Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
Westervik.
Westerås Inn.
ger tillbyggd. Dess torn hade fordom
en hög träspira och var 220 fot högt,
men skadades på 1760-talet af blixten,
hvarefter det ombyggdes. Badhuset
uppfördes år 1793; Stadshuset, en prydlig
3-vånings byggnad, uppfördes år 1844. ,
Allmänna folkskolan, invigd 1856, är ett
2-vånings steuhus, innehållande jemväl
lokal för slöjdskola och boställsrum.
Dessutom finnas theater, jernväg, packhus,
postkontor och lasarett, afdelning af
Kalmar enskilda bauk (1866) och Sparbank. 1
— Staden har fyra skeppsvarf, numera
förenade till två, hvilka 1858 sysselsatte
95 arbetare. Skeppsbyggeriet har dock
aftagit: år 1865 var arbetsstyrkan ringa
och intet nvbvs:dt fartvg lemnade varf-
► »’C v ö
ven; men i är (1866) omnämnas vid t
Södra varfvet några nvbvggda om 100
c v v on
à 130 läster. Hamnen är fördelad i !
tre delar, den mellersta eller redden, |
den yttre eller Gränsöfjärden samt den
inre eller Gamlebyviken, hvars inlopp
är 32 fot bredt och 16 fot djupt.
En lotsfördelningschef är bosatt i staden,
hvarest äfven finnas 1 lotsålderman, 2
mästerlotsar och 2 lotsar. En mil ut i
skärgården visar Spårö båk vägen till
Westervik. Ett litet stycke utanför
staden ligga två små förstäder, Östra och
Södra malmen. Antalet inbyggare år
1805: 2,932. steg 1850 tilf4,346, år
1864 till 5,403, men nedgick 1865 till
5,020. — Staden håller 16 båtsmän.
Dess vapen är numera ett seglande fartyg.
I ecklesiastikt hänseende utgör staden
ett regalt pastorat af 3:dje klassen. —
Slutligen må vi äfven omnämna biskopen
Carl Erik Hallström, som efter att tagit
afsked från biskopsembetet på Gotland,
bosatte sig 1858 i Westervik, hvarest
han afled den 22 Dec. 186i, och inom
hvars samhälle han genom sina
donationer förvärfvat sig ett tacksamt minne.
Sålunda testamenterade han till
stipendii-fond vid elementarläroverket 35,000 rdr,
till kyrkan 50,000 rdr, till stadens
sjukhus 5,000 rdr, dessutom till andra
kommuner 20,000 rdr samt till enskilda
personer 173,000 rdr; återstoden ai" den
ganska betydliga förmögenheten
testamenterades till den i Westervik
befintliga afdelningen af KalmÄr länslasarett.
Westervik, gammalt Sture-gods i
W ärmland, se art. Gustafs vik.
Westerås län omfattar östra delen
af provinsen Westraanland, vestra delen
af Uppland, det s. k. Fjerdhundra samt
två socknar af Södermanland och
sträcker sig mellan 59° 17’ och 60° 18’
nordlig bredd samt 33° 5’ och 35° 3’
östlig längd. Länets bela kuststräcka mot
Mälaren, några trakter i det inre af
landet samt längst i norr vid Dalelfven
bilda slättland, som dock öfverallt äro
öfverströdda med smärre höjder, backar
o. s. v., men bela vestra och nordvestra
delen uppfylles af sammanhängande
bergmassor, der vi finna den egentliga
bergslagen. Länets sydvestliga hörn upptager
en god del af Arbogaåns floddal, som
här vidgar sig till en bördig slätt upp
till Hedströmmens nedra lopp,
omgifvande Mälarens vestligaste fjärd Galten.
Söder om denna slätt möter en brant,
men föga hög bergås, som längst i
söder åter sänker sig vid
Fröshammars-viken af Hjelmaren. Hedströmmens smala
dalgång begränsas af en till Mälaren
gående låg sandås, men öster härom
vidgar sig landet åter till en betydlig
slätt, genomfluten af Köpings- och
Kol-bäcksåarne ända fram till Westerås, hvars
Svartå under hela sitt lopp åtföljes af
bergåsar. Härefter möter ånyo en
fruktbar slätt, som sträcker sig ända fram
till Sagån, länets östra gränsflod, och
endast afskäres af en från norr till söder
gåeude sandås. De betydligaste
slätterna i det inre af landet finna vi
omkring Sala vid Sagån samt kring Vestra
Fernebo vid Svartån. Längst i norr,
der landet sänker sig mot Dalelfven,
påträffas åter vidsträckta, men i
allmänhet sanka och föga bördiga slätter och
hedar. Länets högst belägna trakter
återfinnas längst i öster och vester. I
öster utgör Fjerdhundra mellan Sagåns
dal och Uppsala läns gräns ett af
Ör-sundsån genomflutet berglandskap med
smala höjdsträckningar och tränga dalar.
Härifrån sträcker sig till bergslagen i
vester vattendelaren mellan Mälarens och
Dalelfveus vattendrag, åsen Långheden
med sina vidsträckta utskott, låga, platta,
fyllda med kärr och mossar. Afskärande
dessa åsar resa sig i vester till 6 à 900
fots höjd de bergsryggar, som i sydostlig
rigtning sträcka sig från Dalarne in i
detta län och här bilda ett af Sveriges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
