Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wifslfl.
Wigeishe.
341
stångjernshammare och 2 härdar af
lands-kamrer E. Warg, utgör ett af de s. k.
Hamrångeverken; tillverkningen,
uppgående på 1860-talet vid 4
stångjerns-hamrar och 4 härdar till 2,533 skit 6
lit stångjern, fraktades öfver Sand vid
Norrsundet och derifrån till Stockholm
eller Gefle, sedermera har suiidet blifvit
flyttadt till Axmars bruk, med hvilket
Wifors bruk haft gemensam egare sedan
1780-talet, dä det inköptes af
kommers-rådet David Schinkel, under hvars tid
bruket, ehuru redan 60 år förut
upp-bygdt efter Ryssarnes härjning 1721,
ombyggdes, trädplanteringar gjordes samt
trädgård med park anlades. Tackjernet
har utgjorts dels af eget, från Axmars
masugn, dels af köpt från bergslagerna.
Till bruket höra tullmjölqvarn för 2 par
stenar, enbladig lnisbehofssåg och
tegelbruk, hemman af 871/., öresland samt
från den 15 Dec. 1776 YVittersjö
allmänning. — Vid utdikningen af en myra
å brukets egor påträffades på 1820-talet
ett lager af sjövass (Arundo) och af
hasselnötter; men numer lär ingen enda
hasselbuske finnas i bela trakten. Äfven
torde få omnämnas, att utgifvandet af
»Minnen från Sveriges nyare historia»,
samlade af B. von Schinkel, f. d.
adjutant hos kon. Carl XIV Johan,
förau-leddes af C. W. Bergmans besök
härstädes år 1841 hos sin farbror, öfverste
Bergmau, adlad von Schinkel. — Brukets
adress är Gefle.
Wifsta, skeppsvarf och lastageplats
uti Timrå socken al Medelpad och
Wester-Norrlands län, nära Indalselfvens utlopp
i Kringelfjärden, en vik af Östersjön,
I1/* mil norr om Sundsvall, mil från
kyrkan, som ligger i den natursköna
Timrådalen. Skeppsvarfvet grundades år
1796 pä 136 aktier för bedrifvande af
egen skeppsfart och skeppsbyggeri af
dåvarande lektorn vid Hernösands
gvmna-sium, Per Hellzén, och förunnades
platsen sedermera med åtskilliga förmåner,
såsom genom kongl, resolution af den
i4 Sept. 1802 och general-tullstyrelsens
bref af den 22 April 1835 till
tullkammaren i Sundsvall, med rättigheten att
såväl lasta till utrikes ort destinerade,
som ock lossa utrikes ifrån kommande
fartyg; särskild hamnordning meddelades
den 26 Juni 1859, och har sedau dess
frhamnen, som är en s;iker
ankarplats med 4 à 8 famnars djup, med stora
barlast- och kölhaluingskajar utskeppats
årligen 60 a 70 läster trävaror.
Lastage-platsen, med egeu privat
telegrafinrätt-ning, är bebyggd som en köping med
skolhus, värdshus, ångsmedja,
blockma-keriverkstad, repslagarebana,
skeppsbäddar, c:a 30 boningshus för arbetare och
tjenstemän m. ra., förutom
hufvudbyggnaden, der chefen för varfsbolaget bor.
Invånarnes antal uppgick 1864 till 325
på 73 hushåll, hvarförutom här
svssel-! sättas minst 200 Wärmländningar och
annat arbetsfolk. Nära lastageplatseu
i eger bolaget dessutom 3:ne holmar, hvarå
äro anlagda en större ångsåg (äter
uppbyggd efter att ha nedbrunnit i Maj
i 1856), byggnader försågpersonalen,
brädgård ni. ra. samt timinerbom, som rvm-
I O 7 %
mer 60 à 70,000 st. sägstockar. Endast
varfvet, lastage-platsen, angsågen och
repslageriet samt 201 4 mål ’) i byn Wifsta
(1 mtl 11 Vo mål 6 pgl., 23 hushåll),
allt inom Timrå socken, är taxeradt till
175,000 rdr. Längre uppåt landet, längs
Indalselfven, eger bolaget 6 vattensågar
samt ett större antal hemman och skogar.
— I botaniskt hänseende mA nämnas,
att den nordiska stormhatten (aconituin
septentrionale) växer här ymnig,
Hespe-ria malvæ och zephyrus rubi äro
allmänna; den rara humlan, sora af
Dahlbom beskrifves under namn af Bombus
ephipjnum tages pà pilblommor; under
stenar träffas i mängd den vackra och
sällsynta insekten Lebia crux minor, samt
några individer af den ännu rarare
Lo-mechusa strumosa, som alltid finnes i
sällskap med myror.
Wigby, Wegby, by af 5% mtl skatte,
V, frälse i Moheda socken af Kronobergs
län, bekant genom det fältslag här stått;
se art. Aneboda socken.
Wigelsbo, jernmalmsfält . uti Walo
socken af Frödsåkers härad och
Stockholms län, tillhör, jemte 1 4 frälse
Juf-vansbo och l/i frälse Wigelsbo, det
sednare ’/4 mil nordvest från sockenkyrkan,
ett bolag; bela taxeringsvärdet år 1863
var 34,300 rdr rmt. Malmuppfordringen
har varit åren 1838—1842, inberäknadt
några mindre grufvor i Börstils och Filras
*) 48 mill = 1 mnnial.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
