Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ippsala, Gamla.
bppsala län. 197
skepp ined rundel i öster; skeppets inre
bredd är 38 fot, dess längd 48’/2 fot;
sträf-pelare, hörnpilastrar, spiraltrappa,
tak-hvalC, skeppets gesimser och dess spetsiga
gafvelröste samt rundelns påbyggnad
bestå af tegelsten och äro utförda i yngre
spetsbågsstil. Kyrkan, belägen l/.1 ’"il
norr från Uppsala, helt nära de
beryktade kungshögarna, uppkastade öfver
Yng-lingaätteus äldsta regenter, anses vara
byggd af kouung Erik IX mellan åren
1130 och 1158 på samma plats, som
fordom intogs af det hedniska templet,
i hvilket både tak och väggar voro
öfverdragna med guldplåtar, och under hvars
tak hängde en guldkedja rundtom hela
kyrkan. Templet uppbrändes och förstördes
af Inge d. A. Sedan påfve Alexander III
1163 förklarat Stefan för Sveriges
erkebiskop och Gamla Uppsala för
raetro-politaiistad, fick den nya kyrkan en högre
betydelse och begagnades ett århundrade
såsom hufvud kyrka, intilldess
erkebiskopssätet 1273 flyttades till nuvarande
Uppsala; lion har åreu 1250—52 och 1696
undergått förstörelse af eld. 1 choret
utvisas en sten såsom utmärkande S:t
Eriks fordna grafställe; på kyrkogården
ha flera Uppsala professorer fått sina
sista hvilorum. De omkring belägna
ryktbara Uppsala högar, deribland Odins
och Frejs, fordna Kungsgården, 2 ratl,
ränuarebanan, runstenar m. ra. äro de
enda qvarblitna minnena från denna orts
torra prakt och herrlighet såsom
hufvudstation för nordiska offerkulteu och stället,
der allshärjartingen höllos, sedermera för
Distings marknad. Vid Hembringe skall
Viger Spaa, enligt sägnen, hållit ting.
Stamfadern för adliga ätten
Printzen-stjerna, Erik Stjerna, som tjente sig upp
från volontair till kapten, var född inom
denna socken (i byn Stjerna?) 1657 †
1787. Barnundervisningen sker uti en
fast och en rote-skola viel Fullerö. Byar
och gårdar: Märkligaste byn är Gamla
Uppsala kyrkoby, äfven kallad Thunaberg,
af 43/4 mtl skatte, 1 mtl
raönsterskrif-vare-, 3/4 mtl komministerboställe, 1°/%
mtl prestgård, 5/g mtl hospitalshemman;
af skatte-hemmanen utgöra l!/8 ratl en
gård, bebyggd för ståndspersoner, och
der egaren lemnat godt exempel i
trädplantering samt trädgårdsodling. — lV4
mtl skatte Ärna (Erna), 3/4 skatte, V2
frälse i Björkby, lV2 skatte-rusthåll i
Màlby samt ’/4 mtl af f. d. Kungsgården
bilda ett gods. — Uppsala akademi eger
45/8 mtl krono, 1 skatte i diverse
hemman samt Ekeby qvarn. — 2’/2 frälse
lyda under Frötuna. — Byar äro
Bredåker, Fullerö, Bårby, Lålunda och
Hein-\ bringe.
Uppsala landsförsamling uti
1’ller-åkers härad af Uppsala län, är redan
beskrifven underart. Bondkyrko och
Helga-Trefaldighets socken. Här må tilläggas;
tax.värdet 1863 uppgick till 1,065,040rdr,
hvaraf 425,000 tör statens egendom och
Uppsala centralhospital. Bland gårdar
märkas: Gottsunda säteri, Wårdsätra,
Sunnersta, Staby; prestgärden l:{/4 mtl; 3/„
mantal Håga är komminister»-, 1 mantal
Hammarby akademiefogdens-, ’/1(5 mänt.
Starbo underjägare-boställe. —
Rickomber-ga, Bärtåga, Flogsta, Grönberga, Malma,
Norby äro byar. — 105/g mtl egas af
Uppsala akademi, 1 mtl Hellby af
Danviks hospital. Här märkas vidare
Uppsala kungs-träd- och humlegård,
Eklunds-ho/s sjukhus och soldatkasern; helsobrunii
å Håga egor. Flottsunds färja. —
Krono-parkerna Asen, om 326 tid, och
Sunnersta om 95 tid.
Uppsala lä,n, beläget mellan 59° 25’
och 60° 40’ nordlig bredd samt mellan
0° 17’ östlig och 1° 14’ vestlig längd
från Stockholm, omfattar mellersta
delen af Uppland eller det s. k. egentliga
Uppland, begränsas i söder af Mälaren
och Södermanland, i norr af Bottniska
viken, i vester af Westerås och
Getteborgs län samt i öster al Stockholms
län, har en areal af 954,301 tid fast
mark och 3,589 qv.mil vatten. Landet
är en oregelbundet vågig slätt, utan
några egentliga berg. En låg bergås,
som genomstryker en del af Westerås
län, fortgår väl hit ända till Asunda
härad, men aftager i höjd, ofta lägre än
de mestadels jemsides löpande sandåsarne.
Södra delen af länet är en fruktbar,
vattenrik slätt, som genomskäres af
Fyrisån, det största af alla vattendragen,
med blott enstaka berg och sandåsar.
Nordvestra delen deremot är skogrik,
med många kärr, på gränsen mot W
est-manland till en del ett bergland, och
har mindre öppna slätter. Mot östra
sidan, i Basbo och Olands härader, höjer
sig landet, blir mer kuperadt, dock
utan betydligare höjder, raed skogsmark,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
