (tempel); på
Kaninholmen linnes badhus. En nv kyrka,
efter rituing af Scholander, i s. k.
isländsk renaissancestil, invigdes år 1864.
Kapellet hör till Solna pastorat, och
slottet har gemensam ståthållare med
Haga. Kungsgården har genom kongl,
kammarkollegii utslag den 10 April
1862 blifvit satt till mtl, samt åker
och betesmark med Sörenstorp till {j^
mtl, efter hvilka hemmantal extra-ordin.
utskylder och besvär skola, på sätt kongl,
brefvet af den 8 Maj 1839 stadgar,
utgöras; arealen uppgifves till 276 tid.
Ett stycke fråu Ulriksdals slott och vid
sjelfva ingången till den pä vackra
lustställen öfverflödaude parken, ligger en
byggnad, kallad Conßdencen, fordna
platsen för Gustaf IILs förtroliga samqväm,
sedermera förvaringsrum för rustningar
och kuriosa, nu mer förflyttade till
klädkammarens museum.
Ultuna, kungsladugård uti
Bond-kyrko- eller Uppsala landsförsamling,
Ullerakers härad och Uppsala län, är
belägen vid Stora Föret, ett stycke
söderut från Uppsala stad. Den har
fordom bestått af 125/8 mantal, men blifvit
år 1782 fastställd till 12% mtl, och
intager en egorymd af 1,568 tid, deraf
480 tid åker, 395 äng och 388 skogs
samt sämre betesmark. — De på egorna
befintliga grafhögar vittna om ställets
fordna större betydenhet och har man
äfven här velat finna det gamla
Ulleråker; de till tusentals funna naglar
synas utvisa, att här fordom varit
skepps-hamn. För öfrigt kunna vi om stället,
som fordom varit kungsgård, endast
anföra att den år 1634 undergått vådeld,
som utbröt just som arrendatorn
anställde bröllop ät sin dotter; vid den-
samma omkommo 200 nöt och 16 hästar.
Sedan vid kungsladugården en längre
tid varit schäferi, holländeri och
tegel-rörsläbrik, öfverläts den år 1848 till
Ultuna landtbruksinstitut, dervid äfven
förenades mejeriskola, och der ett antal
elever från 18 till 35 årligen erhålla
undervisning. Af kungsladugårdens
of-vanuppgifna areal utgöra 370 tid åker,
342 tid äng, 62 tid Fräkenbotten
institutets hufvudgård, hvarå nedanstående
uppgifter å skörd, både vid ladugårdens
öfverlåtande ät institutet samt för året
1862 meddelas till upplysning om till
hvad grad Ultuna gård förbättrats och
stigit i värde på nämnda tidsperiod.
Skörd
år 1848. — år 1862.
Hvete....... 51 t:r. — 137 t:r.
llåg....... 448 » — 303 »
Korn........136 » — 700 »
Blandsäd.....107 » — 632 »
Arter och Vicker .141 » — 173 »
llotfrukter..... 709 » 1,605 »
Hö....... 35,300 Ut. 41,430 Ut.
Skördens värde, beräknadt efter årens
bokpriser, år 1848: 11,443 rdr, år 1862:
31,250 rdr. Värde af kreatur år 1848:
7,845 rdr, år 1862: 28,516 rdr. Värdq
af öfriga inventarier år 1848: 2,341 rdr,
år 1862: 37,998 rdr. Under dessa 15
år har institutet nedlagt i omkostnader
204,539 rdr för byggnader och
grundförbättringar å egendomen, hvaraf äro af
egna medel tillskjutna 147,827 rdr, det
öfriga genom statsanslag och inbesparade
medel vid egendomens tillträdande. 1863
års taxeringsvärde upptogs till 200,000
rdr rmt. Hela behållningen, af så väl
hufvudgården och ladugården som
arrenden, har årligen uppgått till 29,000 rdr,
deraf har användts till byggnader och
inventarier ärligen 9,855 rdr samt till
läroverkets underhåll 3,964 rdr, hvadan
egendomens skötsel och förvaltning
beräknas uppgått årligen till 15 à 16,000
rdr rmt. Vid holländeriet finnas tjurar
af korthorns- och avershire-race, schäfe-
v 7
riet 130 får af elektoral-race. Vid
tegelrörs-fabriken tillverkades år 1856:
125,000 st. tegelrör. Gasverk är här
nyligen anlagt. På 1720-talet fanns här
en inrättning för mekaniska maskiners
utarbetande, hvilket dock såsom ej
uppfyllande sitt ändamål snart måste öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
