Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
296 Westerbostens liin.
Westerbottens lån.
läkare äro stationerade i länet, hvaribland
en i Lappmarken, dessutom 1 stadsläkare
i Umeå samt 1 regeraents-läkare vid
Westerbottens fältjägareeorps,
barnmorskor i alla socknar, 1 länsdjurläkare. Fyra
apothek finnas. Inrättningar for
sjukvården äro 1 länslasarett och kurhus.
Folkskolor finnas i alla länets socknar,
derjemte äro i Lappmarken trenne
missionsskolor samt en på enskild donation
grundad skola inrättade. I Umeå stad finnes
ett högre elementarläroverk. Sedan 1858
tinnes landtbruksskola i Yttertafle by, 3/4
mil från Umeå. Bland öfriga allmänna
och kommunala inrättningar märkas: 4
fattighus (fattighjonens antal uppgår till
2,715 personer), 1 Nödhjelpskassa i
Skellefteå stad, åtskilliga Kotebesparings- och
Iuvalidbeväringskassor samt en
Sjömanshuskassa i LTmeå stad, — en
brandstods-torening för försäkring af fast och lös
egendom (försäkrade till 4,918,910 rdr
rmt), — åtskilliga sockne- och
distrikt-magasiner, — 1 filialbank och 2:ne
sparbanker och slutligen länets
hushållningssällskap.
^Vesterbotten har, för sin
aflägsen-het, länge varit bland de minst bekanta
landskap i riket. I äldre tider kallades
det Ymes, — Utmaland eller Hunaland
och skall fordom lydt under Jättahems
konung. Kallas nu "^Vesterbotten till
skillnad från det på andra sidan om samma vik
häremot gent öfver liggande Österbotten.
Några anse Lappar varit ortens första
bebyggare, men af ett mägtigare folk
drifna från sjökanten upp mot fjellen.
Till landets förkofran torde de här
ryktbara Birkarlar isvnnerhet bidragit. An-
o
tingen landet haft egna regenter eller
varit utan öfverhet, till dess Uppsala
konung här begynte uppbära skatt, har
det först efter christna lärans införande
småningom börjat tilltaga och vid
reformationstiden blifvit mera ryktbart samt
slutligen efter städernas anläggande i
Gustaf II Adolfs tid, vunnit vidare
tillväxt. — Westerbotten har i äldre tider,
gemensamt med det öfriga Norrland
utgjort ett höfdingedöme. Sedan
lands-höfdingedömen indeltes utgjorde
Westerbotten i början med en del af Österbotten
ett särskildt län; men 1669 blef detta
landskap jemte Lappmarken ett afskildt
län. Under Uppsala erkebiskopsdöme
räknades Westerbotten, så väl som de
andra delarne af Norrland, till år 1647
och utgjorde då 2 prosterier. — De
Norrländska provinsernas vapen är en
ledning för deras näringsfång;
Westerbottens vapen, en ren, visar oss Lapparne
fordom ströfvande längre söderut; det
innehåller äfven inskriften: Deo, Begi et
Patria Omnia. — Bland märkliga ställen
i länet förtjenar nämnas, Ratan, hamn
vid Bottniska viken, märkvärdig för
expeditionen mot llyssarne år 1809 samt
Säfvar, äfven bekant sedan kriget
samma år, se dessa art. Före nämnda två
slag föreföllo året 1808 strides med
Byssarne vid Holmön, Ostnäs udde,
Deger-näs och Obbola byar, hvarefter Umeå
besattes för kort tid af Bvssarne, sedan
följde den nesliga konventionen i Kalix.
— Länet lyder i juridiskt hänseende under
Svea hofrätt och innehåller 3 domsagor
med 10 tingslag och 10 tingsställen. I
administrativt hänseende indelas länet i
3 fögderier, Westerbottens l:sta,
Westerbottens 2:dra och Lappmarkens fögderi,
med 21 länsmansdistrikt, samt hör i
ecklesiastikt hänseende till Hernösands
stift och indelas i 5 prosterier, 19
pa-storater samt 24 socknar och kapell.
Westerbottens läns indelning åskådliggöres närmare af följande tabell.
Kyrkosocknar. Härader och Tingslag. Tingsställenas namn. Domsagor.
■ Omkr. af Bjurholm, Nordmaling. Nordmalings och Bjurholms
socknars tingslag. o A kyrkovallen vid Nordmalings kyrka. | Westerbottens läns / södra domsaga.
H ännäs, Säfvar, Holmö kapell, Umeå landsförsamling med Hörneforss och Strömbecks bruk. I Umeå sockens l tingslag. Ä vestra backen nära Umeå landskyrka.
Degerfors. Degerforsa sockens tingslag. I Degerforss by.
Sorsele, Stensele med Tärna kapell, Lycksele med Örträsks kapell, omkring r*{ af Bjurholm. | Lycksele lappmarks | tingslag. Vid Lycksele kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
