Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter den brand, som 1759 den 28 Oct.
lade dess verkstäder i aska, erhöll
tillstånd att skrifva sig Hallenereutz till
Wedevåg och dog 1783. Hans son
brukspatron Hallencreutz blef under de svåra
konjunkturerna i början af detta
århundrade ruinerad, nödgades rymma ur riket
lS02, hvarefter bruket pä
konkursauktion inropades af handelsbolaget Schön
A Comp. i Stockholm, som, efter att
hafva nedlagdt större delen af de
befintliga verkstäder år 1832, sålde det till
brukspatronen och ridd. Erie Cederborgh.
En mängd af de genom denna storartade
industris nedläggande arbetslösa
fiusine-der säges hufvudsakligen hafva slagit sig
ned i Eskilstuna och der gifvit upphof
till dess nuvarande finsraide; äfven
flyttade många till Wärmland och Norge
samt Skåue, der en stor del af Skånes
på landet bosatta klensmeder genom sina
namn o. d. gifva stöd för sådant
antagande. — Brukspatron Cederborgh
innehade bruket till sin död 1864, då det
jemte större delen af underlydande
hemman genom testamente öfvergick till
Ce-derborghs dottersöner friherrar Sixten och
Axel Carlsson Sparre, hvilka äro
nuvarande egare af och bebo detsamma.
Redan 1735 inrättades brukskyrka;
men då de stora verkstäderna för
fin-smide och dylikt upphöide nedrefs den
1821. Cederborgh lät dock enligt kongl,
resolution den 14 Juli 1837 på ett annat
ställe uppföra en ny kyrka af sten,
hållen i en ren vacker stil, åttkantig, med
taket hvälfdt i en enda kupol,
rymmande cirka 500 à 600 personer. Till
inemot de sednaste åren hölls der
gudstjenst en gång i månaden, men måste
af brist på prester inställas. Till kyrkan
finnes äfven begrafningningsplats enligt
kongl, resolution af 1853. Straxt
bredvid kyrkan är 1866 uppfördt ett större
skolhus af sten enligt uormalritningarne
för folkskolehus å landet.
Under Wedevågs blomstringstid, eller
i slutet af förra århundradet egde det
derjemte Fors och Spånga eller Stensta
bruk i Fellingsbro, samt en mängd
hemman, som sedan frångått. Verkstäderna
voro betydliga, 1,085 skfl gammalt och
800 sktt nytt stångjernssmide, 2
garf-stålugnar, 2 stålugnar, tråddrageri,
vals-skär, klippverk, sliphus, 6 knipp- och
spiksraedjor m. ra., der 30 mästare,
förutom gesäller och lärlingar, arbetade.
Derjemte 36 verkstäder med lika många
mästare, utom gesäller och lärlingar,
delarbeten, liknande Eskilstunas, utfördes.
Byggnaderna ha tills på sista åren stått
qvar, men industrien är borta och enda
lemningen deraf är den starka
befolkningen på bruksbacken, ehuru äfven nu
betydlig, se längre fram, uppgick den
1761 till ej mindre än 452 personer.
Då Cederborgh köpte bruket egde det
ännu qvar en större stångjernssmedja
med 4 härdar och 4 hammarverk, hvari
hufvudsakligen utsmiddes ämnesjern till
manufaktur- och svartsmidet, en
manufaktur- eller knippsmedja med 6
hjul-stockar och 12 knipp- och spikliamrar
samt en svartsmidessmedja med en
äin-neshammare, 1 valsskärverk, 1 stålugn,
qvarn med 4 par stenar, 1 såg och
tegelverk. Jerntillverkningen blef dock
på Cederborghs sednare tid betydligt
inskränkt; 1861 raserades de båda
smedjorna och det nästan obrukbara skärverket.,
samt en ny ändamålsenligare och prydlig
smedja af steu uppbyggdes på den gamla
manufaktursmedjans plats, hvari dock med
afseende på då- samtidigt dålig
jernkon-junktur blott 2 härdar för franche-comté-^
method tills vidare uppsattes samt 1
mumlings- och 2 räck lia ra rar. I den
rymliga smedjan är vidare inrymd en
knipp-och spikhammare samt en ässja för 3
eldar, äfven beräknade för gårdens
klen-sraide. För’ att tillgodogöra sig den från
smedjan bortgående värmen, är med
smedjan sammanbyggd ofvanpå gnistehuset en
flygel, innehållande bagarstuga och
brygghus, tvenne olika torkrum för virke, säd,
ben och dylikt samt ett smideskontor,
och genom hvilken inrättning bruket
besparas allt bränsle för bak, brygd och
tvätt. Qvarnen, jemte det nära invid
stående tröskverket, som med inbergad
gröda nedbrann under julhelgen 1858,
blefvo de båda följande åren
återupp-byggda, qvarnen af sten med 4 par
stenar och stålsikt. Inom sararaa
byggnad finnes en svartsmides- eller spadsmedja
med ämneshammare, ässjor för 6 eldar
och flamugn för bränntorf. Tröskverket
med tröskmaskin, som uttröskar och
rengör cirka 60 à 80 tunnor säd för dagen,
är i likhet, med verkstäderna bygdt för
vattenkraft, hvaraf ännu en stor qvantitet
går obegagnad förbi. Jerntillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
