Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
188 Indersrik.
Indersåker.
i
antalet vattendrag. Jordmånen är i
allmänhet skogs- eller mojord, sällan ren
lera, mera sand: mossar och kärr äro
många. Råg och hafra odlas mest,
dernäst potates och äfven lin.
Boskapsskötsel och fiske hållas före att vara
mer lönande än åkerbruket. För
handaslöjder har folket stor fallenhet.
Tax.värdet är 2,121,400 rdr rmt. Kyrkan,
gammal, är byggd af timmer. För det
stora antal inom skolålder varande barn,
uppgående till 1,000, ansågs 1862 vara
af nöden 4 nya skolor utom inom
pastoratet förut befintliga 5 ambulatoriska.
Vid kyrkan hålles vanligen hvarje vecka
försäljning af spannmål och
lifsförno-denheter. Poststation finnes sedan 1861
vid lägenheten Carlslund.
Här märkas säterierna Forssvik, raed
gjuteri och jernbruk, och Fräckestad
(Fräkstad). — Sättras jernbruk; Granviks
och Igelbäcks masugnar (den sednare
synes ligga inom Tiveds sockens område):
— egendomarne Sannnm, Måsebo och
Bolet, med bernstensgrufvor; i sistu.
har dock malmfyndigheten så aftagit,
att dessa grufvor, förr lemnande 260
skti, nu mer ej äro brytvärda.
Björs-torp, Backen, Näs och Perstorp äro
hela frälse-hemman. — Adress:
Mo-holm.
TJndersvik, annex-socken till Arbrå
pastorat, är belägen uti Södra
Helsingland af Gefleborgs län, 6V2 mü
n-från Söderhamn; areal 23,559 tid fast
mark, 0,ii9 qvadratmil vatten; 213/16
mtl skatte, p’lß mtl krono, bebodda år
1865 af 960 inbyggare på 244 hushåll.
Jordbruk och linsäde äro hufvudnäringar.
Rörande kyrkans uppförande finnes en
sägen, att fyra husfäder, neml. Simeon
i Simeå, Bo i Boåker, Spjute i Spjutnäs,
som nu kallas Kyrkbyn, samt Unar i
Wiken, alla mäkta förmögna män,
ledsnade vid den långa kyrkvägen till Trönö
och byggde sig derför egen kyrka. —
Socknen har fast folkskola. — Byar:
Djupa, Offerberg, Löfvik, Fällby rned
qvarn och sågverk; Dalsjö såg;
Prest-bordet, 9/lfi mtl. — Adress: Bollnäs eller
Ljusdal.
Undersåkers Lappmark, är en
gemensam benämning för de
Lappfjell-marker inom Jemtland hvilka tillhöra
så väl Undersåkers som närliggande
socknar och bilda deromkring eu
häst-skoformig ram, från Fölinge och
Hota-gen, långs efter riksgränsen i norr och
vester, intill och emot Herjedalen i
söder; härinom äro källorna till
Indals-’ elfvens vestliga flodgrenar, Undersåkers
elf och Hjerpeström, och på
sockne-gränsen, midt emellau Kall- och
Åre-; sjöarne, uppstiger, nära 5,000 fot öfver
hafvet, Jeratlands högsta fjellberg,
Åre-i skutan.
Lapparnes områden i dessa
fjelltrak-ter äro väl nu genom afvittring bestämda
och utgöra en del, från l’/2 till 3 mil
bred och vid pass 19 å 20 mil lång
sträckning, men besittningsrätten till
åtskilliga fjellmarker inom Undersåkers och
Are socknar voro ännu 1854 föremål
för tvist, och kronomarkerna i Kall ännu
icke afrösade (se vidare art. Åre s:n).
Dessa områden innefatta höga berg och
fjell samt mellanliggande dälder, beväxta
raed låg granskog, fjellbjörk och på
sådan mark vanliga busk-och foderväxter;
dock äro fjellen här mer afrundade och
dalarne mindre djupa, än i de norra
Lappmarkerna. Här nomadiserande
Lappar, som flytta ej långt nedom fjellen
höra i kyrkligt afseende till Undersåker.
» n /
Lapparnes tillförne begagnade
renbetes-laud nedåt landsbygden äro genom
skogseldar förstörda, och sedan de flesta
fiskevattnen nu mer tillhöra Svenskarne finnas
här inga egentligen s. k. Fiskarelappar.
På 1850-talet funnos endast 4
nybyggen : Frankrike vid Offerda]sfjellen,
Tef-verdalen och Enbågen i Are och
Strådalen i Kall, dessa lifnära sig raed
boskapsskötsel. Alla härvarande Lappar
förstå svenska språket, men deras lappska
dialekt är så afvikande från
Westerbott-niska Lapparnes, att lappska bibeln och
andra andaktsböcker icke kunna
begagnas på detta språk.
Kopparmalmsanledningar hafva väl blifvit inmutade i
Lundören, Härängskalet och Handöl, men föga
eller litet bearbetade, äfven
tälgstens-tillverkningen vid Handöl, ehuru uråldrig,
är ej särdeles utvidgad;
silfvermalms-anledning har varit inmutad af
engelsmän i fjellet Glucken på Norska
gränsen. Snasahögen, ett 3/4 mil i vester
frän Handöl beläget fjell, säges vara
rikt på sällsynta växter. Den största
och för hjuldon, omkring 1820, färdig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
