Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppsala.
Uppsala. 195
fångrummen under fästet »Styrbiskop».
Förstördt genom den stora eldsvådan
1702, låg slottet öde, tills det 1744
genom dåvarande kronprinsen Adolf
Fredriks försorg återställdes. Södra tornet
uppfördes först åren 1815—1820. På
slottets borggård är rest en bröstbild af
Gustff I, uppburen af fyra kanoner på
en fotställning af granit. Slottet är
boställe för konungens befallningshafvande
i Uppsala län. Gustavianum, vester om
domkyrkan, uppfördes år 1G22 på Gustaf
Adolfs befallning, innehåller numera
universitetets tafvelgalleri och museum samt
två föreläsningssalar, af hvilka den större
begagnas såsom studenteorpsens allmänna
mötessal. Carolina Rediviva, beläget
nedanför slottet på den s. k.
Carolinabacken, midt framför Drottninggatan,
eger ett ganska dominerande läge och
synes vida omkring Upplandsslätten jemte
slottet och domkyrkan, men är uppfördt
i en smaklös stil. Det grundlades af
Carl Johan år 1819 och upptages-af det
akademiska bibliothcket, det förnämsta
offentliga svenska, med öfver 130,000
böcker och 7,000 handskrifter;
hufvudsakligen grundadt genom åtskilliga
klosters bokförråder, räknar det sin
egentliga betydenhet från år 1621, då Gustaf
11 Adolf lät föra de sista spillrorna af
de medeltidsbibliotlieker, som förvarats i
Stockholm, till Uppsala. Den vackra
och väl ordnade botaniska trädgården,
sydvest om staden nedanför slottet,
in-rymmer sedan början af detta
århundrade ett större stenhus med orangeri,
boställsrum för Hist. Nat. professorn, ett
ej begagnadt auditorium, prydt med Linnés
staty af Byström, naturaliekabinettet ra. ra.
Nya Laboratorium Chemicum, en stor
palatslik byggnad, är uppförd i sednare
åren midt emot Carolina Rediviva, skild
derifrån genom engelska eller
Carolinaparken, i hvars midt år 1853 restes en
en byst af konung Carl Johan,
modellerad af Fogelberg. Stallmästaregården,
en låg byggnad med två långa flyglar,
som innehåller lokaler för akademiens
stallmästare, fäktraästare ra. fl., är
uppförd på sararaa plats, der fordna
erke-biskopshuset var beläget.
Erkebiskops-huset vid Odinslund intar sararaa plats
som fordom den s. k. probstegården. Här
utanför reser sig i Odinslund en hös:
o 0 a
obelisk med inskrift: Ȁt Gustaf Adolf
den Store i Svenska folkets namn al
Carl XIV Johan, 1832» Observatorium,
anlagdt på 1840-talet nordvest om
staden, utanför Fjerdingstullen, innehåller
auditorium, bibliothek ra. m. Slutligen
må näranas det Nya sjukhuset nedanför
Slottsbacken emot ån, uppfördt åren 1863
— 65. De öfriga akademien tillhörande
husen äro af mindre betydenhet.
Akademiens egendom utgöres af 11 stenhus
i staden, flera tomter, akademiqvarnen
ined 12 par stenar i Fyrisån jemte fiske,
3862/3 mtl i Uppsala, Stockholms,
Westerås, Örebro och Gefleborgs län, 5
såg-och 7 mjölqvarnar, 1 tegelbruk, 254 tid
stadsjord, kronotionde af 18 socknar samt
Sätra brunn vid Sala. Dessutom äro
under akademiens vård ställda 333/8 mtl
och åtskilliga kapitaler. Flera af
studenteorpsens nationer hafva egna nationshus,
såsom Stockholms, Upplands,
Westman-lands och Dala, Göteborgs och Östgöta,
det sistnämnda beläget i den gamla
botaniska trädgården, Olof Rudbecks och
Linnés skapelse. Under det sednaste
årtiondet har staden dessutom blifvit prydd
med många ganska ansenliga stenhus,
tillhörande enskilde, och som deras antal för
hvarje år tilltager, och här finnes en ovanlig
rikedora på vackra promenadplatser, såsom
botaniska trädgården, Carolinaparken,
kyrkogården, Odinslund, Slottsparken och
Slottsbacken, den s. k. Strömparterren nere
vid ån midt emot ångbåtarnas
landningsbrygga, så kan man med skäl påstå, att
Uppsala är en bland Sveriges vackraste
landsortsstäder. Ofvanför den sistnämnda
promenadplatsen har man ämnat förlägga
universitetets blifvande föreni ngsbyggning.
Staden, som tillhör 2:dra klassens
städer, hade 1785 en folkmängd af 4,087
personer, hvilket antal 1800 stigit till
5,105 och 1825 åter nedgått till 4,420;
det hade 1860 ånyo stigit till 8,459 och
uppgafs d. 1 Jan. 1866 till 10,250. Under
år 1858 led folkmängden en förminskning
genom den då härstädes härjande
choleran, sora bortryckte öfver 500 personer.
Stadens egoområde utgör 3,220 tunnl.
25,3 kpl., hvaraf 218 tid 2,7 kpl äro
stadsplan. Staden har borgmästare och
fullständig magistrat, men otillräcklig
polisstyrka. Den delas i tre rotar:
Kungsängs-, Svartbäcks och Fjerdingsrotarne,
har 544 hustomter, 5 torg och
genomstrykes af 21 gator, 10 gränder, de flesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
