Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wadstena
»agnsbro.
217
hvarandra, efter 19 års skilsmessa, Carl
XII och hans syster, Ulrika Eleonora,
den 30 Aug. 1716, för att efter eu
dags sammanvaro icke råkas mer. Det
förfallna slottet skulle, enligt ständernas
beslut år 1747, bli bostad för fröknarue
i det då inrättade adliga jungfrustiftet;
men de 200 daler silfvermynt, som
utgjorde det årliga statsanslaget till
reparationer, förslogo till ingenting, och
sålunda fick tiden fortsätta sitt
förstörelseverk. Vidare inrymdes år 1753 uti
slottet eu kammarduksläbrik, hvartill 227
arbetare införskrefvos från Flandern, och
hvilken årligen tillverkade för ett värde
af 20—30,000 daler kopparmynt, men
hvilken snart flyttades till staden och
förvandlades till en drällsfabrik.
Ändtligen fulländades den gamla
Wasaborgens förnedring genom dess förvandlande
till spannmålsmagasin, och der höfviska
riddare och stolta jungfrur fordom trådde
dansen, der höllo nu råttorna sina
gillen, till dess de sednare årens ständer
förbarmade sig öfver den gamla
kouuu-gaboningeu, hvilkens reparation är nu
fullbordad och Wadstena slott en bland
de vackraste slottsbyggnader i Sverige.
— Staden erhöll privilegier år 1400 af
drottning Margaretha, som jemte rådet
sökte året förut att rycka den uppväxta
staden från klostret till kronan; men
klostret vann sin rätt i ett räfsteting
med Sten Bengtsson Bielke till domare.
Wadstena blef snart en ansenlig stad,
der flera herredagar och möten höllos;
år 1400 förklarades här Erik af Pommern
myndig, 44 år sednare föreföll det
stormiga uppträdet, der Engelbrekt fattade
biskop Knut i Linköping vid halsen, och
som slutade med att allesammans
under-skrefvo ett bref till kon. Erik, deri de
uppsade honom tro och lydnad. Ar 1466
valdes här till riksföreståndare Erik
Axelsson Tott; år 1501 afskickade ständerna
härifrån ett afsägelsebref till
konung-Johan II och valde Sturen åter till
riksföreståndare. Tjugo år derefter
uppträdde Gustaf Eriksson här, der
ständerna redan ville sätta kronan på hans
hufvud, men som han afböjde med de
orden, »att en annan gång kunde det
ske med större bestånd och anseende»,
hvilket ock 2 år derefter gick i
fullbordan. Ar 1526 lades här grunden till
vii.
arfföreningen, år 1576 försökte Johan
fast förgäfves att vid eti riksdag
härstädes förmå ständerna antaga
lithur– gien, år 1587 ingingo konung Johan
; och hertig Carl när en förlikning.
Stadens sista privilegier äro af kon. Carl
XI år 1676. Uppkomsten af Askersund
och Hjo i 17:de århundradet
förorsakade en minskning i den vinst stadens
invånare förut haft af kringliggande
or-, ter; år 1481 nämnes Wadstena i andra
rummet bland länets städer, men fi ån
j medlet af sistnämnda sekel nedsjönk
I staden till näst den sista ibland tlein.
Flera eldsvådor ödelade den, såsom 1423,
1432, 1480, 1487, 1495 och 1567.
Förnämsta byggnader äro kyrkan, den
s. k. Blåkyrkan, uppförd af huggen
tälg-sten, mellan åren 1395 och 1424, som
ännu qvarstår i det bela orörd; här finnas
de skönaste altarskåp, målningar, vapen,
epithaphier öfver de ädlaste ätterna;
kurhuset, en byggnad från år 1767 af
fordna muukklostrets lemningar med 62
sängplatser; hospitalet för sinnessvaga,
sedan 1816, af fordna nunneklostret;
central-hospitalet med 290 sängplatser;
rådhuset af sten, från 1578, 2 våningar
högt; skolhuset är sedan 1833 inledt i
tornet af fordna stadskyrkan S:t Petri;
skolan är ett lägre treklassigt
elementarläroverk, lärjungarnes antal 53.
Wadstena stad utgör tillsammans med S:t
Pehr och Strå socknar ett regalt
pastorat af Linköpings stift, med en
folkmängd af 3,765 personer.
Wagnsbro domsaga, den 3:dje inom
Westerås län, omfattar Wagnsbro och
Norrbo härader samt Gamla Norbergs
bergslag, eller länets nordvestra del; år
1865 var folkmängden omkring 19,635.
Wagnsbro, härad i West ma nian ds
län af Bergslags fögderi och Wagnsbro
domsaga, omfattar Westra Fernebo
socken, med undantag af en liten del, samt
en trakt af Karbennings socken och
begränsas i norr af Dalarne, i öster af
Öfver-Tjurbo, i sydost till Norrbo, i
sydvest till Snefringe och i öster till
Norbergs bergslags härad. Hemmantalet
utgör 1067/i6 mtl på omkring 2,g
qvadratmil; folkmängden uppgår till något
öfver 4,160. Häradet genomflytes från
nordvest till sydost af Wagnsån eller
öfre loppet af Svartån, som sedermera
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
