Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wargsätter, ett halft mtl berustadt
säteri uti Skeda socken af Hanekinds
härad och Linköpings län, omkring 1
mil från Linköping, köptes från kronan
1644 af Lars Grubb, som till en del ;
inköpte 1 4 mtl ber. säteriet Krogstorp,
hvilket, sedan Johannes Matthiae inköpt
återstoden deraf, afhystes under
Wargsätter redan 1686, då båda som säteri samt
andra hemman tillhörde ryttm. J. Lunows
barn; bland sedn. egare nämnas Scheibe,
assessor A. Igström, majorskan
Stålham-mar 1825, sedan 1852 och ännu 1864
löjtu. G. v. Feilitzen; sistn. år var äfven
1 4 mtl säteri Skenninge derunder afhyst
och 1 mtl underlydande; alla hemmanen
äro skatllagda 1758; godset taxerades
1863 till 70,300 rdr rmt.
Wargön, en ö i Wenern, hörande
till Tunhems socken af Wäne härad och
Elfsborgs län, lyder under egendomen
Nygård; har ett i detta århundrade
anlagdt cementbruk, hvars tillverkning
utskeppas äfven på utrikes ort. En annan
ö med samma namn uppgifves af Lignell
höra till Tydje socken på Dal.
Warmlösa, by i Malmöhus län och
Ljuuits härad, är fördelad mellan
socknarne Södra Willie och Katslösa; till
förstnämnda höra 1 mtl frälse och l/2
skatte, med 60 inbyggare; till sistnämnda
l»/2 skatte, V2 frälse, med 260
inbyggare; åkern är stenig, men gifvande,
höbolet godt, någon torfjord finnes. Här
är skola sedan 1849, der 56 barn utaf
72 inskrifna deltaga på en gång i
undervisningen.
Warnan, flod i Wärmland, leder sin
upprinnelse frun sjön Willången på
gränsen mellan Warnura och Bjurkärn, flyter
i sydvestlig rigtning förbi Wassgårda
jernbruk samt upptager inemot
Christine-hamn ett vattendrag, kommande från
sjöar i Ölme härad, hvarefter den flyter
genom nämnda stad, der Lötelfven
tillkommer, samt utfaller strax derefter i
Warnumsviken och Wenern.
Warnhem, en socken uti Skaraborgs
län och Walle härad, är redan
beskrifven under art. Skarke. såsom socknen
benämnes i jordeboken efter fordna
moderkyrkan, nuvarande namnet är efter
det fordom så ansedda Warnhems kloster
(se nedan). Folkmängden hade 1865
nedgått till 905.
Warnhems kloster. Uti byn Skarke,
3/4 mil vester från Sköfde, nedsatte sig
år 1150 några munkar från S:t
Bernhard i Clairvaux, till landet inkallade af
konung Sverker och drottning Ulfhilda,
hvarefter stället, som de erhållit af en
förnäm qvinna, vid namn Sigrid,
kallades Bernhardshem, hvaraf benämningen
Warnhem uppkommit. Efter Sigrids död
beslöt hennes slägting, drottn. Christina,
kon. Erik Jedvardssons gemål, att
tillegna sig Warnhem och befallde abboten
Henrik att nedrifva den stora byggnaden;
efter flera förföljelser uttröttad, flyttade
abboten 1158 till WTitsköl, som han
erhöll af Waldemar den Store, för att
der inrätta ett kloster, och ditkallade
de öfriga munkarne från Warnhem. Men
sedan konung Erik och hans gemål fattat
mera huldhet för Warnhems kloster,
återvände de flesta munkarne, hvarjemte den
hel. Bernhards lärjunge, abboten Gerard
i Alvastra, afsände några bröder till
Warnhem, hvarigenom klostret snart
uppblomstrade. Härvarande munkar voro
af Cistercienserorden och hade stort
anseende. Warnhems kloster, som kallades
äfven Mariæ eller Wårfrukloster,
afbrändes 1394 under striden mellan konung
Albrecht och drottning Margareta, men
blef dock snart åter iståndsatt.
Huruledes klosterkyrkan derefter blifvit
åter-uppbyggd och inredd till sockenkyrka
och en af de vackraste i landet, se art.
Skarke socken.
Warnhem eller Warnums kloster i
Warnums socken af Ölme härad och
Carlstads län, ofta förvexladt med
Wärnamo kloster i Småland och W:arnhems
kloster i Westergötland, synes blifvit
grundlagdt af kon. Carl Sverkersson 100
år efter att kon. Inge blef ihjälslagen
och begrafven i Warnhem i
Westergötland, hvilket skedde 1064. Enligt
allmänna berättelsen i orten, skall klostret
legat vid gården Holmen, belägen på
en oaslik landthöjd, i en stor mosse,
ännu kallad Klostermossan, och der i
närheten en skogstrakt, ännu kallad
Klosterskogen. Den ende munk man här
funnit nämnd är hr Bengt, som var prior
i konung Albrekts tid, mellan 1370 och
1380. Af ännu gängse berättelser rörande
detta klosters invånare, vilja vi omnämna
en, om tvenne systrar, som en gång ärft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
