Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Welamssund.
Wemdalen. 269
vid Mallhyttan samt 13/1R mtl
bergs-manshemman, egdes år 1860 af hr L.
Wikanders sterbhusdelegare; tillhörde är
1866 L. Larsson, E. Jakobson m. fl.
intressenter. Rörande byn Wekhyttan
hänvisas till artikeln Qvissbro. — Om
tvenne bergsmän, Nils och Bengt på
Wekhyttan i Wärmlands bergslag, på hvars
egor staden Carlstad är anlagd, berättas,
att de ofta fingo besök af hertig Carl,
som en gång vid resan dit satte sig
bakpå slädan, men lät bonden Mattes,som
skjutsade från Born, sitta inuti. Bönderna,
som mötte dem och igenkände Mattes,
undrade högeligen, »att han fått sig en
så gill och grann släda och bestod sig
en herre bakpå».
Welamssund, se Wilhelmssund,
egendom i Stockholms län.
Welanda, ett mtl frälse-säteri, är
redan beskrifvit under art. Gudhems
socken i Elfsborgs län, hvartill hänvisas;
utom der uppgifna egare har gården
tillhört majoren på Forstena majors-bost.
Låge Posse och 1863 friherrinnan Posse,
född Nyblæus; säteriet med qvarn för 2
par stenar och grofbladig såg var
sistnämnda år taxeradt till 74,000 rdr rmt
och är extra roteradt för 18 dalers
ta-xation under roten JVs 48.
Welebo (Wehleboo* i 1700 års
jordebok), ett mtl frälse uti Asenhöga
socken, Westbo härad och Jönköpings län,
tillhörde såsom säteri på 1600-talet
landshöfding Magnus Nilsson üurelius, adlad
Dureli, och uppgifves dä enligt Tuneld
hetat Tigerhoff, hvartill väl nämnde
üu-rell skref sig, men stället ligger i
Liff-land; äfveu är samma författares uppgift,
att hemmanet i äldre jordeböcker skrefs
Willbo, troligen äfven felaktig. Tvenne
hemman förekomma i socknen af nästan
enahanda namn; det ena Wahlebo, 3/8 mtl,
det andra Wehlebo, 1 mtl, hvilket
troligen förorsakat, att de förekomma i en
sednare jordebok (1825 års) under ett
namn, ehuru olika skrifvet, nämligen
Wälebo och Welebo. Reducerades af
konung Carl XI, men utlöstes af egaren
till Källerö (Källeryd), Dureils måg,
friherre Chr. Horn. Gården har sederm.
kommit till bönder.
Welen, sjö i Skaraborgs län, 404
fot öfver hafvet, till största delen inom
Hofva församling och Elgarås socken,
skjuter med sin vestra och yttersta ända
in i Undenäs vid pass 3/4 mil.
Welinge, Welinga, i gamla
handlingar kallad Willinge, annex-socken till
Daretorps pastorat, är belägen uti
Wartofta härad, 3’/4 mil v. s. v. från Hjo;
areal 0,422 qvadratmil land; 193/4 mtl,
deraf 9’/ie skatte, 4}|, krono, 6 frälse;
öfver 900 inbyggare. Hökensås, som är
till största delen krono-allmänning,
sträcker sig genom socknen; jordmånen är
till större delen sand eller sandmylla, i
Welinge by jemväl s. k. örjord, och
åkerbruket är här föga gifvande; ängen
består äfven af magra sandmossar. Såsom
binäring tillverkar allmogen tjära och
beck af törerötter, äfvensom laggkärl
m. m. Taxeringsvärdet 717,040 rdr rmt.
Kyrkan, ombyggd 1752, är af huggen
sten från den år 1720 raserade Ettacks
kyrka, ’/2 mü f™11 moderkyrkan, 2 mil
nordost från Sandhems jernvägsstation.
Skolhus i Hadäng; från åboen Nils på
Hadänge härstammar i femte led
stamfadern för adliga ätten Leijonstolpe.
Gabriel Tyresson Hadelin. Sockenmagazin
och fattighus finnas.
Här märkes kungsgården Ettack vid
ån Tidan, gränsskilnad mot Wättack;
dernäst 1 mtl frälse Torp; Welinge,
l7 8 skatte, stom 1 mtl, V4 Korsg., 2’/2
frälse. — Ebbarp, Ilaäng och Maäng
byar. — Adress; Sköfde.
Wemdalen, annex-socken till Hede
pastorat i Herjeådalen af Jemtlands län,
9Vo mil från Östersund, omgifves i öster
och söder af Svegs pastorat, i norr af
Klöfsjö fjell; är 4 till 5 mil lång, 2
mil bred; areal 9,531 qv.mil land eller
220,575 tid,samt 0,083 qv.mil vatten; 12i^
mtl; c:a 850 inbyggare. Socknen, i
allmänhet innestängd af berg och höjder,
genomskäres af 2 små elfvar med
namnet Weman, hvilka sedan förena sig och
utfalla i Ljusnan. Jordmånen utgöres
mest af jäsjord och stengrus.
Hårdmarken bär magert gräs, mossmarken
hvitmossa. Möjligheten för bedrifvande
af ett slags jordbruk här ligger i
noggrannt tillvaratagande af alla slags
gödningsämnen; renmossa hopskrapas på
bergen och hemtas från botten af
myrarna; på kalk och lera finnes ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
