- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
300

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

300 Westergötland.

Westerhaninge.

dana som Rudensköld, Kylberg, Nonnen,
Hamilton m. fi., hafva der verkat och
verka der ännu ett verk, som i vår
kulturs historia utan tvifvel eu gång
skall befinnas intaga ett af de vackraste
bladen. Dess hushållningssällskap, med
dess i bästa mening frisinnade anda,
går i spetsen för den odling, som
känner ined sig sjelf, att menniskan ej
lefver af bröd allena, och som derföre satt
folkets icke blott timliga utan äfven
sedliga väl till sin uppgift.

Det är en egen tillfällighet, en
försynens skickelse, såsom det rätt bör heta,
att det var just i dessa bygder Nonnen
kom att bofästa sig. Det nya skifte af
lugn, som efter revolutionskrigen
uppgick öfver Europa och Sverige, skulle
naturligtvis gifva sig uttryck i en ny
odling. Denna odling visste i början
icke rätt hvad den ville eller huru den
skulle bära sig åt. Den hade med
Maclean uppträdt i Skåne. Den kom
med Nonnen till Westergötland. Eget
nog, att dessa begge män voro
engelsmän. Begge kommo de liksom för att
häfda Englands gamla rykte såsom det
land, hvarifrån både kristendomens och
odlingens välsignelser mest utbredt sig
öfver verlden.

Eu ny anda går genom våra vestra
bygder. Idéerna flyga der fram öfver
alla vägar, från gård till gård. På
jernvägen går det nu med stormfart.
Kulturen i det inre af Westergötland
fick i århundraden släpa sig fram i den
åt sig sjelf lemnade enskilde odlarens
spår. Ahlströmernas arbeten kunde
genom afskildheten från lifvets allmänna
stråkvägar, isynnerhet när de allmänna
intressenas vind med frihetstidens slut
började blåsa i en annan riktning, icke
åstadkomma mer än jemförelsevis
mindre verkningar, äfven om den af dem
allmängjorda potatesodlingen är kanske
det märkvärdigaste draget i 1700-talets i
odlingshistoria. Men det inre
Westergötland ligger nu öppnadt för odlingens j
framgående eröfringar. Och ser man ut i
mot des3 gränser, hvilket lif råder ej
der på flera håll. Vid Wetterstranden,
vid Götaelf, vid Wenern, vid Kanalen,
kring Kinnekulle — hvilka taflor af
odling och stigande välstånd möta ej der!
Den nya tidens starkaste makt i fråga

om kulturens utbredande, industrien,
äfven den häfdar sina gamla vestgötaanor.
Låt äfven den få fortsätta sitt arbete i
samverkan med odlingen, och
Westergötland skall allt mer blifva en af
Sveriges i viss mening lyckligaste bygder».

Westerhaninge, Wester-Haninge,
We-sterhanniuge, Westrabanunge omkring
1314, en socken uti Stockholms län och
Sotholms härad, 2’/., mil från Stockholm,
sträcker sig från Horsfjärden och andra
delar af Saltsjön i s. o., till Huddinge
och Botkyrka socknar i n. v.,
Öster-Haninge i n. o.; upptager, inberäknadt
smärre öar och skär, 24,600 tid fast
land samt 0,oi3 qvadr.mil vatten. Norra
och vestra delarne, som genorastrykas
af en östlig fortsättning af skogsåsen
Hanveden, bestå mest af bergländig, i
norr sandig skogsmark, med tämligen
medtagen skog, mellersta och östra
bygderna äro jemnare, södra delen af kusten
är skogig, med brantare affall mot sjön.
Hela landet genomskäres af några föga
betydande vattendrag. Jordmånen är i
skogsbygden dålig, lös lera eller mojord,
i de jemnare trakterna bättre lera eller
svartmylla. Åkerbruk jemte ängs- och
skogsbruk samt fiske äro näringar.
Bondgårdarne, i allmänhet små, producera
spannmål utöfver egna behofvet.
Hemmantalet är 7 skatte, 1}^ krono, 56.VJ
frälse, taxerade till 1,360,600 rdr rmt,
samt verk och lägenheter, taxerade till
81,000 rdr rmt. Folkmängden, på 50
år ökad med 760, uppgick 1864 till
1,900 personer. — Socknen utgör med
Muskö ett konsistorielt pastorat, beläget
8V2 nid från stiftsstaden Strengnäs. —
Kyrkoherdar äro kända från 1544.
Kyrkan afbrändes 1831, har torn med
lanternin sedan 1641. Folkskola och
soc-kenmagazin äro grundade på donation
af en Stråle till Krigslida inom detta
sekel; från 1849 har socknen
hushållningsgille, sparbank och lånbibliothek
gemensamma med Oster-Haninge;
nyligen är här stationerad provincialläkaren
inom Sotholms härad; vid kyrkan är
tingsställe och fånghus. Prestgården, Åby,
är nyligen satt till lÄ/ie mt’-
skolhus finnas. — Fornlemningar förekomma
i mängd efter kusten fr. o. m. Häringe
norrut, hvilken sträcka anses varit stället
för det gamla Sotaskär, till hvilken art.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free