Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 Vesslingbyholra
såldes jemte Strömsbergs bruk år 1724
till brukspatron Hans Olofsson Ström,
hvilken 10 år derefter sålde verket till
Carl De Geer; utgjorde sedermera en
del af Leufsta fideikommiss tills efter
h. exc. Carl De Geers död, 1861, detta
verk jemte Strömsbergs och Ullfors
bruksegendomar tillföll svärsonen, ministern
grefve Baltzar Julius von Platen. —
Verket förstördes helt och hållet 1719
af Ryssarne, hvarefter det
återuppbyggdes 1721 och 22; men masugnen
ombyggdes, och nv dambyggnad uppfördes
frän grunden under året 1732. Nu
består verket, sedan ståugjernssmidet
under några decennier varit nedlagdt, af
masugn, spik- och kuipphammarstock,
och höra dertill äfven mjölqvarn för 2
par stenar, enbladig såg och tegelbruk
samt en landtegendom af c:a 12 mtl.
Tillverkningen uppgifves under åren 1859
—61 i medeltal af tackjern till 17,530
centn. af Danuemoramalm, 118 centn.
o
spik; stämpelu är ett W. Ärliga
åtgången af kol uppgifves till 5 à 6,000
läster. Lastageplatsen är vid
Snattra-boda vid Wesslandsfjärden. Vid godset
bodde 1863 c:a 225 personer.
Wesslingbyholm, by i Fellingsbro
socken och härad af Örebio län, 3 mtl
skatte, 2 mtl frälse-säteri; häraf tillhörde
1864 säteriet, beläget vid Essingeån,
V2 mil nordvest från sockenkyrkan, jemte
en sågqvaru, brukspatron H. Atterling.
Wessman, Wäsman, sjö i
Grangär-des socken i Dalarne, 1V2 mil lång och
på somliga ställen 1 mil bred, uttömmer
sig vid Ludvika bruk, hvarifrån vattnet,
genom flera små sjöar, går in i Norra
Barken. Mellan dessa sjöar är jernväg,
1,18 mil, fullbordad 1860 af ett enskildt
bolag, som tillskjutit 430,000 rdr rmt;
resten af kostnaden är betäckt med ett
statslån på 400,000 rdr. I sjön finnes
en stor ö, Sollen, som tillika med några
smärre, Löf-, Grönar- samt Bürholmarne,
lyder under Ludvika. Sjön får vid storm
ett häftigt kastande och är dä svår att
befara. I biskop Rhyzelii Bront., pag.
97, anföres huru, under året 1705,
eldregn fallit i närheten af denna sjö.
Westanby, by i Clvissbro socken af
Edsbergs härad i Örebro län, belägen
vid Svartån, ’/4 mil norr om
sockenkyrkan; se under socknens artikel.
Vestanfors.
Westanfors, socken i Westmanland
och Norbergs bergslag, omgifves i norr
och nordost af Norbergs socken, i
sydost af Yester-Wåla, i söder af
Gunnil-bo, i sydvest af Skinnskatteberg, i vester
och nordvest af Dalarne. Socknens längd
i norr och söder är l3/4 mil, största
bredden IV4 mil; arealen l,3Go qv.-mil
land, 0,105 vatten; hemmantalet 25’/4
mtl, hvaraf 23,/4 mtl skatte och 2 frälse,
bebodda år 1805 af 1,669, år 1850 af
2,154 och 1864 af nära 2,200 personer,
hvilket sistnämnda år hela socknens
taxeringsvärde uppgick till 999,900 rdr.
Ärliga utsädet beräknas till 1,025 t:r,
deraf 600 t:r liafra högsta utsädet. Ej
längre än sedan 1811 utgör socknen ett
eget regalt pastorat. Kyrkan, nybyggd
1832, ligger 9 mil från Westerås. —
Kolbäcksån inkommer på nordvestra
gränsen ur sjön Barken från Dalarne, går
derefter mot sydost, bildar inom socknen
sjöarna Lilla och Stora Aspen (258 fot
öfver hafvet) och upptager så väl från
norr som från söder åtskilliga tillflöden,
såsom fråu Örtjemarne, Mor- och
On-sjöu m. fl., hvilka vattendrag i
allmänhet söka sig väg genom trånga, ofta
tätt bebyggda dalgångar. Endast
sydvestra delen af socknen sluttar åt ett
annat vattensystem, Hedströmmens,
hvilkens båda hufvudgrenar här erhålla
tilllopp, Baggaån genom Dragaren,
Ferna-vattuen genom Gäfjan. Vattenskilnaden
utgöres af betydliga bergåsar.
Jordmånen är i dalarna lera, uppblandad med
sand, för öfrigt sand och mojord.
Jordbruket kan derföre icke anses såsom
hufvudnäring; men folket har någon
ersättning härför i jerngrufvorna, och hyttor
äro anlagda på flera ställen; men ännu
flera äldre äro nedlagda, ehuru anled-
. °
ningarne äro ganska rikhaltiga. Ar 1864
erhöllos här tillsammans dock endast
33,924 ctr jernmalm. Vid Fagersta
jernbruk är ett blyertsverk anlagdt, och
bereddes nämnda år 317 ctr 80 ii. blyerts.
Inom socknen finnas dessutom åtskilliga
malmanledningar, som i sednare tider
icke blifvit bearbetade, såsom för silfver
ä Svartberget, sydvest om Westanfors
bruk, för koppar på flera ställen o. s. v.
Flera delar af Strömsholms kanal höra
till denna socken, så att härstädes är
jemn ångbåtsförbiudclse med Dalarne och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
